Gatubilder från Paris i ny Youtube-film

Bildspel är viktiga för en personlig utveckling som fotograf. Man tvingas granska och värdera sina bilder på ett nytt sätt. Att ströva runt i Paris ett par veckor i sällskap med kameran är en fantastisk upplevelse. Givetvis blir det massor av gatubilder - människor, människor. Som regel ägnar jag inte så mycket tid att dra lärdom av mina erfarenheter. Nu har jag fått en slags metod för detta.

Ett bildspel kräver någon form av sammanhangt i bildflödet. Lärorikt för egen del och bra för betraktaren.

I mina första tre filmer på Youtube blandade jag bilder  frisk. Det handlade mest om komma underfund med tekniken. En fotograf från Krakow ville se at bilderna hängde bättre samman. Åtminstone i filmen från Krakow.

Jag använde även några färgbilder i det svartvita flödet.  Thomas Meldert gillade det inte - jag håller med.

Så till min nya film om "Paris People". Hade två bilder från Pont Neuf där jag ofta började och slutade min fotopromenad med utgångspunkt från metrostationen.  De bilderna fick börja och sluta filmen.

Här brukade jag börja min dag i Paris. Många parisbor på väg till jobbet stannade till någon minut för att njuta av morgonljuset innan de rusade vidare. 

Det regnade lätt en en kväll när det var dags för hemfärd. Ännu en stämingsbild. Visst är Paris vackert.

Man får känna sig för när man väver samman en bildberättelse. De är ju inte tagna med tanke på att de ska finnas i någon kontinuitet eller i något sammanhang alls. I filmen visas de i grupper av olika slag - motionärer, cyklister, porträtt, vimmelbilder, gatuserveringar. Osv.

Paris broar måste skildras.

Cafegäster är tacksamma att fota. Här handlar det främst om pojken och hunden. 

Vad som händer lite på tu man hand på ett cafe  är givetvis också intressant.

Gillar gatuvimlet i Paris.

Hitills har jag gjort fyra filmer under en dryg vecka. Längden på varje film är fyra till fem minuter. Det blir 35 - 40 bilder. Det känns rätt lagom men det krävs att man sovrar i bildmaterialet. 

Här syns filmen på Youtube  i ett litet fönster

Direktlänk till Youtube https://www.youtube.com/watch?v=HZ-4Jx1MG_g

Gatubilder på film för YouTube

I filmens värld har mina gatubilder fått ett nytt och eget liv.  De finns tillgängliga för hela världen på YouTube . Bara en knapptryckning bort. Inte var det särskilt svårt att åstadkomma heller.

Det började för nån månad sedan. Upptäckte att nån utan mitt tillstånd hade använt mina gatubilder till att illustrera en sång av Cohen på Youtube.  Givetvis blev jag upprörd av tilltaget. Sen slog det mig. Jag måste göra det här själv.

En egen film. Det vore något. Och förra veckan fick jag ett ryck. Sökte en gratis programvara för uppgiften och fastnade för nåt som heter "Movie Maker" hos Microsoft. Programmet var faktiskt enkelt. Alla texter på svenska. Filmskapandet löpte problemfritt och utan att läsa manualer.

Hur går det då till? Man trycker på en knapp, och söker upp en lämplig bild på datorn. Sen trycker på nån annan knapp. Då dyker bilden upp på en filmremsa på skärmen. När man har tillräckligt många bilder på remsan så trycker man på en knapp för musik. Då ramlar man in på en site med massor av musikstycken, Gratis att använda. Så bläddrar man runt bland musikstyckena,  lyssnar tills man finner nåt som passar och hämtar hem filen. Och så vidare.

Vad handlar mina filmer om? Givetvis gatufotogafering. Nu har jag gjort tre filmer om tre städer jag besökt i år - Krakow, London och Rom. Var och en av filmerna är ett spännande tidsdokument som visar vilka människor jag mötte på plats. Och de avbildade  framstår som riktiga skådespelare. 

Givetvis kan det göras bättre. Och framöver blir det garanterad flera filmer då jag har massor med gatubilder liggande som kan komma till användning. Att göra film för Youtube känns lite som att blogga här på Fotosidan.  Fast bildvisningen i en film blir huvudsaken. Inte så mycket filosofi om livet eller fototekniska detaljer.

För den som vill kika på mina filmalster. Klicka på bilderna (fixat till det efter tips i kommentarerna).

Street Photography, Roman People 2015

Street Photography, London People 2015

Street Photography, Cracow People 2015

Gatufoton vid Stockholms Halvmaraton

Halvmaraton avlöptes i lördags. Stora delar av Stockholm centrum var avspärrat. Naturligtvis undviker en gatufotograf att fota själva loppet och söker bilder i perferin av såna här evenemang.

Utanför Kulturhuset på väg till Kungsträdgården. Fick med en drickande man nedanför barskylten. Behöver nog jobba lite mer med bildredigeringen för att lyfta fram kompositionen kanske.

Barmannen

Kungsträdgården myllrade av liv. De tävlande samlades, bytte om och hann med ett sista toalettbesök innen det bar av till starten. Stretching är viktig före loppet. Varje tävlande körde sin grej.

