Färgtema gult i gatufoto

Ibland kan en framträdande färg eller en samstämmighet i färg vara blickfånget i ett gatufoto. Även för en en fotograf som för det mesta tänker i svartvitt. Gillar att göra upptäckter som vidgar motivkretsen. Har ofta sett hur gatufotografer snävar in sig på en viss typ av bilder. Det är ju liksom slöseri med tid och kraft att gå runt på gator och bara leta efter den där bilden som man på förhand vet hur den ska se ut.

Så till färgtema gult.

Den första bilden är från London. Kollade in den välklädde mannen som vilade sig på trottoaren med röd färg i bakgrunden. När flickan i en kraftigt gul klänning kom tog jag bilden. Den gula färgen fick bli blickfånget. Tänker man bara i svartvit göra man inte sådana val.

Jag har även börjat spana efter färgteman där flera objekt har samma färg.  Det är ju rätt vanligt i gatufoto. Men nytt för mig.

I föregående blogg skrev jag om ett möte med gatufotopoolvärden herr Hansson på Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm. Lite senare promenerade jag på Stora Nygatan och fick den här bilden på en gul familj. I bildredigering har jag inte trixat nåt med färgen eftersom det här är en dokumentär bild. Men visst är det frestande att förstärka den gula färgen. Istället präglas bilden av de kalla färgerna i skuggan.

Gatufotopoolvärden är för övrigt väldigt duktig på att fånga samstämmiga färgteman i sina gatubilder. Få slår honom i den grenen,

En del fotografer vill gärna framhålla sitt färgtema genom en extra släng bildredigering på det här viset. Kanske lite fel om man vill hålla på det dokumentära som sagt.

Möte med gatufotopoolvärden

I lördags snubblade Bengt Hansson och jag över varandra i folkvimlet på Västerlånggatan. En gata vi båda gillar i jakten på motiv.  Knapp hade vi hunnit hälsa på varandra förrän vi tog varsin bild på en  kaffedrickare. Så här blev min bild. Ingen toppbild precis i det dåliga ljuset. Men damen ser  kul ut när hon överraskas av de två herrarna med kamera.

Strax innan jag träffade Bengt - en bild från Mynttorget i Gamla stan där Västerlånggatan börjar. Jag förstår inte skyltens budskap. Tydligen anser damen med skylten att hästarna är utsatta för  djurplågeri. Själv tycker jag djuren verkar välskötta och trygga. Ompysslade på alla sätt som det verkar.

Bengt och jag hade mycket att prata om när det gäller vårt stora gemensamma intresse.  Vi sökte en plats att fika på men knökfullt med folk överallt. Så fikat fick anstå till en annan gång.  Senare passerade jag bordet där första bilden togs. Kaffegästerna satt kvar. Damen verkade återhämtad efter mötet med de två gatufotograferna.

En selfie på Västerlång - trevligt semesterminne för alla turister.

Till sist en bild med mycket som händer. En mor med ett barn som just kör in en kärra i mina ben. Framför ett par som lassar in en massa grejer i sin bil. Så en kille passerar mig raskt bärande på saker.

Gillar enkla vardagsskildringar där det händer mycket. Ungefär så här. Välkomponerade artistiskt disponerade bilder är som regel alltför tråkiga för min smak.

Nu blommar asfalten!

Vår i luften. Egentligen skulle man stannat hemma. Det var för mycket folk i farten i Stockholm för gatufotografering. Särskilt i Kungsträdgården.  En bild på körsbärsträden är i alla fall vårtradition.

Är folkträngseln för stor är gatumotiven för svåra att urskilja och avgränsa bildmässigt. Om man går nära inpå och använder kort skärpdjup kan det lyckas. Det här är en bild med full vidvinkel och taget på nån meters avstånd. En beskrivning av jobbet som restauranterna nu har när gatuserveringarna öppnar nu upp på vid gavel.

Gatuserveringar får vara för min del. Om jag besöker en restaurang väljer jag att sitta längst in i den mörkaste vrå jag kan hitta. För det mesta hälsar jag på i korvvagnen framför Åhléns på Drottninggatan vid besök i innerstaden. En grillad med korv för 15 kr sitter bra om man är lite småsugen.

Det här paret parkerat sig invid nämnda korvvagn. Är det mycket folk i rörelse så har man chansen på folk som står invid vid väggarna för att eliminera folkvimlet i bakgrunden.

Råttor är kanske trevliga kjeldjur. Damen på bild hade ett "rat pack" sovande i schalen så här.  Givetvis vidvinkel på en meters avstånd.

Så körsbärsträden - färgbild givetvis. Om några dagar dignar grenarna av täta klasar med rosa blommor.

För nån vecka sen - en bild på samma plats. Då var det kallt och blött. Men för somliga var det kanske mer njutbart  att besöka Kungsträdgården i sådant väder.

Betraktaren - ett bildtema i gatufoto

Riksfotoutställning 2015 blir i Malmö till våren. Om några dagar - sista januari - ska bilderna vara inskickade till RIFO.  Ikväll är dags att leverera påsiktsbilderna till fotoklubben här hemma i Eskilstuna fvb till Malmö. Så det är mycket att tänka på just nu.

Ett av mina bidrag kommer nog att vara en kollektion kallad "Betraktaren". I de här bilderna finns det en bifigur "betraktaren" som har upptäckt och granskar extra noga samma huvudfigur som jag fotar. Kanske lite långsökt bildval men rätt kul.  Fotona är tagna i Prag, Rom, Paris, London och Stockholm i nämnd ordning.

Förra året hade jag tur med mina tävlingsbidrag. RIFO utsåg mig till årets fotograf.  Det lär väl inte upprepas. Men man kan väl hoppas förvärva någon plakett till prishyllan.

Jakt på gatuporträtt

Försöker alltid komma nära folk på stan för att fånga gatuporträtt. Bussar, hållplatser är ställen där det är lätt att komma nära obemärkt.

Här kommer exempel från förra veckan.

I torsdags satt den här mannen framför mig på bussen. När vi passerade riskdagshuset tittade han upp och ropade. "Flaggan är hissad på riksdagen. Dags för statsbudgeteten. Nu har vi inte längre Borg. Han med hästsvansen och guldringen i örat. Bögjäveln". Sen återupptog han oberörd till sitt lösande. Passagerarna fnissade artigt.

Förra söndagen en dam på Hötogsloppiset. Ett gatufoto ska visa ett bra utsnitt av gatumiljön också. Här den klassiska PUB-skylten, klädställningen och husfasaden.

En skolklass vällde ur bussen när jag satt på bänken i en busskur. Kort skärpdjup som framhåller ett ansikte.

Gatufotografering handlar ju om människor.