Mellan två system

Det är inte bara objektiven som skapar bildförutsättningar. Kamerasystemet i sig ger förutsättningarna. Inte helt obekant eller oväntat och som någon/några bloggare här entusiastiskt meddelar. Har nu under knappt ett halvår använt en Nikon (spegelreflex), fullformatare, alltså småbildsformat 24x36 mm² och en Fujifilm (utan spegel) ”halvformat”, alltså 15,6x24,6 mm². 

När man håller i "Nikonen" och fotograferar med den så får man en känsla av att det är en riktig maskin. Ljudet, storleken och tyngden samt sökaren ger en känsla av kvalitet (och inställningarna är kvar sedan sista användningen). Den väcker dock en större uppmärksamhet vilket understundom känns besvärande och hämmande, utom när man befinner sig utanför ett stadslandskapet, men framför allt: Det blir andra bilder med Nikon-kameran än med Fujin. Riktiga bilder?

Med Fujin blir det som sagt andra bilder. Till exempel en dokumentering av felparade strumpor, (jämna par men stickningen stämmer inte parvis). Ett återkommande fenomen som nu dokumenterats med Fujin. Det hade aldrig blivit gjort med Nikon-kameran. Nu är ju en sådan här bild att betrakta som en "skitbild" och en yrkesfotograf hade kanske fått foten, men den hade kanske kunnat bli intressant med en glödgande solnedgång i bakgrunden. Då hade Nikon-kameran kommit fram och det hade blivit en utmärkt campingbild.

Fujin hänger med på de där mindre pretentiösa utflykterna, (se ovan angående insortering av tvätten). Alltså ur fotosynpunkt mindre pretentiösa. Det blir mera spontanbilder och man kan vränga till bilden direkt i sökaren utan att gå vägen över något bildbehandlingsprogram. Det går ju att vränga till det vid exponeringen i Nikonen också, inte tu tal om saken. Resultatet ser man i efterhand. Kravet på rutin och erfarenhet är större med Nikon-maskinen. Trots att jag är relativt småhänt (nytt ord!) så blir det ofta oavsiktliga vrängningar med Fujin. Q-knappen kommer man åt med tummen när man minst anar det och rätt var det är är vitbalansen eller något annat oavsiktligt justerad. Nu spelar det mindre roll eftersom RAW-formatet är förhärskande. Kontroll av inställningar har blivit rutin när sejouren startar. Det var inte rutin med enbart Nikon kameran. 

Hur ser framtiden ut? Blir det det ena systemet eller det andra? Blir det båda med risk att gå ner i en ekonomisk spagat?

Det båda systemen kompletterar varandra och fotograferandet eller egentligen synen på vad som kan fotograferas har breddats, åtminstone för mig. Ett ben i vardera systemet.  

/MA

2019-03-08 21:08   ehrsa

Tror det är bra med två system, FF kan man uppleva för tungt beroende på objektiv, men har ju ändå en hel del bildmässiga fördelar som man gärna vill ha.. fördelar som ändå inte alltid behövs.. då blir ett mindre och lättare 'system' istället en 'fördel'.. Själv har jag två FF en D800E och en D750 och diverse objektiv, men har också en liten Nikon 1 AW1 med tre olika objektiv. Den kameran märks inte när den hänger över axeln, men saknar en sökare när jag använder den, och den åker ofta med när jag inte vill bära de tyngre, men det blir alltid färre med bilder när den kameran är med.. Blir mer 'inspirerad' när de 'större' kamerorna är med!
Hälsn!

Besvara

Svar från Mats Axelsson 2019-03-08 22:19

För mig har Fuji-systemet ökat inspirationen och roat samt bidragit till att det blir mer bilder i båda systemen. Filkatalogerna har vuxit och jag känner att jag har ”vuxit” också. Nästa pilsner blir väl vad man skall ha all bilder till. :-)
/MA

Svara

2019-03-09 10:28   gorred

Förstår vad du menar, kör med ungefär samma upplägg fast inom ramen för Olympussystemet. Men på den här nivån spelar det egentligen mindre roll vilken kamera du använder. Det blir lika bra bilder ändå.
Men sen kommer ju detta med känslan i handhavandet också....
//GöranR

Besvara

Svar från Mats Axelsson 2019-03-09 13:08

Ja känslan är nog mer viktig än man först tänker sig och det påverkar hur man tänker när man riktar kameran mot objekten.
/MA

Svara