Hur stort smile kan sättas in i ett ansikte?

Ansikte med ett "flabbsmile". Snyggt men knappast naturligt.  Själv gillar jag inte såna här konstruktioner. I reklamvärlden är allt tillåtet. Det gäller att sälja produkter och tjäna pengar. 

 Ett foto taget med min Fuji x100v på Gallerian. När en kvinna i lämpligt format och utseende snabb passerade i bilden.

Sen en massa kontrast i det svartvita. Sånt som jag gillar. 

Vi hatar Jesus

Den här gatupredikanten syns ofta på Drottninggatan. Högljudd predikan. Alla går snabbt förbi utan att ta notis om honom. I lördags blev annorlunda. Några punk-tjejjer avbröt honom och skanderade högt.

Vi hatar Jesus - Vi hatar Jesus - Vi hatar Jesus. 

Predikanten stannade upp.  Vad säger dom. Sånt här brukar inte hända. Följden blev lite dialog eller kanske bara högljudda markeringar av ståndpunkter. 

Massor med folk stannade upp och lyssnade. Många hade sina mobiler uppe och filmade.   

Predikanten avslutade kort. För nu var det dags för Hare Krishna. Som vanligt massor med sång och dans. Trummor och cymbaler. 

Punk-tjejjerna gillade Hare Krishna och deltog i deras dansande. 

Att börja läsa en tjock bok

Det är något visst med att öppna en nyinköpt bok. Förväntan blandat med skräck.

Bilden visar att det var inte vilken bok som helst utan tjock rackare. Vad handlade den om? Har någon skönlitterär författare ork att skriva ihop så här mycket på en gång för att tjäna sin slant. Knappast . 

Kanske kurslitteratur. En bok med fakta som mödosamt ska inhämtas. Skapa någon slags kompetens. 

Jag såg när hon kom och satte sig i soffan och började läsa nästan vördnadsfullt. Jag gillar rummet och ljuset där detta äger rum. Önskar henne lycka till.

Bilden är tagen med Fuji x100v på Kulturhuset i Stockholm. 

Fota folk som går förbi

Ibland kan det va kul att stanna upp. Placera sig med sol i rygg. Fota intressanta typer som går förbi. De flesta förbipasserande vill man inte ens lyfta kameran för. Ointressanta helt enkelt. Ibland dyker någon upp - men gör fel saker. Man orkar stå så här och spana tio minuter max. 

Den här bilden på mor och dotter blev bra. Det blåste hårt igår och deras hår fladdrade. Windy  hair - kallas såna här modellbilder.

Dotter tittade in i kameran misstänksamt.  Ögonkontakt gillas givetvis av fotografen. 

Tredje sprutan

Så var det dags igen. I våras trodde man det skulle räcka med två. Så läste min fru i tidningen att det var dags för en tredje. Så jag blev ivägskickad igår.

Som vanligt var min Fuji x100v med på utflykten och hängde runt halsen. Ville inte besvära med att fråga om jag fick dokumentera vaccineringen. Det råder väl fotoförbud i lokalerna.

I vilrummet var folk lite mer anonyma så jag tog en bild. Alla verkade opåverkade och må bra.

Ute på stan var det kyligt och blåsigt. Människor man mötte såg frusna ut. Plåtade en flyttkarl som lastade möbler i en flyttbuss. Han såg frisk och stark ut. Höll säkert värmen uppe. 

Mår bra efter tredje sprutan. Liksom efter de förra två. Hänger väl med ett tag till.