Min lilla Fujii följer nu alltid med!

I morse tog jag bussen ned på stan. Givetvis hängde jag min nya Fuji x-100v runt halsen. Den är så lätt och aldrig i vägen.

På hemväg med bussen upptäckte jag ett par gubbar. De satt och målade en kätting vid refugen framför järnvägsstationen. Kameran hängde ju skjutklar runt halsen.Det var bara att slå till.

Tryckte genast på stoppknappen. Hoppade av vid busshållplatsen intill. Gick fram och ställde mig bakom gubbarna. Tog ett antal burstar i olika vinklar.

Väl hemma såg jag att ena gubben hade vänt på huvudet och upptäckt mig. Fanns bara med på några av de sista bilderna i serien. På alla tidigare bilder jobbade de idogt.

Också chauffören på bussen i bakgrunden verkade ha upptäckt mig. Jag satt förresten på en likadan buss när jag uppmärksammade målarna på vägen hem.

Hoppas på många såna här tillfällen i framtiden med nya Fujiin.

Med ny Fuji-kamera på en parksoffa

Lagt mig till en ny gatufotokamera - Fuji x1o0v. Fin kompaktkamera att obemärkt låta  hänga runt halsen. Med det krävs tålamod och träning att vänja sig med den nya tingesten. Handhavandet påverkar bildskapandet.

Gillar soffbilder så här. Man sitter bekvämt med kameran runt halsen och lcd-skärmen utfälld. När någon lämplig person passerar tas en burst med bilder. Skärpan hamnar rätt med ansiktsigenkänning. I efterhand kan man granska resultatet. Kanske blev nån bild bra.

Vanligen går folk förbi, tittar rakt fram, är anonyma. Om någon råkar titta åt mitt håll kan bilden bli intressant. Som här- det var sista bilden i en burst.

Sen gäller det att hitta bra placerade parksoffor.

Och vänta!

Morgon i Torshälla

I morgonsvalkan idag gjordes en promenad i Torshälla. Som vanligt stannade jag till inför Allan Ebelings staty. Tor med sina bockar. Intill låg en offerplats till guden Tor för länge sedan - därav ortsnamnet Torshälla.

En bild på konstnären själv taget i morgonljus på samma plats.

Ebeling tyckte om jazzmusik - präglad av sin ungdom i USA. Avbildade gärna jazzmusiker. Som den här saxofonspelaren. Den står en liten bit bort nedanför Holmberget. En helfigur flera meter hög. Består av av hopsvetsade detaljer i stålplåt.

Allan Ebeling gillade stora kraftiga gestalter av det här slaget.

Statyer kan va svårt

Det här är en staty som jag gillar. Konstnären heter Allan Ebeling och verket kallas "Smederna". Jag minns statyns invigning för länge sen vid Eskilstunas 300 års jubileum. Det var högtidstal och Munktellorkestern spelade för fullt.

Minns också konstnären Allan Ebeling. Han var stor och reslig och liknade en av de avbildade smederna. Ofta bar han vit kostym och basker och syntes på långt håll i folkvimlet. Han var unik på alla sätt.

Däremot är jag inte så förtjust i statyer på kungar eller drottningar. Men man får väl acceptera dom som en del av vår svenska historia. Jag tycker absolut att Linné förtjänar en staty i Humlegården.

Men det finns ju folk som tycker annorlunda här.

" Smederna" i motljus.

Man kan kan besöka Ebelingmuséet i Torshälla och lära mer. Göra en rundtur i Torshälla och beskåda hans offentliga utsmyckning.

Fiske i ån

Fiske i den å som löper genom stan är populärt. Kanske intresset har ökat i Coronatider. Det är en aktivitet som kan utföras på hemmaplan, man sitter ensam vid strandkanten. Här kan man spendera hur mycket tid som helst.

Igår befann jag mig vid en populär fiskeplats vid ån. Ville få en idylliskt bild med Kloster kyrka i bakgrunden.

Det visade sig inte vara så fridfullt. Folk passerade hela tiden platsen till fots eller till cykel . Pratade livligt och högljutt. Men det spelade inte så stor roll.

Här utförs ju inget "die hard" fiske - så att säga.