- Joakim K E Johansson -

SE BILDEN: Är detta gatufoto?

I lördags åkte jag in till Stockholm city för att fotografera under Prideparaden. Så var det i alla fall tänkt. Men istället skulle det visa sig vara mycket roligare att plåta raggarna som höll till på Sveavägen. Förmodligen för att man inte behövde armbåga sig igenom ett hav av människor för att komma riktigt nära med kameran. Eller också har jag en dragning till just raggare som jag inte riktigt vill kännas vid.

Oavsett vad så slog mig en tanke efteråt som jag har haft tidigare. Nämligen om detta verkligen är att betrakta som gatufoto? Det jag är ute efter är att det kan kännas lite för enkelt att plåta under sådana här omständigheter. Nästan som att bilderna arrangeras åt en. Det är också lätt att bilderna blir förutsägbara och utan den där speciella "knorren" som ett bra gatufoto gärna får ha. Att det mer blir ren dokumentation av vad som pågår. 

Jag vet, en del tycker frågan är banal och ointressant. Vissa hävdar till och med att det inte går att ringa in vad gatufoto är och inte är, utan att typ allt är gatufoto bara fotografen i fråga tycker det. Något som givetvis är helt fel. 

I just det här fallet handlar det dock ganska mycket om känslor, tror jag. Det är min känsla av att det är för lätt som ställer till det. Så kanske borde jag göra det svårare för mig själv och inte falla för de där allt för simpla och förutsägbara motiven. Möjligen är det lösningen på dilemmat. 

Inlagt 2023-08-06 13:39 | Läst 2788 ggr. | Permalink
Det är gatufoto. Och det är det enkla som känns lurigt.

Det som gör bilderna till gatufoto är att du inte fotograferat det som visas upp utan letat och funnit egna bilder.

Det finns många bra gatufotografier som tagna under liknande omständigheter, t ex Bruce Guildens bilder från Coney Island och Elliot Erwitts bilder från parader i New York. Jag tänker också på han som fotograferade nattliv i en stad i Skottland. Det går att hitta fler exempel.

Det är kontrasten mot det nästan tröstlösa jagandet efter bra bilder på gatorna under vanliga dagar som skapar känslan av att det är för lätt under Pride eller raggarfester.
Svar från Joakim K E Johansson 2023-08-06 21:59
Det har du rätt i , Magnus. Man är van vid det där vanliga tröstlösa harvandet och så plötsligt ser man potentiella bilder lite överallt. Ligger mycket i det du skriver. Intressanta jämförelser också med Gilden, Erwitt och så vidare.
Frekeman 2023-08-07 13:10
@Magnus: är det den här fotografen du syftar på? I sådana fall så rör det sig om Wales: https://www.maciejdakowicz.com/cardiff-after-dark/
froderberg 2023-08-07 14:45
I stand corrected. Det är den fotografen jag tänkte på.
Ja, visst är det gatufoto. Bra bilder dessutom. Men jag förstår känslan. Jag kan dra en parallell till bildjournalistiken. Jag fotograferade för en tid sedan ett jobb om den fackliga kampen att organisera lagerjobbarna hos Amazon i New York. Vi hade en chans att gå på ett stort evenemang där stora namn som Bernie Sanders skulle vara, men hindrades av tanken att det är för förutsägbart, inte värt resan, man får inte tid att prata med någon, bättre att lägga krutet på det egentliga fackliga arbetet osv. Vi var mätta på demonstrationer och politiska rallyn helt enkelt. Så vi åkte till lagret en måndag och en onsdag, och allt som fanns var folk som stod vid ett tält och vi tänkte "helvete, vi vaskade den enda chansen vi hade att få det intressant i bild". En till lite större samling skedde och jobbet blev bra till sist, men det hade blivit så mycket mer om jag kunnat krydda med några bilder av lite folkfest.

På samma sätt tycker jag att det fungerar utmärkt att göra gatufoto där det liksom är serverat. Man måste ändå anstränga sig för att göra något extra, och folkfesterna är lika mycket del av stadslivet som en bakgata en torsdag klockan tio är. Tricket är att göra båda.
Svar från Joakim K E Johansson 2023-08-06 22:01
Tack, Mattias! Kul att du gillar bilderna.

