Nisseblogg
Inte ens kyrkobesökare är fredade från gatufotografering
Så är det! Människor ska självfallet fotograferas överallt. Kyrkan inget undantag. Arkitekturbilder - nåt som alla fotar - finner jag tråkiga. Kyrkorna i Rom är fulla av besökare till skillnad från svenska kyrkor.
När jag återvänder till Rom i mars ska jag gatufota mer på såna här ställen då jag kommer att bo i närheten av Peterskyrkan
På hur långt avstånd kan man gatufota?
På längre avstånd smälter människorna in i gatumiljön. Den individnära berättelsen som är gatufotots nerv faller bort. Ibland finns den där trots allt. Oftast uteblir den helt.
Det här med avstånd varierar naturligtvis med typ av objektiv man använder.
Varför ska man fundera kring detta? Gatufotopoolen på Fotosidan ställer inga särskilda krav på vad som ska kallas gatufoto. Finns en person med på bilden så betraktas det som ett gatufoto.
Däremot. Flera gatufotogrupper på deviantArt kräver att en bild måste godkännas av en eller flera administratörer innan den publiceras. Ointressanta bilder sorteras givetvis bort. Innehåller en bild figurer underordnade stadsiljön faller den utanför ramen och publiceras inte heller. Det finna också andra sammanhang det är viktigt att använda rätt kategoribeskrivning.
Den här bilden skulle nog kunna gälla som gatufoto eftersom den dansande paret känns intressant.
En bild som är lite tveksam. Jag tog den från en balkong i Vatikanen i Rom. "Var är min bil? är titeln och relateras till mannen som står och tittar ut över parkeringen. Tänker på hur ofta jag själv varit i sån här situation.
Här kommer två bilder som jag visserligen gillar men knappast skulle vilja kalla gatufoto. Istället skildras intressanta gatumiljöer i Rom där personer ingår.
För egen del känns det viktigt att utveckla fotande och finna bra motiv i form av både personskildringar och gatumiljöer.
Se folk i vitögat är viktigt för gatubilder
Gatufotot bör förmedla närvaro och kontakt. Det sker bäst om bilden är tagen på så nära avstånd att man kan läsa en människas blick. Bilden i sig behöver inte vara märklig, Det kan räcka med att nån till synes tittar in i kameran,
Den här bilden förmedlar ögonkontakt med flera personer. Ett sorgmodigt uttryck hos mannen med kepsen fick mig att lyfta kameran. Även de två killarna som sitter på uteserveringen inkluderas i bilden på något sätt därför att man får ögonkontakt med dem.
Han hade satt sig ned på trottoaren för att knyta sina skog. Ställde mig nära och tog flera bilder till dess han förvånat tittade upp. Nöjd lyfte jag då på mössan, sa "Mercie" och lämnade honom.
Den här bilden ger också någon form av ögonkontakt.
Ögonkontakten stämmer även på gatubilder med djur. Lite Elliott Erwitt stuk på bilden hoppas jag.
Hotspot för gatufoto
Chans till bra gatufoton finns överallt. Ovanligt med riktiga "hotspot" där möjligheterna flödar. Saluhallen i Vegueta, Las Palmas, är ett sådant. Här vimlar det av genuina och originella människor.
Ortsbefolkningen samlas och diskuterar. Kanske gubben med syrgasapparaten berättar hur skönt det är att kunna andas.
I charkuterierna kan man köpa dagens macka. Massor med kött på en stor baquette - billigt.
Ofta fikade jag på någon av de många kafeerna. Inga problem att fota de övriga gästerna från bordet. Folk bryr sig inte om sånt. Noteras det får man bara ett leende tillbaka.
Spännande att kika in i affärerna.
Eller hos frisören - här kan man bli rakad på gammeldags vis.
Djupt imponerat av utbudet i saluhallen. Kvaliteten och variationen var klart överlägset Östermalmshallen i Stockholm. Prisnivån sådan att vanliga pensionärer kunde handla.
Knep för gatufoto
Det handlar om att obemärkt komma nära och fota. Jag brukar gå fram till en person, ställa mig vid sidan om, vända mig mot vederbörande och ta bilden liksom i förbigående. Oftast är det höftbilder. Bäst resultat får man med småväxta personer som man kan ställa sig framför och plåta med kameran hängande som vanligt på bröstet.
Några bilder på en lagom småväxt man. Han stod i entrén till en marknad i Las Palmas. Han verkade vänta på någon och lade inte märke till mig i trängseln. Det gav mig tillfälle att ta en serie bilder.
Det här slaget av närgångna karaktärsbilder känns extra bra att få till.