Upprepning – en framgångsfaktor
Tänk på ett diskmedel som är ovanligt drygt och effektivt. Förmodligen tänker du på samma diskmedel som mig. Om inte säg No, annars säg Yes!
Att Yes skulle vara drygare och effektivare än andra diskmedel finns det dock inget som tyder på. Enda skälet till att så många tror det beror snarare på dryg och effektiv reklam, det vill säga ett budskap som har hamrats in under årtionden.
Vad har då detta med fotografi att göra undrar nu kanske någon. Jo, jag såg en intervju med Anders Petersen på nätet och i den får han en fråga om hur han själv har utvecklats som fotograf genom åren. Han svarar ungefär att han inte har utvecklats alls, istället har han tagit samma bilder om och om igen.
Det slår mig att detta gäller förvånansvärt många stora och berömda fotografer. De gör samma saker om, och om, och om, och om igen. De nöter in sina bilder, sina stilar och sina budskap i det kollektiva medvetandet – ungefär som en väl fungerande diskmedelsreklam.
Men upprepningsmetoden fungerar också på ett annat plan som handlar om förväntningar. Vi människor vill ju ha vad vi förväntar oss annars blir vi helt enkelt besvikna. Om exempelvis IKEA plötsligt hade börjat sälja bildelar istället för möbler skulle nog många ha reagerat väldigt negativt.
Samma sak när vi går på en utställning med Anders Petersen. Då vill vi inte att han ska ha bytt stil och börjat fotografera blommor i färg och med softfilter, eller HDR-bilder på övergivna hus. Ja, inte jag i alla fall.
En sista grej man kan fundera över är vad det är för typ av personer som orkar göra samma sak år ut och år in utan att tröttna? Kan det vara människor som älskar att fördjupa sig och förfina sina tekniker i det oändliga? Jag tror att det kan vara så.
Själv tillhör jag dock inte den skaran. Istället är jag en otålig typ som ständigt måste hitta nya vägar, testa andra uttryck, och så vidare. Kanske beror det på en slags osäkerhet eller något. Eller också är jag bara en rastlös själ.
Bilderna i det här inlägget är förresten tagna med min Yashica T3 och ingår på sätt och vis i mitt lilla utvecklingslaboratorium som jag startade upp i höstas. Fotograferandet har tagit lite olika riktningar och mer åt det här hållet kan ni se i mitt album En annan verklighet.
Bevisat genom empirisk utvärdering ;)
Du har fått till ett bra stuk på din blogg. Bra textflöde med inbakade fetstilsmarkerade rubriker och så naturligtvis stilrena svartvita bilder.
Glad påsk
/Ola
Glad påsk!
Så förresten din artikel om gatufoto, kul och bra!
Vad gäller att göra samma bra saker, om och om igen,
så fler förstår att det är en bra och trevlig grej! :)
Vad gäller Yes alltså, inget annat!
B)
Jag vet faktiskt inte om jag byter stil eller om jag håller på att finna den stil som kanske är min "riktiga", så att säga :-) Hursomhelst så är det intressant och det är nästan så jag ser embryot till en framtida utställning och bok.
Resultatet blir sålunda väldigt spretigt - skulle behöva en curator tror jag...
För övrigt jag gillar skarpt ditt nya (?) uttryck - blev direkt inspirerad! :)
Kudos.
Jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Det är nog inte ett särskilt ovanligt dilemma.
Kul att du blev inspirerad - det gläder mig :-)
För en etablerad konstnär/fotograf kan det nog vara livsfarligt att ändra sig för mycket. Vi vill att en Picasso ska se ut som en Picasso och en Warhol som en Warhol. En Tunbjörk ska vara en Tunbjörk och en Parr ska vara en Parr...