Nisseblogg
På picknick i storstan
Gillar att folk är företagsamma och picknickar. Man gynnar sin egen ekonomi och struntar i restaurangbranchens. De betraktar storstan som ett stycke vildmark som ska utforskas. Istället för att gräva upp ätliga rötter eller plocka bär så uppsöker man en livsmedelsbutik för att hitta föda.
Det finns jättefina platser utomhus att rasta på.
Jag upptäckte den här damen som satt i trappen vid Drottninggatan med kanonutsikt över Sergels torg. Här fixade hon med sin lunch. Just som hon tog sin första tugga lyfte hon blicken. Och upptäckte sig vara föremål för en gatufotografs intresse.
Jag tror inte fotandet bekom henne. Ett par frallor, mjukost och en mugg kaffe är en OK lunch för mig också.
Bäst gillar jag några skivor lufttorkad italiensk skinka på de färska frallorna. Då får man gå till Hötorgshallen.
Bättre än dragspelsmusik
Gatumusik är en fin företeelse. Dragspel är hemskt att lyssna till. Spanskt gitarrspel är min absoluta favorit. En liten orkester är inte heller att förakta.
Särskilt om uppsättningen är av det slaget som bilden visar. Sånt här förekommer bara på fina Biblioteksgatan i Stockholm och är nog sponsrad av lyxbutikerna längs stråket.
Passade på att ta en bild på orkestern med en förbipasserande i förgrunden. Annars ingen äkta gatubild.
Fram för flera orkestrar av det här slaget. Värna om gatans akustiska miljö.
Hur många får plats på en elsparkcykel?
Oftast ska väl bara en person få plats. Men två personer har börjat bli alltmer OK. Tydligen fungerar det utmärkt i trafiken också. Än har jag inte sett tre personer åka elsparkcykel - men är väl en tidsfråga.
Bilden visar två vuxna personer på Drottninggatan i Stockholm. De har försett sig med en elsparkcykel från gatan. Flickan verkar osäker och skrattar lätt hysteriskt.
Den initiala rädslan övervinns på ett ögonblick. Hon ger den påpasslige gatufotografen ett glatt ögonkast. Sen försvinner de snabbt ur synhåll.
I bakgrunden fick jag med ett par som förflyttar sig på ett mer lagligt sätt.
Fördelen med att åka tandem är ju att man kommer fram samtidigt. Sedan sparar man en slant genom samåkning.
Observerat att föräldrar gärna tar med ett barn på elsparkcykel. Barnet håller hårt fast i styrnavet under färden. Inte ett dugg rädd. Fått intryck av de är vana att färdas så här.
Dessa föräldrar verkar vara förståndiga. De framför elsparkcykeln alltid på gångbana - enligt vad jag har sett - för att undvika biltrafiken.
Plastkassens lov
Snart ska det bli mycket skatt på plastkassar. Man får väl försöka klara sig utan såna ting i framtiden. För personlig del blir det opraktiskt vid avfallshantering och annan hushållsskötsel.
Brukar stoppa några plastkassar i fickan när jag går ut på stan och handlar - sk återanvändning.
Annars blir det väl som på bilden. Det man inte får plats för i fickor och väska får man bära i händerna. Hur kul är det?
Kunde inte låta bli att ta bilden på handen och med alla mönster runtomkring som dök upp precis framför kameran. Det gäller att vara beredd och upptäcka omvärlden.
Det är kanske bara de plastkassar som säljs över disk i butiken för att bära inköpta varor i som blir skattebelagda.
Då fixar det sig. Man köper en obeskattad plastkasse nånstans i butiken istället för en beskattad i kassan.
Hemma i mataffären har man i dagarna satt upp ställ med plastkassar vid ingången. Såg konstigt ut. Kanske det är med tanke på regeringens skatteplaner.
Kommer att gilla att lura staten på skatt om det blir så enkelt.
Olika sätt att gå med hund
Många är sätten att gå ut med hunden.
Här hemma i kvarteret motioneras massor med hundar. Från tidig morgon fram till sen kväll. Det görs av nödvändig plikt. Ägaren går som regel med hög fart. Har sammanbiten min. Ger intryck av hata sitt djur - eller åtminstone den tiden det tar för själva motionsaktiviteten.
Hunden följer efter med sänkt huvud. Verkar nästan skuldmedveten för att ställa till med olägenheten att behöva motion. Ibland höjer den stressnivån hos sin ägare genom att envisas lukta vid stolpar och sånt.
Trevligast är att se en familj promenera med sin hund. Alla gör olika saker och hunden verkar trivas i gemenskapen.
Det här är en bild från Hötorget i Stockholm. Far och son satt länge och spelade något spel på mobilen tillsammans. Hunden vilade på stenläggningen. Lyfte ibland på huvudet, tittade på dem och verkade om undra om de inte var färdiga snart.
Själv satt jag på en bänk intill. Tog min bild efter ett tag och gick därifrån. Jag tror nog hunden fick tid att ta en rejäl tupplur på Hötorget.
Själv är jag uppvuxen på ett lantbruk. Vår hund följde oss hela dagarna när gårdens alla sysslor utfördes. Mest gillade den att delta i jakten. Särskilda turer för att motionera hunden fanns inte på schemat.