Svartvitt känns alltid bättre än färg!
För mig alltså! Försöker gilla färg. Men det lyckas inte riktigt. Även om jag fotar en fin färgbild – som det tycks till att börja med. Så känns den rätt först efter konverteringen till svartvitt.
Här är ett exempel på en hyfsad färgbild. Det är givetvis gatufoto jag talar om.
En vintermorgon förra året vid Skanstull. Jag dröjde en stund med att gå över Ringvägen. Det var lördag och fullt med folk i rörelse. Plötsligt uppstod en lucka i folkvimlet vid övergången av Götgatan där borta. Den här mannen dröjde sig kvar ett ögonblick. The ten o´clock man – kan man kalla bilden.
Den är utlagd på fotosidan och en del har gillat den. Men jag har känt mig obestämt missmodig med bildredigeringen.
Förra veckan slog det mig att det var färgen som förstörde uttrycket. Den lade sig som en kletig hinna över motivet. Naturligtvis skulle det vara svartvitt med starka kontraster som lyfta fram alla linjer som placerade mannen i centrum. Intressantare på något sätt.
Håller på att göra i ordning till förstoring 30x45 en bunt bilder jag gillar. ”The ten o´clock man” kvalar nu in i det sällskapet.
Samma sak gäller den här bilden från Budapest jag tog i våras. Den gamla kvinnan stannade upp framför mig på gatan. Pratade en stund med mannen. Det blev en bildserie. De noterade inte mitt fotande.
Färgbilden har antagits i Galleri FS och glädjande nog fått en del uppskattning. Men när jag gör i ordning den här bunten för förstorning så väljer jag ändå en svartvit konvertering. Är nog lite tveksam till valet. Här är färgerna dämpade och tar inte kommandot över bilden.
Gillar att pyssla om mina bilder. Gå tillbaka. Pröva bildredigeringen. Vad blev rätt. Och vad känns fel sedan det förflutit några månader. Så lägger man en erfarenhet till grund för ny kunskap. Och lyssnar till sig själv.
Härliga bilder!
Ha en fin Söndag!
Ha det fint!
ewa
Det är riktigt svårt att välja men svartvita bilderna vinner.
Göran
Gumman och den unge mannen tycker jag faktiskt bättre om i färg
när det är så här diskreta färger. Kul och trevligt att följa din blogg
/ Bengt
Framför allt när det gäller den första bilden.
I den svart-vita varianten så upplever jag en stark konkurrens mellan himlen /den utpräglade strukturen på molnen å ena asidan och ljusspelet/skuggorna å andra sidan. Denna konkurrens är inte lika stark i färgvarianten eftersom färgen "håller ihop" bilddelarna. Jag lägger inte lika starkt märke till himlen. Färgen talar om för mig "jaha, det är lite himmel där uppe, fina moln men låt oss ta en närmare till på gatan!" På så sätt blir bilden i färgen lugnare för mig, och det motsvarar kvällstämningen i mina ögon.
/Katja
Den undre bilden är mildare i färgerna så där tycker jag bäst om färgversionen.
Det finns en värme i samtalet mellan kvinnan och mannen som jag tycker att färgerna understryker.
Ha det fint!
Johan