Gatufoto i bildserie

Gatufoto är för mig som regel snaps. Ett motiv dyker upp blixtsnabbt. Tillfället måste fångas i flykten. Nästa sekund är bilden försvunnen. Men ibland ges tillfälle att ta flera bilder av samma situation under några sekunder.

För några dagar sedan hände det i Götgatsbacken i Stockholm. Hörde härlig jazzmusik när jag promenerade längs Götgatan söderifrån. Det var en jazztrio som spelade. Just som jag kom fram hoppade ett par upp framför orkestern och började dansa.

Det var skickliga dansörer och jag fick känslan av att inte vara i Stockholm. Kanske i amerikanska södern.

Nästa bild har jag lagt in i ett album på Fotosidan med titeln "Jive". Tommy Andersson här på Fotosidan påpekade att det nog var "Lindy hop" då han dansat sådant i fem år och jive i tre år. Mångsidig man. Naturligtvis ändra jag bildtiteln.

Det går en man iförd solglasögon med raska steg i bakgrunden. Han finns med på alla bilder.  Det visar att jag bara hade några sekunder att ta dom här bilderna.

Sen försvann fotosituationen. Paret dansade ut åt höger. Orkestern tystnade och tog efter en stund upp en ny låt. Men inga ville dansa längre. Och jag fortsatte min promenad  ned mot Slussen.

 Det blev fyra hyfsade bilder och ett problem. Vilken bild är bäst?

Gatufoto på Västerås PowerMeet

Det här blogginlägget från världens största bilträff i Västerås handlar garanterat inte om bilar. Enbart besökarna skildras. Amerikanska bilar är mäktiga. Men människorna är givetvis långt intressantare.

Anlände rätt tidigt på fredagen innan tillfarterna blev alltför igenkorkade och kunde köra fram bilen till entren och bekvämt promenera in. På ett flygfält var tusentals bilar parkerade. Och längs några asfalterade vägar stod alla affärstånden uppställda. Det var inte svårt att finna intressanta motiv.

Så här tedde sig folkvimlet i största allmänhet.

Det här är den traditionsmässiga bilden på ankomsten till en bilträff. Ett gäng killar som satt sig på sidorna av bilen och ölar. Nåja flertalet anländare har inte den här uppställningen. 

Klädseln är är ofta femtiotalsinpirerad. Kvinnan här på bild bär den så populera rödrutinga klänningen. Och killen ...

Rockabilly-looken är det som gäller. Här anbringar en tjejj det smink som gäller. Mycker rött i läppstift och kraftigt med rouge på kinderna.

Rockabillyklädseln är ofta av det eleganta slaget som hos det här paret. Man misstänker att dom anlände till träffen i ett praktfullt dollargrin.

Och har man fått tillskott i familjen så ska detta läggas i en stilenlig barnvagn. Noterades att många ville fota den barnvagnen även om jag tror det är en 40-talsmodell.

Elviskammen är givetvis ett måste för alla killar. Men det finns nog andra metoder än Bryllcreme idag för att hålla den på plats.

Så avklätt som möjligt är regel. Om inte annat för att visa sina praktfulla tatueringar. Särskilt en del ryggar har mycket att visa - ungefär som en större oljemålning.

I värmen dricks väldiga mängder. Naturligtvis mycket vatten och läsk. Men jag misstänker att bilarna rymmer starkare saker. 

Blir det för mycket kan man ju alltid stödja varandra.

När man inte orkar längre i värmen lägger man sig att sova i skuggan av bilen. Och klämma fast ölburken så här bakom bumpern.

Man kan det lungnare också. Som den här damen med parasoll, solstolar, barnbarn och hund.

Till sist en färgbild. En rockabilly-outfit med Betty Boop väska och allt. Det klarar man inte av att skildra i svartvitt.

Det blev massor med bilder. Det här är några snabba smakprov. Bilträffen fortsätter idag på lördag. Men jag tror jag står över till nåt annat år med återbesök.

Gatufoto i landsorten

Flest gatufoton på Fotosidan är från Stockholm.  Bosatt i Eskilstuna är jag medveten om svårigheterna på hemmaplan.  Ofta ligger gatorna till synes öde. Utan mänskligt liv. Eller ser jag inte möjligheterna?

Jag tog lite andra vägar på en fotopromenad i veckan. Det var varmt och människor var semesterlediga. Folk satt utomhus och tog sig tid. Ingenstans fanns den stress som Stockholm vibrerar av.

 Dom här två tjejjerna såg jag på långt håll där dom pratades vid mitt i gågatan. Dom har säkert försvunnit när jag kommer fram tänkte jag.  Men nej - passerade dom och lyfte kameran för en bild. När jag senare vände mig om stod dom kvar.  Dom tog sig tid och prata färdigt.

Passerade tipshörnan. En flock gubbar som satt i affären och utanför. De hoppades på en storvinst kanske. Eller fick tiden att gå. En flicka gick raskt förbi och svängde muntert en leksak av något slag.

ig

En emos dök upp framför mig. Hårdrocken lever förstod jag. När hon gick uppför trappan vid järnvägstationen kunde jag inte låta bli att ta en bild när hennes hatt var i jämnhöjd med kyrktornet. Korset var liksom en kontrapunkt till hennes uppenbarelse.

