Nisseblogg
Five London Beauties - gatuporträtt
På vilket avstånd fotas damer i London? "Alltför nära" skulle jag vilja säga. Folkvimlet i en storstad som London ger många tillfällen. Men sällan blir det bra bilder som visar personlighet, gest och mimik.
Damen nös, stannade upp för att torka näsan samtidigt som jag passerade. Även jag blev förkyld i London - kanske blev jag smittad vid det här tillfället.
En äldre dam utanför Hippodrome Casino.Har hon varit inne och vunnit storkovan? Hon verkar belåten.
Någonstans i Soho. Det här blev mer en närbild på en pekande hand. Men den villrådiga är i fokus.
Ett par damer som kom ut från Waterloo Station i bästa utstyrsel med hattar och allt. Upptäckte flera i samma klädsel inne på järnvägsstationen (visar kanske bilder på dem framöver).
Följde sedan efter ett stråk av högtidsklädda som drog ivägbortåt Whitehall där det var något evenemang på gång. Tyvärr uppkom inget fotoläge. Ångrar att jag inte var mer enträgen. Men var rätt trött i benen vid tillfället. Måste träna mera i framtiden så att orken räcker.
Gammal eller modern kamerautrustning vid gatufotografering av teaterbesökare
Med en Leica M4 smög en gubbe omkring bland teaterbesökarna. Det verkade jobbigt att va gammaldags gatufotograf. Han böt ofta objektiv med stora åthävor och kollade oupphörligt sin exponeringsmätare. Mycket fibblande med den manuella tekniken.
Varje gång han kikade i kameran grinade han illa. Det blev inte många bilder. Kanske han var sparsam med film. Sån är ju ett dyrbar till skillnad från den digitala motsvarigheten.
Emellanåt stötte vi ihop och växlade några ord. Med min Canon 5DMarkII och zoomobjektiv behövde jag inte bråka med tekniken. Kunde rörda mig smidigt bland teaterbesökarna. Jobbade som vanligt med höftskott utan större åthävor.
Vid ett tillfälle berättade den gammeldags gatufotografen att han skaffat sin Leica för att kunna fota obemärkt med lätt utrustning. Jag tror ingen av teaterbesökarna tog någon notis om oss gatufotografer. Dom hade kul och var upptagna av varandras sällskap.
Efter en stund var teaterpausen över. Besökarna lämnade trottoaren och gick tillbaka in i teatern. Vi två gatufotografer vandrade vidare åt var sitt håll i folkvimlet i London. Hoppas han fick fina bilder.
Så här blev mina bilder. Det var väldigt trevliga besökare och stämningen var hög.
Ibland noterades olika gatufotografer i Londonvimlet. En fotograf hade en DSLR kamera med två blixtar monterade för gatufoto i bästa Bruce Gilden stil. Jag såg honom göra ett utfall mot en passerande buss och fotade en ung dam i ett fönster. Men det blev inga bilder på människor på gatan där mötet kunde ske på jämbördig nivå. Fotografen var en ung man och lite osäker på sig själv. Hoppas han kunde få bra bilder så att fotostilen inte bara var en tuff grej.
Mångfalden i sättet att ta gatubilder är glädjande. Det gäller att exprimentare sig fram. Man behöver inte vara duktigt på en gång. Sånt tar tid.
Bland undergångsprofeter och helare i Speakers corner
Förklarade den äldre mannen i basker för två lyssnande poliser. En vacker vårdag i en välkänd park i London - Speakers corner. Trots bloggar och Facebook lever den engelska traditionen här vidare.
Som tillfällig åhörare var det inte lätt att få ett grepp om de olika talarnas budskap. Men jag gjorde ett tappert försök. Med mina sparsamma språkkunskaper var det inte att tänka på göra inlägg i någon debatt.
Här en närbild . Jag förstod att det i framtiden skulle bli mycket, mycket värre än idag.
Den här talaren hade en trevlig dialekt som var lite svår att uppfatta. Dröjde mig kvar en stund för att lära mig något.
Största åhörarskaran hade denna man. Ämnet rörde amerikansk inrikespolitik. Han var kunnig, vältalig och förde en fin dialog med sina lyssnare. En verkligt snygg uppvisning.
En slag helare som inte var någon större talare och intresserade bara någon enstaka person.Till skaran talare kan också räknas ett par muslimska predikanter.
Till sist gick jag ut i Hyde Park och sträckte ut mig på gräsmattan bland alla söndagslediga som kopplade av i vårvärmen. Och nästan somnade.
Juxtaposition i gatumotiv
Krångligt ord. Men bra att tänka på när man komponerar gatubilder. Enligt ordboken är det när två element placeras intill varandra för att göra en jämförelse eller framhäva kontraster. Det kan förklaras med många ord. Enklast är att visa på några exempel från senaste trippen till Rom.
De här två gubbarna ville jag ha med på samma bild. Först gick jag ett varv runt dem. Ställde mig nån meter vid sidan av den sittande. Hade gott om tid och väntade in tillfället när han pillade med sin tumme.
Givetvis var gubben här som mediterade med stora åthävor intressant i sig. Men valde bildvinkel så att jag fick med paret som pausade vid sidan om. Fick också vänta på det ett par minuter.
Det här var en snapshot av något som hände framför mig på gatan.
Mannen med sopsäcken hade varit ointressant att fota om inte han inte hade gått förbi en grupp turister. De förstod nog inte varför jag tog bilden. Turisterna bidrog till ett motiv som kanske kan kallas "Trash Parade"
Vanliga gatuporträtt blir mer intressanta när man får med någon slags händelse i bakgrunden. Ungefär så här. Det syns att gubben är irriterad. Efter ett tag tog han fram sin telefon och ringde ett långt samtal.
Att skapa motiv med "juxtaposition" gör gatufotandet intressantare och mer eftertänksamt. Det räcker att förkorta det till JP.
Gatufota de väklädda och vackra
Gatufotots charm gäller enkla vardagliga situationer med vanliga människor. De klassiska gatufotograferna kunde ibland få med välklädda, unga och vackra att förgylla sina bilder med. Att verka i en internationell storstad är givetvis en förutsättning.
I Rom finns stil och mode som på få andra platser. Vill man få bilder på de modemedvetna ska man vandra längs Corson och en del angränsande gator. Alla bilder här är från den gatan utom den sista.
Den här kvinnans ustyrsel gick i fantastiska blå nyanser (kanske det skulle vara färgbild) även mobilvantarna och hatten.
Försökte här med en motljusbild.
På samma ställe blev det en bild på en "Young dog" - tonårig kille med rätt stil och attityd.
Stora och volymrika schalar är det som gäller i Rom. Det var lite kyligt den här dagen men schalen gäller också mitt i sommaren,
Ett par flickvänner i lättsamt vårmode en varm dag. Läderjackan över axeln var givetvis härligt röd.
Till sist. Mogna kvinnor bär gärna lyxig päls. Här en brun persian med stor krage och manschetter. Fint att se.
Spelar klädsel, frisyr och smink roll för gatufoto - Absolut.