Vad ska en gatufotograf spana efter i Rom

Har fått flera mejl från fotovänner efter mitt förra blogginlägg. Kul att inte bara jag ska besöka Rom till våren. En fråga är givetvis var i Rom man gatufotar bäst.

Svaret är - hela gamla stan i centrala Rom. Där finns alla turister och de flesta klassiska servärdheterna. Men det är också arbetsplats och bostad för många. Massor med shopping och restauranger. Hela familjen kan ha kul samtidigt som gatufotonörden kan få sitt lysmäte.

Själv spanar jag mest efter äkta romare. De är oftast personligheter. Att följa ett samtal mellan romare är som att betrakta ett skådespel. 

Några bilder jag inte visat på fotosidan. Foton som skildrar samtalet. Romare är livliga. Pratar med hela kroppen. Händerna är betydelsefulla. Det gäller att vänta in den där avgörande gesten med kameran.

Ett lågmält och intensivt samtal framför mig på bussen. Kanske den bild jag gillar bäst.

Spanska trappan - där kan man hänga och betrakta folklivet. Då T-banan finns intill passerar  många romare den här turistplatsen.

Ett samtal på Corson - en gata där jag fått många bra bilder. Framåt eftermiddagen ska man strosa fram och tillbaka här.

Invid Fontana di Trevi.

Råkade störa samtalet mellan de två kvinnorna med mitt fotande. Det är den stora marknaden vid Porta Portese på lördagarna. Den ska man givetvis besöka även om det ligger en bit utanför gamla stan på andra sidan Tibern.

Campo di Fiori - där säljer man frukt, grönsaker och blommor. Fint folkliv. Bild på en blomsterflicka och genuina transportfordon.

Till sist en kul bild bara.

Betraktaren - ett bildtema i gatufoto

Riksfotoutställning 2015 blir i Malmö till våren. Om några dagar - sista januari - ska bilderna vara inskickade till RIFO.  Ikväll är dags att leverera påsiktsbilderna till fotoklubben här hemma i Eskilstuna fvb till Malmö. Så det är mycket att tänka på just nu.

Ett av mina bidrag kommer nog att vara en kollektion kallad "Betraktaren". I de här bilderna finns det en bifigur "betraktaren" som har upptäckt och granskar extra noga samma huvudfigur som jag fotar. Kanske lite långsökt bildval men rätt kul.  Fotona är tagna i Prag, Rom, Paris, London och Stockholm i nämnd ordning.

Förra året hade jag tur med mina tävlingsbidrag. RIFO utsåg mig till årets fotograf.  Det lär väl inte upprepas. Men man kan väl hoppas förvärva någon plakett till prishyllan.

På hur långt avstånd kan man gatufota?

På längre avstånd smälter människorna in i gatumiljön. Den individnära berättelsen som är gatufotots nerv faller bort. Ibland finns den där trots allt. Oftast uteblir  den helt.

Det här med avstånd varierar naturligtvis med typ av objektiv man använder.

Varför ska man fundera kring detta? Gatufotopoolen på Fotosidan ställer inga särskilda krav på vad som ska kallas gatufoto. Finns en person med på bilden så betraktas det som ett gatufoto. 

Däremot. Flera gatufotogrupper på deviantArt kräver att en bild måste godkännas av en eller flera administratörer innan den publiceras. Ointressanta bilder sorteras givetvis bort.  Innehåller en bild figurer underordnade stadsiljön  faller den utanför ramen och publiceras inte heller. Det finna också andra sammanhang det är viktigt att använda rätt kategoribeskrivning.

Den här bilden skulle nog kunna gälla som gatufoto eftersom den dansande paret känns intressant.

En bild som är lite tveksam. Jag tog den från en balkong i Vatikanen i Rom. "Var är min bil? är titeln och relateras till mannen som står och tittar ut över parkeringen. Tänker på hur ofta jag själv varit i sån här situation.

Här kommer två bilder som jag visserligen gillar men knappast skulle vilja kalla gatufoto. Istället skildras intressanta gatumiljöer i Rom där personer ingår.

För egen del känns det viktigt att utveckla fotande och finna bra motiv i form av både personskildringar och  gatumiljöer.

Var är romantiken i gatufotot?

Äkta kärlek borde visas mer av i gatufotot. Finns ju överallt om man är öppen för det. Själv syndar jag på det här området. Vill visa bilder på att jag är beredd att gottgöra skadan.

Söndag kväll på Via del Corso i Rom i folklivet.

Det här paret stod länge och bara log åt varandra. Till sist gick jag fram och tog några bilder. Naturligtvis såg de mig inte. De hade bara ögon för varandra.

En av mina favoritbilder från Rom med två par ömt omslingrade.

Till sist en kille som ömsom pussade pojke och flicka. Riktigt modernt i tiden.

Tänk på att förstora bilderna!

Romantik ska fotas med 24 mm - det gäller alla bilder utom den näst sista.

Gatufoto kring en trappa

Ingen trappa vilken som helst. Jag menar  Spanska trappan i Rom. En väldigt speciell plats med fantastiskt folkliv. Givetvis en hot spot för gatufoto. Lätt tillgänglig - några tunnelbanestationer från där jag bodde.

Den här bilden borde haft en fin vy över Spanska trappan. Men den doldes av ett högt plank. Fontänen framför trappan var under renovering.

En trött turist som tar sig en tupplur vid trappan. Själv tar jag mig gärna en sovstund på stan också. Fast inte så sanslöst framåtstupad.

Givetvis tas många selfies här.

Vårkänslorna flödar. Mannen med fjäderhatten grimaserar då attacken medför att hattremmen stramar plågsamt.

Alla är i farten - även Musse med dragspel.

Det ska va flygel om man ska lyckas som gatumusikant på den här platsen.

Det vackra folket spankulerar här. Stans lyxbutiker finns i närheten för den kräsne att shoppa i. Försökte få bild från den här damen framifrån. Nöjde mig med en bild av frisyren med fjärilar. Inga enkla grejor av plast utan de verkade väldigt exklusiva.

Pojkscouterna var på hajk här och hade hittat något att titta på.

Mycke på gång alltså!