Bedräglig medicin säljs med mördande reklam

 Reklam om konstiga behandlingar och mediciner tycker jag man ser allt oftare. Under mina promenader i London upptäckte jag många butiker som tillhandahöll kinesisk medicin med skyltfönster fulla med beskrivningar av olika åkommor och hur de botas effektivt.

Det kom alltid ut en leende dam ur butiken och vinkade inbjudande när jag stod och läste på reklamen. Då flydde jag huvudstupa rädd för att komma under något osunt inflytande

Naturligtvis är sådan här behandling kontraproduktiv om den leder till att någon avstår från att söka riktig läkarbehandling.

Ett enkelt råd att kurera sig själv är  att sluta röka. En säker väg till bättre välbefinnade.  De här två damerna passerade jag på Trafalgar Square.

Kanske det finns någon kinesisk medicin som skulle kunna hjälpa dem?

Gatuhypnos - finns sånt?

En person lär kunna försänkas i djup trance genom så kallad hypnotiskt påverkan. Det har jag i varje fall sett på film. Om det går i verkligheten har jag ingen aning om. 

Den här bilden tagen i vimlet på Oxford Street i London fick mig i varje fall att tänka efter.  Den sovande mannen satt som förstenad vid busshållplatsen och var försänkt i någon slags onormal dvala. Han var prydligt klädd, försedd med paraply och verkade inte vara påverkad av starka drycker.

Väl hemma så upptäckte jag handen som pekade på mannen. Först tänkte jag beskära bort den som ett störande element.  Men då sådant är mot min önskan att vara dokumentär lät jag den vara kvar.

Alla till synes störande eller ovidkommande detaljer i gatufoto är betydelsefulla för helhetsuppfattningen. Somliga fotografer tycker "clean frames" är viktiga för en bild och inga störande detaljer får finns längs kanterna.  Skolboksmässigt menar jag och hyllar principen "busy frames". En hand i kanten är helt OK.

Kanske bilden visar ett fall av gatuhypnos. Kanske den sovande mannen egentligen står under påverkan av en dold hypnositör till vänster? Osannolikt eller sant?

Det är inte ovanligt att man ser sovande människor här var i gatuvimlet i London. Som på den här bilden där mannen mes säkerhet bara drabbat av vanlig trötthet.

Monty Python firar 40 års jubileum

Engelsk humor är bäst. Särskilt alla oförglömliga filmer och sketcher med Monty Python gänget. Nu i oktober firas 40 års jubileum av filmen "Monty Python and the Holy Grail" . Kanske man borde köpa en dvd-box att pigga upp sig med i höstmörkret. Eller besökt något event i London klädd som sin favoritfigur i filmen.

Hur skulle jag själv klä mig? Kanske i mörk kostym, plommonstop, paraply och förflytta sig i klassisk "silly walk" stil.  Det är kanske en riddarrustning som gäller. Filmen handlar ju om kung Arthur och hans riddare som ger sig ut på en låg-budget resa (de har inte ens råd med hästar)  i sökandet efter den heliga Gral.

Framför Eros statyn på Picadilly Circus hittade jag i alla fall kung Arthur och hans käcka riddare.  Inte samma gäng som spelade in filmen 1975.  Originalmedlemmarna  lever fortfarande - åldrade, grånade och fetlagda.

I alla fall är jag särskilt glad för den här bilden.

Våga cykla i London

Cykling är ett trevligt sätt att transportera sig på. I mitt villaområde finns fina cykelleder separerade från biltrafik. I London råder raka motsatsen. Här är det fullt av våghalsiga cyklister som vimlar runt i den täta trafiken.

Några gånger har jag försökt ta mig fram med bil i London. Det har varit fasansfulla upplevelser. Hur ska det då inte vara för en oskyddad cyklist.

Stationer med hyrcyklar har dykt upp och verkar flitigt utnyttjade. Jag kan tänka mig fördelarna med hyrcykel för kortare sträckor på de trånga gatorna i Soho där trafiken är sparsam.

Mannen som beundrar den nya vinröda Ducatin är försedd med en sån där hyrcykel. Misstänkar att ägaren sitter vid bordet. En bild som jag för övrigt la ut i gatufotopoolen igår.

Stöldsäker parkering av egen cykel innebär problem. Den ena parkeringen är nog rätt säker. Överallt  ser man liknande konstfulla installationer av stöldsäkert parkerade cyklar. På nästan varenda staket eller gallergrind finns anslag om att cykelparkering är förbjuden och att fastkedjade cyklar transporteras bort.

I East End där jag brukar bo vid ser man vanliga motionscyklister under helgerna. Trafiken är som regel stillsam under lördagar och söndagar. 

Som gatufotograf gillar jag att dokumentera cyklisternas liv och leverne. Dom lever sitt eget lite märkliga urbana liv på gatorna.

Publiceras som gatufotograf i Japans största fototidning

Kontaktades av en medarbetare på Capa Camera. Han hade sett mina bilder på deviantArt och ville skriva en stor artikel. Det kändes hedrande då Capa Camera tydligen är Japans största fototidning.

Det blev tre helsidesuppslag i tidningen. Bildurvalet gjorde Capa Camera efter de fotografier som jag lagt upp på deviantArt. Där har bilderna har blivit rätt många vid det här laget.

Först publiceras bilderna i den kinesiska upplagan av tidningen och sedan eventuellt i den japanska. Tyvärr fattar man inget av textinnehållet i artikeln men vi kommunicerade på engelska givetvis. 

Dessutom betalar tidningen ett rejält honorar för min medverkan. Det är man inte van vid.  Fototidningar och konstmagasin där jag medverkat brukar inte betala ett öre. Annorlunda är det givietvis när man kontaktas för konkreta fotouppdrag.

Här följer bilderna som Capa Camera valde ut och publicerar. Smickrad av bildurvalet som jag känner speglar olika sidor av mitt gatufotande.

Den första bilden "Supervisor" presenteras stort på ett uppslag på två sidor."In Berlin inside the German Bundestag I looked up into the ceiling. Was stunned by the architectural lines and the little man who seemed to rule the whole scene. Given permission to several societies around the world working against the Surveillance Society to use this picture in their work."

En bild "Art Dealer" från en antikmarknad i Budapest som jag tog när jag gick förbi ett stånd.

"The Flea" kan man kalla den här bilden som är tagen i Rom. Vi väntade på bussen tillsammans.

"Boy and Dog" skildrar cafélivet på en gata i Paris.

"Underdog" är en slags "Elliot Erwitt bild" som jag upptäckte i London. Stack ned kameran under parksoffan och tog bilden.

"Fakir Fashion" är en slags modebild från Rom.

"Feeding Time" från Las Palmas.

Slutligen en bild "Mixed Legs" från Rom med Fontana di Trevi i bakgrunden.

Gillar det fina urvalet som presenterar väl urbana europeiska perspektivet för en kinesisk eller japansk publik.

Alla de här bilderna har jag lagt upp i gatufotopoolen - några av bilderna har blivit väl kommenterade, några har fått enstaka kommenterar och ett par inga alls. Preferanserna hos olika publiker varierar som vanligt.