Ibland funderar man över en gatubild

Ofta väcker en bild frågor som sätter fart på fantasin. Det finns inga svar - de som agerade i bilden är långt borta och omöjliga att spåra. De har nog själva glömt bort vad som hände. Det var vare sig viktigt eller intressant. Bara hos fotografen och kanske hos betraktaren väcker det tankar.

Här står en man med ett stort träd och pratar med en polis. Bilden är från Rom och tagen i våras. Kanske ett alldagligt samtal. Polisen undrar vänligt om trädet är tungt eller så. Eller så är något mer dramatisk i görningen.

En bild från Krakow från i början av september i år. Den unga damen har vingar. Hon har en tankfull min och ser trött ut. Men varför den underliga klädseln? Kanske hon väntar på någon. La upp bilden i gatufotopoolen för ett par dagar sedan.

Åtminstore jag undrar vad flickan tänker på. Hon har hittat en bekväm om än annorlunda plats vid en av de stora pelarna vid Peterskyrkan i Rom att vila på. En bild från i våras.

Oftast förklarar en bild sig själv. Det finns inga lösa trådar som behöver knytas ihop - det föder inga reflexioner eller sätter fantasin i rörelse.

Gatubilder från Paris i ny Youtube-film

Bildspel är viktiga för en personlig utveckling som fotograf. Man tvingas granska och värdera sina bilder på ett nytt sätt. Att ströva runt i Paris ett par veckor i sällskap med kameran är en fantastisk upplevelse. Givetvis blir det massor av gatubilder - människor, människor. Som regel ägnar jag inte så mycket tid att dra lärdom av mina erfarenheter. Nu har jag fått en slags metod för detta.

Ett bildspel kräver någon form av sammanhangt i bildflödet. Lärorikt för egen del och bra för betraktaren.

I mina första tre filmer på Youtube blandade jag bilder  frisk. Det handlade mest om komma underfund med tekniken. En fotograf från Krakow ville se at bilderna hängde bättre samman. Åtminstone i filmen från Krakow.

Jag använde även några färgbilder i det svartvita flödet.  Thomas Meldert gillade det inte - jag håller med.

Så till min nya film om "Paris People". Hade två bilder från Pont Neuf där jag ofta började och slutade min fotopromenad med utgångspunkt från metrostationen.  De bilderna fick börja och sluta filmen.

Här brukade jag börja min dag i Paris. Många parisbor på väg till jobbet stannade till någon minut för att njuta av morgonljuset innan de rusade vidare. 

Det regnade lätt en en kväll när det var dags för hemfärd. Ännu en stämingsbild. Visst är Paris vackert.

Man får känna sig för när man väver samman en bildberättelse. De är ju inte tagna med tanke på att de ska finnas i någon kontinuitet eller i något sammanhang alls. I filmen visas de i grupper av olika slag - motionärer, cyklister, porträtt, vimmelbilder, gatuserveringar. Osv.

Paris broar måste skildras.

Cafegäster är tacksamma att fota. Här handlar det främst om pojken och hunden. 

Vad som händer lite på tu man hand på ett cafe  är givetvis också intressant.

Gillar gatuvimlet i Paris.

Hitills har jag gjort fyra filmer under en dryg vecka. Längden på varje film är fyra till fem minuter. Det blir 35 - 40 bilder. Det känns rätt lagom men det krävs att man sovrar i bildmaterialet. 

Här syns filmen på Youtube  i ett litet fönster

Direktlänk till Youtube https://www.youtube.com/watch?v=HZ-4Jx1MG_g

Gatufoton vid Stockholms Halvmaraton

Halvmaraton avlöptes i lördags. Stora delar av Stockholm centrum var avspärrat. Naturligtvis undviker en gatufotograf att fota själva loppet och söker bilder i perferin av såna här evenemang.

Utanför Kulturhuset på väg till Kungsträdgården. Fick med en drickande man nedanför barskylten. Behöver nog jobba lite mer med bildredigeringen för att lyfta fram kompositionen kanske.

Barmannen

Kungsträdgården myllrade av liv. De tävlande samlades, bytte om och hann med ett sista toalettbesök innen det bar av till starten. Stretching är viktig före loppet. Varje tävlande körde sin grej.

Jobb med stretchning

Det blev trots allt en löparbild. Runt dammen i Kungsan hade en bana lagts upp för knattelopp. Den här lille killen hade tagit med sig farfar. Valde att få med skylten i kompositionen. Tyckte den passade.

Just Smile!

Borde kanske haft lite fler bilder med anledning av loppet men det får räcka så här på en måndag morgon.

Mina gatubilder på Nordiskt Galleri

Riksförbundet Svenskt Fotografi (RSF) har ett "Nordiskt Galleri" på sin hemsida. Där presenterar man fotografer från fotoklubbar i de nordiska länderna. Fick nyligen en förfrågan från RSF om jag ville representera Sverige här.  

Givetvis ville jag det - kändes hedersamt!

Så här skriver RSF om det Nordiska Galleriet. "På det Nordiska Galleriet vill förbunden för fotoklubbar i Danmark, Finland, Norge och Sverige visa den fotografiska bredd och det skickliga hantverk som finns bland våra många duktiga medlemmar. Vid varje tidpunkt presenteras en fotograf från Danmark, Finland, Norge och Sverige. Respektive förbund gör urvalet av bilder tillsammans med fotografen.  Ambitionen är att aktuella fotografer visar sina bilder 1-2 månader."

 Här är länken  http://www.rsf-fotoklubbar.org/norden/index.html

Så här kommer tre av de nio bilder som visas i galleriet.

Från Slussen på den tid det fortfarande fanns telefonkiosker.

 Varje generation har sin musik - en utomhuskonsert i Eskilstuna

 Ett spontant generationsmöte på Götgatan i Stockholm.

Nån har snott en gatubild igen att visa på Youtube!

Har svårt att vänja mig att folk snor ens bilder utan tillstånd och använder dem för eget bruk. Skrev om detta för ett par blogginlägg sedan. Nu har det hänt igen. Men den här gången hade i alla fall personen noterat vem som är fotograf.

Kanske man ska låta sig nöja med att filmskaparen prydligt lagt upp följande text om fotografen. Jag tror inte han har haft något kommersiell vinning av bildstölden utan ville bara ha någon slag bild att visa till sin musik.

Artwork:
- The Rubber Shooter
(by sandas04)
http://sandas04.deviantart.com/

Bilden finns här på Youtube - https://www.youtube.com/watch?v=EKNpLNfVQJ4

Det är ju så enkelt att fråga om lov och berätta hur det är tänkt att använda bilden. Det har hänt många gånger på deviantArt.  Jag har alltid lämnat mitt tillstånd och samtidigt fått en trevlig kontakt. Bilder är ju till för att visas så mycket som möjligt och därmed komma till användning.

Däremot skänker jag aldrig bort högupplösta bilder genom att lägga ut dem på nätet.

En tröst är ju alltid att stöldgodset visas till musik. Det muntrar upp!