Annars allt lugnt!
Kallfronten har precis passerat! Klar luft och lite svalt. Ett försiktigt vågskvalp ligger som en ljudfilt över stranden. Spridda läten av trut, häger och rödbena tränger igenom. Hyfsat vindstilla.
I fjärran ett dovt buller som blir vassare och vassare och snart syns en rote JAS39 som ser ut att jaga varandra. Lite kurvning och en början till gunga sedan försvinner de i bland molnen. Kanske kan de göra en repa på himlavalvet innan de byter plats.
Termiken bygger torn av moln.
Snart återtar skvalpet sin plats bland ljuden. Bara någon trut och en plötslig häger hörs över vattenytan. Går inte genom den stora vassruggen utan tar en ny väg bland fröställningar av strätta och utblommad strandmalört.
Ett försök att ta ut innehållet i en strandkrabbas klo ligger på en häll. Det ser inte ut att ha lyckats.
Höstlugnet börjar infinna sig.
De flesta är tillbaka i selen. Det urbana livet går in i höstfasen!
/MA
Hälsn!
Ja, mitt öga är närapå helt återställt! Blev opererad på St. Eriks ögonsjukhus i början på augusti, en operation som i sig var en 'upplevelse'.. Man sög ut 'glaskroppen' med resterna av den blödning jag fick 2,5 månad tidigare. De resterna låg som ett skymmande skynke i glaskroppen och skymde sikten för syncellerna längst bak i ögat, det hindrade även sjukvården att fotografera in i ögat..
Man sög ut innehållet och ersatte det med koksaltlösning och en liten luftbubbla.. Tror bubblan var som en liten 'tryck/stötdämpare' om trycket i ögat plötsligt skulle öka under läkningen, den bubblan låg som en 'vattenpass-bubbla' i synfältet bokstavligt, jag hade varit bra på att hänga upp tavlor rakt eftersom mitt öga fungerade precis som ett vattenpass då! Men bubblan blev mindre för varje dag och försvann helt efter drygt en vecka.. Kroppen själv tar hand om den bubblan!
Operationen var spännande och nästan en lite psykedelisk upplevelse! Jag kunde med det 'dåliga' ögat (som egentligen fungerade) hela tiden se vad som hände, dessutom i hög skärpa under pågående operation.. Jag såg det lilla röret som sög i sig de mörka fläckarna (blodet), som en dammsugare som suger i sig dammråttor.. Jag såg själv väldigt tydligt min egen 'näthinna' inuti och i bakkant på 'ögat/globen', troligen såg jag med syncellerna i underkant, näthinnan då som finns i överkant inuti globen, och tvärtom.. Lite som om en 'kamerasensor' var rejält konkav och kunde se sina egna 'pixlar' på sensorn, i kanterna, utan nått objektiv då.. Mitt öga behövde inte heller nån 'lins' för att sr detta, allt skedde bakom/innanför 'linsen'.. Och allt var över på 25 min..
Sen så har jag lite grå starr även innan detta hände, och kommer troligen bli opererad för det om ett par månader, vilket jag gärna gör! Grå starr blir inte bättre av en sån här operation, kanske lite sämre t.o.m. har man berättat. Jag har fullt synfält som det var innan blödningen hände, och fullt tillräcklig synskärpa för att behålla körkortet också! Sjukvården är fantastisk, och det som ändå känns lite läskigt med att operera ögat så här var inget att oroa sig för alls, istället var det intressant att få se det som sker i realtid, med det öga man opererar.. Nån slags 'metaupplevelse', tack Mats!
Hälsn!
/MA