Intressant jämförelse med ett dokumentärt uppdrag. Förstår vad du menar. Ibland ska man bara ta för sig av det som ges, utan att skämmas eller vara kräsen ;-)
MattiasL 2023-08-06 22:07
Ja, aldrig skämmas!
Jag gillar verkligen sista bilden…känns lite ”jaha det var den här dagen…”
Svar från Joakim K E Johansson 2023-08-06 22:01
Tack, Lena. Roligt att du gillar bilden.
Jomen, visst är det gatufoto och några bilder i kollektionen lyser lite extra. Ettan, raggarbilden ( vem vill påstå att ragare är en ungdomskultur? Eller man blir inte äldre än vad man känner sig.) Den bilden skulle jag kunna tänka mig i ett hårt kopierat tri-x manér. Sen stannar blicken till för den lite besvikna mannen med Hokusai-trycket på sin T-tröja. Den har lite av det där skavet som bra bilder gärna får ha.
Det är nog när bilderna vill efterlikna, eller berätta om något som inte finns som de de tappar intresse. Eller skapa en komposition utifrån något i motivet som det krånglar till sig. Gatufoto som dokumenterar, gärna med kontakt och med en fotografens tanke och närvaro är i mina ögon bäst.
/Gunnar S
Svar från Joakim K E Johansson 2023-08-06 22:03
Tack för kommentaren, Gunnar! Roligt att du tycker om några av bilderna.

Testade faktiskt att göra den första bilden svartvit, kornig och lite ruff. Blev helt klart snyggt.
Intressant text och fina bilder, Joakim. Lite märkligt att Prideparaden och raggarnas träff är på samma dag i samma stad - känns som två grupper väldigt långt ifrån varandra, vilket kanske den översta och nedersta bilden på ett träffande sätt visar :)
Håller med dig i det du skriver i inlägget. Kanske bilderna här känns allra bäst som en helhet som en dokumentation/kollektion eller ett bildreportage. Samtidigt så finns det ju också enstaka bilder här som var för sig skulle kunna betraktas som gatutofon, väldigt fina såna, dessutom. Gillar ffa den översta bilden, den nedersta, och tjejen med korv och bröd, som jag tycker alla skulle kunna ses som bra gatufoton (om du väljer att publicera dem som enstaka bilder, utanför sitt sammanhang). Men det är bara mina tankar.
(Bilderna för förresten tankarna till Lars Tunbjörks blixtbilder i boken "Om sakernas tillstånd i Paris 200 år efteråt". Och han uttnyttjade ju också situationer med folksamlingar som nationaldagsfirande och annat för att få till det lilla extra i sina bilder.)
Svar från Joakim K E Johansson 2023-08-08 15:39
Tack för kommentaren, Johan! Roligt att du uppskattar bilderna. Och jämförelsen med Tunbjörk suger jag åt mig som en svamp :-)
Såklart att det är gatufoto! Oförställt/oarrangerat, fotograferat där allmänheten rör sig och med hög mänsklig närvaro. Det är en definition som fungerar väl tycker jag. Jag tycker att du blandar in kvalitet i sammanhanget och det är fel. En del säger att "det finns de som tror att gatufoto bara är att fotografera människor ovetandes ute i det allmänna men så är det inte – det måste finnas nåt mer". Jag håller alltså inte med. Det är faktiskt gatufoto men förmodligen helt uselt.

Tycker att du gjorde helt rätt att undvika Pridetåget. Personligen ogillar jag stora folksamlingar och i just denna så blir det ofta mest bilder på extroverta individer med en massa regnbågsfärger överallt. Det är vad jag ser från de flesta gatufotografer som trotsar folkmängden. Blir sällan bra. Jag tycker att dina "regnbågsbilder" är bättre än så, särskilt den sista. Annars så tycker jag att du överlag fått till det gf-mässigt. Första bilden och sista bilden är bäst. Korvbilden inte långt efter.

Mvh
Fredrik
Svar från Joakim K E Johansson 2023-08-08 15:48
Tack, Fredrik!

Kan vara så att jag i viss mån blandar in kvalitet i sammanhanget. Ligger helt klart något i det du skriver.

För mig behöver det finnas ett extra lager för att det ska kännas som gatufoto. Jag som fotograf måste alltså tillföra något och inte bara rakt upp och ner visa upp vad som händer, eller hur något ser ut. Sedan är detta såklart inget som är så lätt att få till. Själv misslyckas jag med det hela tiden.

Kul för övrigt att du gillar bilderna.