Jaga präster med kameran
Utan att se åt höger eller vänster. Med pokerface. Så rör prästerna snabbt på gatorna i Rom. Svåra som gatufotobjekt givetvis då de inte bjuder på sig själva. Har gjort många försök och misslyckats. Det är inte svårt att få en anonym bild på en präst i folkvimlet. Men sånt kallas inte gatufoto och för det krävs mer.
Mötte den här prästen invid Peterskyrkan och slängde upp kameran. Han försökte snabbt skyla sig med en bok och gav mig samtidigt en förebrående blick.
Upptäckte tre präster som bar på en massa kyrkliga prylar. Sprang ifatt dem och fattade posto framför den kyrka de var på väg till. Fick en bild "in the face" på den första prästen. Han ser lätt förebrående ut.
Här irriterar jag ytterligare ett par präster med kameran. Dom kom ut från ett kafé. Den ena prästen upptäckte mig och hojtade högt.
Nunnorna är lättare att fotografera. För det mesta vinkar de glatt när de blir fotade. Men såna bilder är man givetvis inte ute efter. Gillar bättre den här bilden. Det visar en dam med karaktär.
Till sist. Ett tåg med paraplyförsedda nunnor på rad invid Peterskyrkan. Allt som allt var det nog ett femtiotal nunnor som kom gående.
Varför ska man fota sådana människor som uppenbarligen inte vill bli fotograferade. Därför att de är intressanta karaktärer helt enkelt.
Någon på fotosidan konstaterade förtjust att i Berlin gav offren honom fingret när han plåtade. Fotograf som hävdar sin lagliga rätt att fotografera på offentliga plaser för sitt nöjes skull.
Så jag funderar på den oskrivna gatufotoreglerna att offren skall vara okända, man får inte tala till dem osv och tänker att en bra gatubild är en bra gatubild oavsett hur den kommit till.
Men jag har aldrig upplevt dej som en fotograf som vill störa eller irritera för sakens skull snarare som du säger själv. Att fånga en intressant karaktär. Mycket bra bilder från dej. Alltid.