Jobb med stretchning

Det blev trots allt en löparbild. Runt dammen i Kungsan hade en bana lagts upp för knattelopp. Den här lille killen hade tagit med sig farfar. Valde att få med skylten i kompositionen. Tyckte den passade.

Just Smile!

Borde kanske haft lite fler bilder med anledning av loppet men det får räcka så här på en måndag morgon.

Höftskott är nyckeln till bra gatubilder

Flertalet av mina gatubilder blir till utan att lyfta sökaren till ögat. Det har blivit en vana liksom. Skulle nästan klara mig utan sökare på min kamera.  Fungerar perfekt för spontana närbilder på människor i folkvimlet.

Ett bra skäl för höftskott är att kunna fota obemärkt. Någon gång kanske man blir upptäckt när man tar bilder. Det spelar ingen roll.

Titeln här skulle kunna vara "Paus för tre". Jag fick gå förbi det här motivet två gånger och ta tre bilder varje gång jag passerade.  Jag stannar inte upp när jag fotar så här - håller exponeringstiden kort för att kompensera för rörelsen. Bildföljden under promenaden ger olika bildvinklar. Gillar att gubben i mitten tycks observera kameran. Det ger närhet liksom. Höftskott handlar ju inte om att synas eller ej utan att komma motivet så nära att man kan ta bilden

Det var varmt i Krakow. De här tjejjerna hade hittat rätt ställe att slappa på. Jag fick passera dem två gånger och ta tre bilder varje gång. Placerade fokuspunkten så lågt som möjligt för att få avståndet på personerna i förgrunden. Det är lätt att skärpan kommer fel om fokuspunkten ligger i mitten - den hamnar ofta i bakgrunden. I det här fallet inne i rummet.

Försöker alltid ta minst tre bilder på varje motiv. Det finns alltid någon bild som blir bra. Viktigt att hålla kameran horisontellt samtidigt som den är vinklad 90 grader mot motivet i såna här lägen.

Men att försöka hålla kameran rätt är ju alltid ett problem när det ska gå fort. Sen försöker jag hinna med max antal bilder som det går så länge motivet är drägligt - en bild eller tio bilder.

Spårvagnsnätet i Krakow är fantastiskt. En veckobiljett kostade bara 100 kronor.  Det går att hitta intressanta personer att fota i spårvagnar och på hållplatser samtidigt som man vilar benen. Det var som sagt väldigt varmt i Krakow.

Stående bilder är svåra att hantera som höftskott. Man får anstränga sig att håla kameran horisontellt. Ofta brukar jag fixera kameran mot kroppen, observera motivet till dess bilden synes verka bra. Obemärkt kan man så ta många bilder.

Rent allmänt är det enklare att hålla uppsikt över vad som händer runtomkring en när man inte håller kameran lyft mot ögat. Jag tycker faktiskt man avskärmar sig lite från motivet när man tittar i sökaren eller på en skärm.

Who said nights were for sleep - står det på tröjan - ett citat av Marilyn Monroe.

Tankfulla resenärer är fascinerande. Kunde röra mig framför den här kvinnan och ta porträttbilder ur flera vinklar. Och hålla koll på hennes minspel.

När situationer snabbt dyker upp kanske höftbilden är det man hinner. Bara en snabb bild- sen är motivet borta. Här blev något kul i varje fall.

Jag var faktiskt inne på Puben i bakgrunden och åt middag i en fin lokal med murade tegelvalv i källaren.

Stället hade eget ölbryggeri. Vid bordet bredvid hade man beställt in en jättelik glasbehållare fylld med varan. Den var placerad i en ställning mitt på bordet. En person i sällskapet portionerade ut innehållet via en kran till de övriga. Dom blev väldigt glada och hade börjat sjunga när jag lämnade lokalen.

Höftskott är att fota från knähöjd, midjehöjd, axelhöjd eller lyfta kameran upp i luften eller rakt ut åt sidan. Höftfotandet är spännande och kräver övning för att bemästra något så när. Måste kunna hanteras av varje gatufotograf. I alla andra fotogrenar är här tekniken rent förkastligt.

Lite tankar kring mitt gatufotande.

Hur gatufotar man i 40 graders hetta

Bara turister syntes på stan. Alla som inte hade ett jobb att sköta höll sig hemma. Många gator låg folktomma. Polen hade drabbats av en värmebölja och förra veckan tillbringade jag i Krakow.

Hur gör en gatufotograf när det blir så där varmt?  Dricker givetvis mycket vatten, biter ihop och går sina fotopromenader. Även om det känns tungt och bilderna blir få.

Ångrar inte besöket i Krakow. En fantastisk och annorlunda stad. Nästa år blir det nog fler besök i Polen. 

Mitt favoritcafé. Interiören var en uppenbarelse från 50-talet. Det kändes som komma in i nåt fik man besökt i barndomen. Cafét var välskött och bakverken sagolika. Ett par timmar varje förmiddag var det "Happy Hours" med extra billigt fika. Många äldre passade på. Som de här två gubbarna.

En busshållplats. Det märks kanske att värmen är tryckande.

En äldre man får hjälp in genom porten.  Det som byggdes på medeltiden har ingen handikappsanpassning. Men med lite mänsklig hjälp går det ändå.

Näst sista dagen i Krakow försvann hettan över en natt. Människor myllrade på gator och torg. Det var härligt att kunna andas igen och röra på sig normalt.