En resa i underjorden

Jules Verne hade troligen blivit överrumplad av att resa med Köpenhamns Metro. En del av hans äventyr överträffar fortfarande verkligheten men verkligheten har i några stycken kommit ikapp. Visserligen går Köpenhamns Metro inte till jordens medelpunkt men väl till mitten av Köpenhamn som nog är jordens medelpunkt för en del köpenhamnare.

Vyn från frontplatsen är en annorlunda tunnelbaneupplevelse.

En resa in i den okända framtiden....!

/MA

Hamburg på sommaren?

Sommarstaden Hamburg, finns den?

Efter några dagars besök så kunde jag inte annat än slås av den obändliga mänskliga anpassningen i en stadsmiljö där man utnyttjar de möjligheter som finns mitt i sommarvärmen. 

Strandkorgar mitt i stan intill parkeringar, en liten fontän och framför Der Spiegels kontorsbyggnad.

Husbåtar mitt i stadsmiljön, uppblåsbara kajaker som paddlas fram i stadskanalerna, lyckades dock inte få dem på bild...... 

Badliv och strandliv mellan skrotfraktande pråmar på Elbe och förstås lite "multi-kulti" 

Vy från hotellfönstret.

Med lite språkkunskaper är det lätt att välja väg.

Om inte annat så kan man låsa in prylarna i ett skåp!

/MA

Skumraskaffärer.......

Nej korvbusiness i solgasset. Med möjlighet för säljaren att se kundernas ansikten och korven får en chans att hålla bäst före datum. Från det här hållet ser man mest skymten av andra kroppsdelar.

Marknadsjippon har förstås en utmanande tävling där skickligheten kan bevisas.

MC-försäljning?
Nej vackert väder, fina småvägar och långväga gäster från Danmark.

 Donuts går det åt för att orka med.

Släcka törsten i värmen behövs.

/MA

När värmen under taket driver ut en på gatorna.....

Simonsland. Ett före detta industriområde som legat mitt i Borås har genomgått en ansiktslyftning och fått en ny funktion. Högskolan har lokaler där, studenter har fått bostäder och konferenslokaler med restauranger har intagit byggnaderna.  

Fasadjusteringar har åstadkommit lyftet.

Viskan är inte så mäktigt vattendrag men bidrar till områdets miljö.

Bostäder på stolpar i vattnet.

Nära trafiken.

Trasig eller glömska?

Förmodligen bara sommar!

/MA

Landkrabbor och öppen baklucka!

Vi skall krympa, frivilligt. Det vill säga anpassa oss till en enklare tillvaro på en mindre fysisk yta och med färre prylar för att kunna ha tid att växa på en metafysisk yta, i alla fall försöka. Eller kanske rättare sagt kunna hinna med att veta vad vi har och vad vi inte behöver, särskilt det sistnämnda. Att avyttra prylar som införskaffats under åren sätter det materialistiska i själen på prov. Bakluckeloppis är faktiskt en roligt variant att göra sig av med överskottsmateriel och som dessutom ger lite mera sociala erfarenheter än ett besök på avfallsstationen eller på någon insamlingsorganisation och kanske också lite säljkunskap. Vi har ju alla varit små, de flesta av oss i alla fall, och förmodligen försökt att sälja nästintill osäljbara saker. Besvikelsen brukar sitta i länge, så det är med en viss skepticism man sätter sig i bagageutrymmet.  Bakluckekollegorna gjorde utbudet varierat och det var roligt att med glimten i ögat förhandla med kunderna. Det som drog mest var nog trots allt inte de öppna bakluckorna.

Små landkrabbor är mest intresserade av strandkrabbor.

/MA