Det populära hakskyddet

Dags att kliva av bussen. Mötte den här mannen som väntade på tur att kliva på. Men med munskyddet på hakan.  Kanske han hade börjat sin dag med omsorgsfullt placerat munskydd. Efter ett tag blir man anfådd och behöver luft.  Då får det bli hakläge så här.

Det blev en höftbild när jag passerade. 

Äntligen kan man andas ut -kanske!

Pausat bloggandet en tid.

Nu har det gått ett par månader sedan min andra Covid-spruta. Vaccinet bör väl va på plats i kroppen och skydda mot smitta. Tror att man kan våga sig ut i folkvimlet och gatufota igen. Och bloggandet kan ta fart. Lite försiktigt till en början.

Munskydd är så fina ibland. En del har smycken i matchande färg till sina munskydd som här.  Sånt är viktigt för somliga. 

Folk på krogen

Har skildrat livet på en krog i Budapest i ett par inlägg. Fortfarande kvar där.  Det här gänget stammisar stötte jag på vid varje besök. Kort skärpdjup med fokus på mannen med hatten.

Med stor kamera blir man uppmärksammad. Den här mannen gick förbi mitt bord och hejade. Tidigare hade vi suttit på en bänk tillsammans och försökt prata lite. Jag tog några bilder på honom och han fick en slant för besväret. Nu var vi kompisar.  

Ett par grabbar dök också upp framför mitt bord. De var på gott humör och ville bli fotade. 

Ett par gubbar vid mitt bord. Vi hade skålat ihop. Nu skulle de iväg och slängde i sig sista skvätten, Till höger bakom dem syns två damer vid ett bord som jag kommer till i nästa bild. 

Damen med glasögon var gladlynt och väldigt pratsam. Mor och dotter som lunchade ihop.  

Som avslutning på min krogskildring kan jag nämna att de här lokalerna har nu renoverats ordentligt. De gamla besökarna och den härliga stämningen är helt borta. Priserna har höjts och maten blivit sämre.  Ägarna satsar väl på turismen. Det är nog klokt och mer lönsamt. Restauranger jobbar i en tuff bransch.

Mer bilder från krogen

Tillbaka på krogen i Budapest. Som jag berättade om i förra blogginlägget.

Det var kallt och blåsigt ute. Skönt att ta skydd inne i värmen. Läsa tidning och dricka ett glas vin. Vila sig en stund. Som mannen här gjorde. Ställde mig bredvid honom och tog diskret en bild. Utanför skymtar man genom fönstret ett snötäckt Budapest.

Eller så ta en öl tillsammans med en kompis. Här var det mycket att berätta för en god lyssnare. Gubbarna satt vid bordet bredvid mitt. 

Ett glas vitt. Det är krogens bordsvin med frisk smak han har i handen. Kostar bara några kronor och serveras i vanligt dricksglas. Mannen passerade mitt bord och spanade efter några kompisar när jag tog bilden. 

Här hade jag ätit tidig lunch. En förträfflig gulasch och gott öl. Nu dags för efterrätt. Om man ville ha ett bättre vin så serverades det i vinglas med fot och hälldes upp ur en flaska med etikett på.

Mådde bra när jag tog den här bilden.

Ibland längtar man till krogen

Det frestar på att sitta hemma i stugan och inte träffa folk. Krogbesök får ställas på framtiden.

Blir nostalgisk när jag ser bilder från en krog i Budapest. Här sitter jag med ett glas vin i ena handen och min kamera i den andra på en bänk. Mitt emot det här paret. Mannen poserade leende med sitt vinglas i handen. Jag förstod att det var en inbjudan att ta en bild. Han var väldigt lik min gamle far förresten. 

På den här krogen drack de flesta gästerna vin i vanliga dricksglas eller i stora trumpetglas som på bilden. Själv nöjde jag har med ett dricksglas till en söt bakelse. 

Många kom fram till mannen och ville byta några ord. Hans pratsamhet och goda humör var något som alla verkade uppskatta.

På den nedre bilden var vi omgivna av en grupp gäster. Mannen verkade ha en riktig bra historia att berätta. Synd att man inte kan ungerska.