Ibland funderar man över en gatubild

Ofta väcker en bild frågor som sätter fart på fantasin. Det finns inga svar - de som agerade i bilden är långt borta och omöjliga att spåra. De har nog själva glömt bort vad som hände. Det var vare sig viktigt eller intressant. Bara hos fotografen och kanske hos betraktaren väcker det tankar.

Här står en man med ett stort träd och pratar med en polis. Bilden är från Rom och tagen i våras. Kanske ett alldagligt samtal. Polisen undrar vänligt om trädet är tungt eller så. Eller så är något mer dramatisk i görningen.

En bild från Krakow från i början av september i år. Den unga damen har vingar. Hon har en tankfull min och ser trött ut. Men varför den underliga klädseln? Kanske hon väntar på någon. La upp bilden i gatufotopoolen för ett par dagar sedan.

Åtminstore jag undrar vad flickan tänker på. Hon har hittat en bekväm om än annorlunda plats vid en av de stora pelarna vid Peterskyrkan i Rom att vila på. En bild från i våras.

Oftast förklarar en bild sig själv. Det finns inga lösa trådar som behöver knytas ihop - det föder inga reflexioner eller sätter fantasin i rörelse.

Klasskampens kamp

Den våldsamma anarkistgruppen "Class War" slog till förra helgen mot ett hipsterställe i Brick Lane. Det fick stor uppmärksamhet. Tidningar över hela världen skrev om det. Varför gjorde man hipster till måltavla för gentrifieringen i East End?

Jag berättade om den saken i mitt förra blogginlägg och visade några bilder från Brick Lane

Till helgen planeras en ny demontration i East End. Den här gången mot sexuellt våld mot kvinnor. Målet är ett museun om Jack the Ripper som anarkisterna vill stänga.

Jack the Ripper är ett fingerat namn på en mystisk mördare som härjade i slutet på 1800-talet.  En rad bestialiska kvinnomord skedde i Whitechapel. Man lyckade aldrig finna gärningsmannen trots allt polisarbete och alla spekulationer.

Själv tycker jag ett museum av det här slaget är motbjudande. Men jag orkar ju förstås inte heller se våldsfilmer och än mindre läsa deckarromaner där våldet förvandlats till underhållning. Överdrivet blödig med andra ord. 

Frågan är om en anarkistgrupp har rätt att utöva våld för stoppa ett museum av det här slaget. Nu har ägaren gjort ett upprop till allmänheten att ställa upp i en  demonstration mot anarkisterna och till stöd för museumet. Det laddas med andra ord upp för mycket bråk i helgen.

Under mina besök i London brukar jag bo i det här området. Därför känner jag mig lite berörd av som händer här.

Och på måndag är det dags igen. Vid ankomsten får jag väl hälsa på "Jack the Ripper" och kolla om det finns något kvar av stället. Nästa helg är jag kvar i London. Ska väl ha koll på klasskampens planer. Nya upplopp är kanske på gång.

En bild på glada försäljare på Brick Lane där klasskampen slog till förra helgen. Några öl på pallen mitt i bild förklarar fröjden.

En besökare på Brick Lane med ett shoppingfynd.

Ännu en bild från det senaste besöket i London. Ett budskap som rymmer en del sanning.  Mannen i baskern var inte anarkist som levererade något hot.  Det var en fridfull herre som var djupt oroad över tidens skeenden. Nog är vi alla lite oroade idag.