Vänta på tåget med en bok

Oj. här läser någon en spännande bok i väntan på tåget. 

Ibland går jag in på järnvägsstationen. I hopp om att finna nåt motiv. Men lyckas sällan. Dessutom är ljuset svagt. På bilden använde jag bländare 2 och placerade fokus på ansiktet . ISO 4000 och slutartid 1/40. 

Anmärkningsvärt att upptäcka någon intresserad av  att läsa en pappersbok. Lutade mig över soffan personen satt på och tog en bild. Han fortsatte att läsa när han senare gick ut på perrongen. Kunde inte slita sig från berättelsen. 

Trevligt upptäcka personer som läser sköntlitteratur med sådant intresse. 

Att streta på!

Ett äldre par som jag stöter på ibland vid lunchtid när de handlat mat på Hemköp. De har lite krämpor men stretar på och verkar njuta av livet. De tar sig inte fort fram. Femtio meter till så är de framme vid hållplatsen och sen bussen hem.

Idag bar kvinnan en stor grön basker - tidigare haft en gul i samma modell. På händerna matchande stickade vantar med gröna och vita ränder. Dessutom stickade skydd med blå och vita ränder trädda över handtagen på rollatorn. Säkert bra bra i vinterkylan.  Färger och utformning vittnar om hantverksskicklighet på hög nivå.

Olika sätt att gå på promenad

 Bengt Hansson visade igår på sin blogg en kille som gjorde konster på ett trappräck vid Slussen. Kan det här kan vara samma person. Här visserligen med annan klädsel. Men snarlikt utseende. 

Med bildens titel vill jag visa att det finns olika sätt att gå på promenad. En och annan väljer det svåra sättet. Vi andra - som syns i bakgrunden på bilden - gör på det bekväma vanliga sättet.

Personen gjorde inga konster utan nöjde sig med att försöka promenera på ett av räckena.

När jag var betydligt yngre roade vi grabbar oss med att balansera på staket. Utmanade varandra.  För det mesta lyckades man hålla balansen. Jag känner igen det där att fäkta med armarna och vrida på kroppen som killen på bilden gör.  Ibland halkade man av. Värst var att halka så att vardera benet hamnade på olika sidor av staketet. Det gjorde rysligt ont!

Solarium är väl bra i deppiga Coronatider?

Att göra en solresa till ett sydligt land är ju omöjligt idag. Vintersportorterna i Sverige stänger också ned. Folk ska isolera sig i hemmet. Deppigt värres.

Solljus behövs för att kroppen ska producera d-vitamin. Och forskning visar att d-vitamin skyddar mot Covid19. Hur ska det gå till? Kanske solarierna går mot strålande tider. Här bjuds det på artificiellt ljus som sätter fart på kroppens fabrik för d-vitamin. Det förbättrar nog humöret också. 

Jag plåtade ett par hantverkare som satte upp reklam för ett nytt solarium i Eskilstuna. "Nya Solfuxen i City". Kanske behövs för att möta efterfrågan. Det är ett obemannat som håller öppet 06-21.00 alla dagar. 

Men det finns alternativ. Min läkare skrev igår ut ett recept på en stor burk Divisun som innehåller  d-vitamin. En tablett om dagen och räcker ända fram till våren. 

Gömma sig bakom en lyktstolpe?

Jag gick över Fristadstorget i Eskilstuna. Den här grabben lekte med några kompisar. Sprang förbi mig och ställde sig bakom en stolpe så här framför mig. Jag tog ingen större notis. Men tog ett par bilder från höften när jag gick förbi stolpen. Konstigt att gömma sig bakom en smal stolpe. Den döljer bara ansiktet.

Så här i efterhand funderar man lite. Skulle han skoja med mig? Kanske han hade en fotointresserad far där den här grejen gick hem. 

Eller var det ett led i leken med kompisarna som befann sig några meter bakom mig? Nog troligast.

Eller skulle han på nått sätt demonstrera sin anonymitet genom att ställa sig bakom lykstolpen så där?

Nån annan förklaring kanske. Jag vet inte.