På Fristadstorget var allt stilla. En kvinna med hund stod orörlig utanför en affär där en man satt på en stol. Jag tog en bild när jag gick förbi. Ingen reagerade.

I den här lokalen låg för länge sen låg en tobaksaffär med en doft av fina cigarrer. Som grabb gick man ofta in och handlade godis när det var biomatiné. Centrumbiografen låg vägg i vägg. Den är också nedlagd numera.

Bänkarna på Fristadstorget hyser alltid ett gubbgäng av det här slaget. Året om. Men i juli behöver dom inte frysa. Det råder förresten förbud mot förtäring av spritdrycker i centrum. Det är sällan poliserna bryr sig.

På ett livsfarligt sätt vinglade en gammal dam med sin rullator ut i en trafikrondell. Hon förstod inte att använda övergångsställena. En hjälpsam kvinna rusade ut i trafiken. Tog gamlingen under armen och ledde henne i säkerhet. Människor runtom stannade upp och betraktade scenen.

Såna här bilder blir det inte i Stockholm. Har man tur kan det bli en rätt  pännande promenad här i Eskilstuna också. Det handlar väl om att upptäcka möjligheterna i det vanliga vardagliga.

Måsar, gatufotografer och annat otyg

Fridfullt drack jag min Cola på MacDonalds vid Norrmalmstorg i Stockholm. Plötsligt omsvärmades jag av ett gäng måsar. Glupska rackare som kastade sig hänsynslöst över resterna på borden där jag satt.

Ryckte snabbt fram kameran och fick en bild på måsattacken på bordet intill. Tjejjen tittade skarpt på mig. Undrade vad jag höll på med.

Men hon kom snabbt på andra tankar. Och insåg situationens allvar när fågelvingarna började vina runt hennes öron.

Inte fick man vara ensam om att händelsen heller. En gatufotograf dök upp och tog bilder. Dom rackarna är är lika påpassliga som hungriga måsar. 

Fåglarna slukade allt.  Och tjejjen kunde nu slappna av och läska sig. Lugnet sänkte sig.

Gatufotografen log lyckligt bakom sin kamera.

 Kampen för brödfödan är hård i huvudstaden - för såväl folk som fåglar.

När hettan är bedövande är besök på utservering nödvändig. Det gäller att hålla i maten om man vill behålla den. Och råkar man ut för nåt där man sitter så står ett gäng flinande gatufotografer och förevigar en.   

Gatufoto vs reportagefoto

Öltält var uppställda i Kungsan i Stockholm. Släntrade runt en halvtimme och tog några bilder.  Brukar sortera in ett motiv i "gatufoto" eller i  "reportage" redan när jag lyfter kameran.

Vid gatufoto är man enbart observatör och uppträder som flugan i taket eller sparven i trädet. Man griper inte in.  Dessutom söker man motiv som är annorlunda och som når upp till en viss formnivå.

Mina reportagebilder är för minnesalbumet. De beskriver hyfsat vad som händer. Ibland interagerande men oftast observerande från min sida.

Om besöket i Kungsträdgården hade varit betalt fotouppdrag hade jag tagit massor med reportagebilder. Och om en journalist varit med hade vi valt ut besökare, intervjuat dem med namntagning och riggat bilderna på olika sätt. Vi vet vad beställaren vill ha.

Först några enkla reportagebilder. Oftast tänker jag då färg.

Givetvis tog jag bilder på trevliga grabbar med ölglas som jag inte visar. Det fanns även tält där man serverade vin. Här var det nästan inga besökare. Ett par tjejjer hade valt alternativet med tre små plastglas med olika vinsorter.

Brända mandlar är en av mina favoriter. Funderade på att köpa en påse men det blev inte av. Den här familjen provsmakade och såg tveksamma ut.

Arrangemanget i Kungsan skulle bjuda på lite bättre käka än korv och hamburgare. Försökte få en glimt av maten. Lade nästan objektivet i tallriken här. Damen ifråga hade inte en aning vad hon utsattes för.

Gatufotot då? Oftast tänker jag då svartvitt som ger mer stuns åt skildringen. Den här bilden tillhör givetvis den katgorin. Ett par som satt och gjorde miner till varandra. Här kliver man in i en privat sfär liksom. 

Eller det här gatuporträttet som togs just när jag passerade kvinnan. Hon tittar som hastigast in i kameran. En favorit då den har nåt att berätta tycker jag.

I alla fall skulle ingen uppdragsgivare vilja ha såna här bilder. Bara jag själv.

Gick förbi Opris när jag lämnat Kungsan. Där var några fina motorcyklar parkerade. Jag kunde inte låta bli och vänta in förbipasserande för ett motiv. Givetvis får man kalla det ett gatufoto. Men med maskinen i centrum. Och i färg dessutom. Blev lite  "Bride and bike"

Jag vet inte hur andra resonerar med sig själv vid val av motiv och beabetning. Ungefär så här tycker jag.