Nisseblogg
Mura och måla
Vintern är en passande tid att gömma sig i källaren och ägna sig åt att mura och måla därnere. När våren kommer vill man ju ha tid till att göra samma saker utomhus. Renoveringarna blir aldrig färdiga på villan. Å andra sidan jobbar man rätt långsamt.
Hittade lite bilder från Paris på en gubbe som jobbade med samma saker som jag. Kyrkan, som han arbetade med, var nog gammal men verkade fortfarande lite ofärdig.
Dags att tömma en hink skräp till. Så här hårt jobbar i varje fall inte jag.
Saknar mitt schackspel
Spelade mycket schack i yngre dagar. Det har fallit bort med åren. Ångrar det ofta. Ibland studerar jag något spel i mästarklass och förundras över geniernas kamp.
Det där med datorschack förstår jag inte. Grejen är ju att möta en annan människa i ärlig kamp, avgöra spelet fysiskt i ett sammanhang och att kora en vinnare med ett handslag. Här ligger upplevelsen.
Till spelet hör att förbereda sig på sin kammare, läsa teori och studera de stora mästarna. Men det tar tid.
Eller kanske man ska sluta fotografera och få utrymme för schackspel?
Bilderna kommer från Rom. Här flockas schackspelare på en del uteserveringar.
Storebror ser dig!
Utan tvekan lever vi i ett övervakningssamhälle. Någon kan fysiskt följa varje steg vi tar ute på stan. Eller allt vid gör på Internet. Någon vill få oss tro att det är för vårt eget bästa. Vi ska beskyddas från ryssar, terrorister eller banditer. Sånt är väl kanske bra. Men är det hela sanningen.
Den här bilden återger här lite vad jag är ute efter.
Har samhällsutvecklingen gått överstyr så långt att allt detta är nödvändigt. Eller är det kanske istället för egen rädsla som bedrar oss.
Inför den 24 december
Idag på morgonen regnar det. Paraply är ett passande tillbehör i julhandeln. Av allt att döma kommer det sista av snön att regna bort Kanske den här damen förebådar julafton den 24 december med uppslaget paraply och datumskylt.
Men det är snorhalt på gatorna. Så se upp. Själv skulle jag helst vilja hålla mig inomhus. Men julplikterna kallar till utflykter i helgen.
En God Jul i alla fall.
Gatufoto med fågelperspektiv
Bilden är analog och tagen med min gamla Leica. Att skildra människor ur ett fågelperspektiv är intressant. Glömmer själv ofta bort förtjänsterna med fotovinkeln. Kanske blir bilderna lite för anonyma i min smak. Människor förvandlas till myror men deras kollektiva rörelse kan berätta något.
Intressantare är fågelperspektivet på nära håll. Vill minnas att jag fick stå lutad över den här mannen för att ta bilden. Helt fokuserad på att äta sin tårtbit märkte han mig inte. Sträckte också kameran över honom men den bilden blev lite väl anonym.
Man måste unna sig en tårtpaus emellanåt. Den här välklädde mannen med klassisk läderportfölj tyckte jag om för stilen finns inte i Sverige längre.
Båda den här bilderna är från Rom.