Det där med Halloween

Väldigt populärt firande sedan flera år tillbaka. Läste om att försäljningen av halloween prylar har slagit rekord i år. Makabert kan tyckas.  Eller logiskt med någon slags psykologisk förklaringsgrund.

2020 är det dystra året som skrivs in i Sveriges historia med en dramatisk överdödlighet. Vi för hoppas att 2021 blir bättre.

Bilden är tagen i ett skyltfönster hos Teknikmagasinet. 

Vänta på bussen

Mitt förra blogginlägget handlade om att fota på bussar. Lika intressant med på folk som väntar på bussar. Passande motiv i en stad i landsorten med lågt tempo där det inte händer så mycket. 

Igår hittade jag ett äldre par på en hållplats. Låtsades kolla tidtabellen. Tog samtidigt några bilder.  Fick träff med kamerans ögonigenkänning på mannen när han tittade in i kameran för ett ögonblick.  Bra kontakt. 

Visst skulle det varit fint med en svartvit bild här. Men mitt SilverEfex funkar inte. Bildskärmen är inte heller bra heller. Enligt Eizo kanske kablagefel. Det blir att handla nya kablar imorron. 

Åka buss med kamera

Buss är ju ett bra fortskaffningsmedel.  Med kamera kan en busstur bli ett anspråkslöst fotografiskt äventyr. Min lilla Fujii x-100v passar bra till detta. Den är oansenlig och ljudlös. Bäst är ha skärmen lite utfälld. Snegla i den emellanåt för att ha koll på motivet.

Den här bilden är tagen med bländare f/2, s/110 och ISO 3200. 

Jag satt snett emot den här mannen. Kanske en alldaglig bild men dokumentär. Vi har inga tuffa typer här i landsorten som det finns i Stockholm att fota. 

Skulle vilja ha bilden i s/v men har inte fått ordning på mitt SilverEfex än.

Kul att åka BM-traktor

En riktig traktor från Bolinder-Munktell. Tillverkad i Eskilstuna för länge sen. Härligt. Den skjutsar folk mellan Fristadstorget och Munktellmuseet hela denna höstlovsvecka. Sportlov och massor med aktiviteter för barn på museet.

Först en bild med ett par som tar en traktorselfie. 

Egentligen hade jag annat att göra än att titta på traktorer. Dröjde mig kvar en stund. Pratade med föraren som syns i bilden ovan. När inga passagerare kom frågade han mig om jag inte ville följa med. Synd om turen går  folktom till museet, tyckte han.

Visst, svarade jag. Han lossade kedjan där bak på släpet. Lyfte ned en vit plastpall på marken för mig att bekvämt kunna kliva ombord och sätta mig på en träbänk.

Det blev en mycket skumpig färd. Kul var det. Vid stadsmuseet hoppade den här familjen ombord.  

Är fredsrörelsen död?

Ibland ser jag den här mannen promenera på stan. Alltid samma klädsel. En intressant man, har jag tänkt. För några dagar sedan kom jag åt att ta en bild. Upptäckte att på hans t-shirt stod "Svenska Freds".  Han verkar på något sätt demonstrera för den gamla fredsrörelsen. Lite på egen hand.

Under kalla krigets dagar hörde man ofta talas om Svenska Freds. Fredsfrågor var då viktiga och engagerade många.  Idag är det klimatfrågor som fångar människors intresse.

Då var var man rädd för kärnvapenkatastrofen. Numera gäller rädslan klimatkatastrofen.  

Vad kommer härnäst? Pandemikatastrofen. Den har drabbat oss redan.