Bildbehandling à la Ansel Adams, LX5 och porträtt med Canonet
Det här blogginlägget kommer att innehålla en salig röra av än det ena och än det andra. En mix av lite bildbehandling, testande av Panasonic LX5 och de senaste porträtten med min Canonet QL17. Jag hoppas inte att det blir för mycket.
Jag börjar med min test av LX5. Eller test och test. Jag ska kanske inte överdriva det här. Jag har lånat en LX5 av min kompis Morgan eftersom jag funderar på att köpa en sådan lite rackare. Min gamla Ricoh GX200 börjar helt enkelt att kännas väl föråldrad ur vissa aspekter.
Och jag måste säga att jag är imponerad av LX5. För att vara en liten kamera i fickformat är den ju helt enkelt grym. Snabb, lättarbetad och finfina bildfiler. Inte minst så filmar den ju mer eller mindre som en videokamera vilket är riktigt kul. Speciellt när man är ute och reser.
Jag har också varit och klämt på Olympus nya XZ 1 som är jämförbar med LX5 i storlek och prestandard. Men den föll mig inte alls i smaken. Framförallt är bristen på exponeringslås en kraftig nackdel. Så tyckte jag inte att den hade något bra grepp. Det får helt enkelt bli en Panasonic.
Fast på något sätt önskar man ju sig en mätsökarliknande digitalkamera. Men det lär förmodligen dröja innan en sådan dyker upp. Enligt min uppfattning når inte Fuji X100 riktigt ända fram. Personligen tror jag att det beror på en väldigt enkel sak - nämligen skärpedjupet.
En av grejerna med mätsökarna är litenheten och smidigtheten i kombination med det korta skärpedjupet som småbild har i förhållande till de digitala kompakterna. Det innebär att du kan jobba med skärpedjupet på ett helt annat sätt vilket bidrar väldigt mycket till känslan i bilderna. Tycker jag.
På tal om mätsökare så har jag framkallat ännu en rulle tagen med min Canonet QL17. Förra rullen råkade jag ju sabba genom att blanda fix i framkallaren. Jag fick därför helt enkelt ta om porträtten på min kollega Peter Rosengren som är historiker och intendent på Marinmuseum.
Här under kan ni se två bilder från den fotograferingen. De ingår i ett litet miniprojekt där jag fotograferar människor i min vardag. Jag vet inte vilken bild jag gillar mest. Har svårt för att bestämma mig.
Efter porträtten på Peter har jag lagt till de tidigare bilderna i serien eftersom jag tycker att de hör ihop. Så det blir en liten upprepning för er som har läst min blogg tidigare.
Peter Rosengren
Peter Rosengren
Mattias Olsson
Morgan Ramberg
Henrik Johansson
Mattias Åstrand
Fomapan 400
D 76 1+1
10 minuter.
Till sist. När vi nu ändå pratar om det analoga så såg jag en film här via fotosidan om Ansel Adams. Där fick man bland se hur han hade bildbehandlat ett av sina mest kända verk. Och det var en rejäl förändring han hade åstadkommit. Det slog mig att jag i praktiken aldrig förändrar mina bilder lika mycket i mitt digitala mörkrum som han gjorde i sitt analoga. Intressant på många sätt.
Kan inte annat än hålla med, Canonet QL17 är en löjligt kul kamera att använda. Min favorit just nu.
Jag skulle behöva en LX5:a just nu som ljusmätare till min Rolleiflex, undrar om det argumentet funkar att lägga fram här hemma? ;)
Har fått hem mina rullar från Crimson nu, hann dock bara som hastigast scanna ett par bilder, för jag skulle till jobbet. Ska sätta mig o kika lite noggrannare på det hela imorgon och framförallt helgen. Är i alla fall nöjd med det jag sett så här långt då det är första rullen. Tyvärr kunde jag itne scanna in negativen från min Rolleiflex då farsans scanner inte tog 120-film, så de får vänta till jag skaffat en egen...o jag som var mest sugen på resultatet från den....
Mina bilder från min Canonet QL19 har dock fått en repa rakt över sig, frågan är varifrån det kommer? Ser inget i kameran som kan ha gjort det, vad ska man hitta på för att lösa det, några ideér? Kan man köra lite med sin blåsbälg o hoppas det lilla skräpet (om det nu är nåt sånt) försvinner?
EDIT: länk till bild: http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/2286076.htm
Tack för att du gav sista pushen som "tvingade" mig att köpa en analog kamera igen ;)
På återseende!
Sådana där repor brukar sällan uppstå i kameran enligt min erfarenhet. De brukar oftast komma till i framkallningen eller i undantagsfall i skanningen. Så det är förmodligen Crimsons framkallningsmaskin som har orsakat reporna.
Det är bättre att du framkallar själv hemma. Det är mycket billigare också. :-)
Jag är mycket nöjd så här långt och hoppas då på att repan är crimsons fel ;)
Synd bara jag inte kunde scanna mina 120-neg, men det får bli längre fram. Nu vet jag iaf att sakerna funkar och vilken fröjd det är att använda dem!
Rollein är redan laddad med nästa rulle, får bli en vända till stan imorgon så man kan ladda Canonet:en igen ;)
Nu är det läggdags, tack för snabba svaret o sista pushen som sagt ;)
Gonatt!
Snygga porträtt - gillar nog Mattias Åstrand bäst - den fångar honom så klockrent.