Att angöra en brygga

Att angöra en brygga med ett fartyg kräver samövad besättning. Stod bredvid gubben på kajen när han kastade ett rep till  gubben ombord. Kastet genomfördes med precision och repet fångades upp med en van hand av mottagaren.

Båda gubbarna på bilden har s/s Gerda på sina tröjor. En ångslup som byggdes vid mitten av 1800-talet och trafikerade vattendragen kring Eskilstuna under många år. Kommunen äger numera båten och hålls i skick och drivs av ett gäng frivilliga entusiaster.

För egen del blev det ingen tur idag. Men kanske nästa helg då s/s Gerda ska trafikera Näshultasjön.

Det här är en anrik förtöjningsplats på eskilstunaån för ångfartyg. Från tiden man åkte båt till Stockholm.

Kvällskvitter i Eskilstuna

Sommarvädret var gynnsamt igår kväll. Därför gjordes ett besök vid Rademachersmedjorna där en trevlig musikalisk trio stod för underhållningen. Publiken utgjordes av ett par hundra personer.

Även kameran kom med.

För den som inte vet nåt om Eskilstuna -  Rademachersmedjorna är en kulturområde mitt i stan Uppbyggt kring några gamla smedjor från 1600-talet.

Musiken stod Duo Linnskog jämte trummisen Sjöberg för. Det blev allsång.  "Svinsta skär" och "Flottarkärlek" och lite sånt.

Gillade att det framfördes godingar av Chuck Berry, Creedence Clearwater mfl. Det gjorde orkestern väldigt bra.

En och annan i publiken var upptagna av sina mobiler. Men noterade att det här paret i alla fall stampade takten till musiken. Kunde inte låta bli att ta en bild.

Den här sammankomsten kallas  "Kvällskvitter" i Eskilstuna kommuns evenemangsguide.

Tivoli i stan

Det är nåt visst med ett kringresande tivoli.

Växte upp ett stenkast från en idrottsplats där alla tivolin och cirkusar landade. Det var fascinerande att följa arbetet med att resa alla tält och paviljonger och sedan de fantastiska aktiviteter som utspelade sig på platsen under någon vecka.

Attraktionerna på ett tivoli verkar vara av samma slag idag. Det är glädjande. Men allt har  givetvis fått en mycket modernare utformning. 

Visst skulle det va kul att pröva lyckan någonstans på det här tivolit. Men vill inte ta risken att komma hem med en stor rosa nallebjörn eller en jättelik chokladkartong. Sånt är bara kul för den riktigt unga generationen.

Min fru gillar inte rosa nallar så värst. Chokladen tvingas jag äta upp själv - trevligt visserligen men det förorsakar ett lätt illamående.

Det kontantlösa samhället har gjort sitt intåg även i tivolits värld. Bara swish och kort godtas som betalning. Det går att utläsa av bifogad bild.

Gillar att plåta glassätare

Självfallet gillar man att se människor som mår bra och trivs med livet. De sänder ut en massa positiva vibbar. Det gäller givetvis alla glassätare.

Dessa går alltid att obekymrat fotografera i alla lägen. De är mer upptagna av sin förtäring än mobilpratare är av av sin telefon. Det vill inte säga lite.

Bilden visar några turister som njuter. Platsen är Drottninggatan i Stockholm.

Mannen närmast i bild är lite diffus i konturerna. Den nästan uppätna glassen i hans hand befinner sig nog bara några centimeter från kameraobjektivet. Autofokus träffade kvinnan i mitten och metadata visade 1,5 meter.

Mannens glass är nästan slut medan kvinnan längst bort i bild har så gott som hela glassen kvar. Själv tillhör jag kategorin personer som äter väldigt långsamt. Innan jag är färdig med mina glassar har de som regel hunnit smälta och blivit besvärande kladdiga.

Musik är kul!

Visst föder musik massor med glädje. Det blev jag varse när jag häromdagen släntrade genom Kungsträdgården. Stannade till framför stora scenen och tog bild  på några av de entusiastiska åhörarna.

Visst lät musiken som dånade ur högtalarna bra. Efter en kort stund lämnade jag platsen.  Ljudnivån var lite väl högt satt.

Sökte faktiskt efter bild på manliga åhörare med utlevd inlevelse av det här slaget. Men de flesta av dessa lyssnade med sansad min och utan åtbörder.  De  var väl mer glada av musiken inombords.

Sånt introvert beteende gör sig inte så bra på bild.