Nisseblogg
Gatufoto med fokus på bakdelen
Om man fotar en bakdel så garanterar man anonymiteten hos den som avbildas då ansiktet är bortvänt. Anonyma bilder har fördelen att de väcker tankar hos betraktaren. Man ställer sig frågor om om den som syns på bilden. Varför beter han sig på det här viset?
Mannen med de randiga byxorna är taxichaufför. Skylten på biltaket anger ju vad slags bil det är. Bara i Paris ser man taxichaufförer oklanderligt klädda iförda skräddarsydda kostymer och välputsade skinnskor.
En motionär i samma stad. Han var upptagen med ett gymnastikprogram och hade på parkbänken lagt ifrån sig diverse tillbehör nödvändiga för motionen. Jag fick tillfälle att ställa mig precis bakom honom och invänta det anonyma perspektivet.
Fin arkitektur piggar upp en gatubild
De flesta gatubilder återger människor i ful stadsmiljö. Ju värre desto bättre är en regel som gäller. Men det behöver inte vara så. Åtminstone inte i Rom. Plåtade de här två männen i samspråk framför en fasad med klassisk prägel. Männens klädsel med gester och minspel avslöjar dem som typiska italienare.
I Stockholm är det svårt att ta liknande bilder. Den ena rivningsvågen efter den andra har svept fram över stan och lämnat efter sig ful modern arkitektur. Jag säger bara Sergels torg, Hötorget och Brunkebergstorg - förfärliga exempel.
Lyckligtvis klarade sig Gamla stan. På Slottet kan man finna miljöer av ett slag som motsvarar det som finns i Rom. Den här bildeh har fått titeln "Utvisad".
Kul att hitta tillfälliga likheter
Gatufoto är ju att fånga tillfällen. Det gällar att vara vaksam och reagera snabbt när sådana situationer dyker upp. Man får bara en chans och sedan är tillfället borta.
Är det här samma man som går förbi och även är avbildad på postern? Jag vet inte. Likheten finns i alla fall. Men det kan likaväl vara två helt olika personer.
Ett annat tillfälle.
"Between female shapes" är rubriken som beskriver vad jag såg. Det fanns tid att ta några steg åt sidan och måtta in motivet med mannen, som det maskulina inslaget och som sitter mellan två föremål med kvinnliga former. Jag kände pressen att någon skulle hämta basen som stod lutad mot skylten. Det skulle spoliera tanken med bilden.
Gatufotografering är aldrig tråkigt.
Vem handlar kvinnor stora blomsterbuketter till?
Något att fundera över. Kanske till sig själva. Jag fick småspringa efter flickan med den tufft utstyrda skinnjackan och den stora buketten med mörkröda rosor medan hon skyndade sig förbi Warszawas jättelika kulturcentra.
Efter några sekunder fick jag ge upp mitt förföljande och återta min sedvanliga långsamma gångstil som gatufotograf. Fick den här bilden som jag ville ha.
Kvinna med en stor blomsterbukett och ett stort leende i Rom.
I Sverige finns inga motiv att finna av det här slaget. Inköpta blommor sveps in i plast och papper till stora paket. Och det är sällan någon köper så här stora fång.
Kvinnan slog till mig i huvudet när jag fotade Konserthuset!
Fotograferade Konserthusets fasad i Stockholm. En kvinna kom fram till mig och ville se alla bilder jag hade i kameran. Hon hade passerat konserthuset där jag fotograferade och ville inte vara med på någon bild.
"Det får du inte" svarade jag kort. Då slog hon till mig över skallen så att kepsen flög i gatan och sprang därifrån.
Det var en prydligt klädd kvinna kring 40 år och verkade nykter. För övrigt kom hon gående från ett helt annat håll än Konserthuset så jag undrar om överhuvudtaget kunnat passera i det motiv som jag just fotograferat. Hon kanske bara var ute efter bråk.
Det märkliga är att jag råkade ut för exakt samma sak på samma plats för ett drygt år sedan och skrev om saken i ett blogginlägg den 2016-09-05 under rubriken "Jag vill granska alla bilder i din kamera". Den gången var det en annan kvinna.
Det här var första gången i mitt liv som jag blivit fysiskt attackerad av någon annan person. Jag har väl tänkt det kanske kan inträffa att man råkar ut för en buse en mörk kväll på stan och utsätts för oprovocerat våld. Men aldrig av en medelålders kvinna i folkvimlet mitt på dagen.
Nåja, bjuder på ett par bilder från den dagen. Det här utspelar sig också vid Konserthuset. En kvinna framför mig gatan stannade plötsligt upp, böjde sig fram och började snabbt riva ut innehållet i sin handväska på gatan. Ville hon kolla att alla nycklarna fanns med? Eller var det något annat hon trodde sig sakna.
Det var inte den här kvinnan som senare attackerade mig.
En bild från vimlet på Drottninggatan. Ofta är det ett bra tillfälle få närbilder när folk kollar sin mobil. Då är alla glömska av sin omgivning och lever i en annan värld.