I år igen!
Havsfiske är för oss en återkommande aktivitet, åtminstone en gång om året, på sommaren. Så ock i år.
Successivt har det blivit restriktioner. Torsken skall vara minst 400 mm lång om den skall tas upp. Torsk får man på kroken men knappast någon når upp till det stipulerade måttet. En eller två godkända fångster på ca 30 fiskare! Makrillen med hyfsad storlek lyser också den med sin frånvaro eller åtminstone gles närvaro. Jo visst kan fiskelyckan variera, ibland bra ibland mindre bra så, man kanske inte skall döma av enskild tur på sommaren. Hörde att makrillen utefter västkusten inte går till som den brukar men däremot gör den det utefter norska västkusten. Nästan samma visa hörde jag förra eller var det förraförra året eller kanske året dessförinnan eller var det ännu tidigare? Hur som helst, då var det islänningarna som drog upp mycket makrill sas det i fiskeläget. Först visste de inte vad det var för något, islänningarna alltså, sas det. Makrillen har tidigare inte varit så vanlig i de fiskevattnen och definitivt inte i sådan mängder. Nu tar nationerna runt Nordatlanten upp drygt 1 miljon ton makrill. Att den kanske ökat i mängd tror man beror på att havet är varmare numera så att den även trivs i grönländska vatten.
Det har varit en relativt sval sommar i år därför, kanske, är fångsten skral och lite otur är det nog också, kanske. De flesta torskarna som fastnade på kroken höll, som sagt, inte måttet så de fick komma tillbaka till havet. Vitling med en makrill räcker dock faktiskt till en lunch.
Även en liten fångst skall rensas och med fördel gör man det på sjön när man både har tillgång till sköljvatten och de som vill ta renset. Mest gråtrut men faktiskt också mycket silltrut. Jag hade förväntat mig flera havstrutar men de var i minoritet. Det som höjde pulsen var en ungfågel av havssula som kom in bland trutarna men den ratade renset. Den dyker efter färsk fisk.
En viss trötthet infinner sig efter en halvdags gungning och lite kontemplation över sakernas tillstånd finns det plats för.
Bilderna är tagna med en mobilfån med ett filter som ger ett utseende som om de vore Polaroidbilder. De är sedan lite bearbetade i Lightroom, neddrag av högdagrar och lite skärpning.
Jag blev överraskad av att Lightrooms framkallarmodul kände igen mobilfånens kamera, lite imponerad faktiskt. Det gav också en bra motivering till att fortsätta med Adobe CC.
/MA