Gatufoto i landsorten
Flest gatufoton på Fotosidan är från Stockholm. Bosatt i Eskilstuna är jag medveten om svårigheterna på hemmaplan. Ofta ligger gatorna till synes öde. Utan mänskligt liv. Eller ser jag inte möjligheterna?
Jag tog lite andra vägar på en fotopromenad i veckan. Det var varmt och människor var semesterlediga. Folk satt utomhus och tog sig tid. Ingenstans fanns den stress som Stockholm vibrerar av.
Dom här två tjejjerna såg jag på långt håll där dom pratades vid mitt i gågatan. Dom har säkert försvunnit när jag kommer fram tänkte jag. Men nej - passerade dom och lyfte kameran för en bild. När jag senare vände mig om stod dom kvar. Dom tog sig tid och prata färdigt.
Passerade tipshörnan. En flock gubbar som satt i affären och utanför. De hoppades på en storvinst kanske. Eller fick tiden att gå. En flicka gick raskt förbi och svängde muntert en leksak av något slag.
En emos dök upp framför mig. Hårdrocken lever förstod jag. När hon gick uppför trappan vid järnvägstationen kunde jag inte låta bli att ta en bild när hennes hatt var i jämnhöjd med kyrktornet. Korset var liksom en kontrapunkt till hennes uppenbarelse.
På Fristadstorget var allt stilla. En kvinna med hund stod orörlig utanför en affär där en man satt på en stol. Jag tog en bild när jag gick förbi. Ingen reagerade.
I den här lokalen låg för länge sen låg en tobaksaffär med en doft av fina cigarrer. Som grabb gick man ofta in och handlade godis när det var biomatiné. Centrumbiografen låg vägg i vägg. Den är också nedlagd numera.
Bänkarna på Fristadstorget hyser alltid ett gubbgäng av det här slaget. Året om. Men i juli behöver dom inte frysa. Det råder förresten förbud mot förtäring av spritdrycker i centrum. Det är sällan poliserna bryr sig.
På ett livsfarligt sätt vinglade en gammal dam med sin rullator ut i en trafikrondell. Hon förstod inte att använda övergångsställena. En hjälpsam kvinna rusade ut i trafiken. Tog gamlingen under armen och ledde henne i säkerhet. Människor runtom stannade upp och betraktade scenen.
Såna här bilder blir det inte i Stockholm. Har man tur kan det bli en rätt pännande promenad här i Eskilstuna också. Det handlar väl om att upptäcka möjligheterna i det vanliga vardagliga.
Känner igen dilemmat. Å ena sidan vill man fota där man är, å andra sidan är det inte säkert att man träffar på någon överhuvudtaget innan och efter att affärerna har stängt. Och ingen skyddande anonymitet som fotograf som i storstäderna. Fina bilder som du trots allt detta åstadkom! Svårt att peka ut en favorit, gillar dem allihopa. Den första kanske.
Jág sparar mitt fotande ofta till mina resor till Göteborg. Försök på hemmaplan har hittills inte varit lika framgångsrika som ditt.
/Katja
Det går att gatufotografera även här, men det är inte riktigt samma sak som i en riktig storstad :)
Besöker man New York eller London inser man dock raskt att också Stockholm är en liten håla ...
Mannen med Kung ölen är en trevlig bild =)
Jag tror ärligt talat men hittar lika bra bilder i Eskilstuna, som Stockholm, eller varför inte Kina? Det är bara olika mijöer. Det är människorna och deras berättelser som lockar. Sånt är du bra på. Själv kan jag tendera att fastna i linjer istället...
mvh Tommy
Jag kände mig stimulerad av en tysk dams skildringar av villaförorterna i färg som gatufoto - det var en motpol till det traditionella.
Kanske det behövs en gatufotopool för landsorten. Men där behöver man nog tillåta att personerna är medvetna om att dom är fotade och varligt poserar. Det funkar inte med att vara anonym som fotograf på en mindre ort. När det är bara du och en gubbe på ett stort öde torg.
Funderade själv på hur man böjer emos. Kanske det är en "emosa" på bilden. I pluralis hojtas nog "emosar" till dom.
Hur som helst så förstår jag dilemmet med anonyniteten i en mindre ort, fast Eskilstuna ingår inet i den kategorin tycker jag.
mvh Tommy
Jättefina bilder!
Mvh
Hans