Gatuporträtt

Gå fram till en främling och be om en bild. Kanske fotopromenadens positivaste inslag. Ofta följer en stunds intressant samtal. En del ger sig tid och har en berättelse. Andra hastar vidare utan ett ord. Framför allt handlar det om min egen inställning. Att upptäcka något hos en person som gör att jag gärna vill ta hans bild. Överskrida en gräns. Nå fram till någon

Gångna helgen gick jag fram till väl ett dussin personer och bad om bild. Varför? Dom satt eller stod för sig själva. Intressanta och tillgängliga på något sätt. Vid bildtagningen ville jag att dom frös sin posé. Inget mer.

Den här mannen satt vid Norrmalmstorg . Drack kaffe, rökte och läste en bok. En piprökare av den gamla skolan. Sådana ser man inte många av. Ville fråga lite om pipor.  Istället ville han prata om fotografering. Så fick det bli.

Kvinnan har butik i Hötorgshallen. Bad om en bild för att hon såg trevlig ut där hon stod plockade bland sina delikatesser. Hon sken upp.

På söder var ett gammalt hus insvept i pressening för fasadrenovering. En av arbetarna knackade puts i marknivå. Lyfte på pressenningsduken och frågade vad han gjorde. Han kunde ingen svenska men nickade samtycke till en bild.

Den sista bilden är från Mosebacke torg. Hade slagit mig ned för att njuta av solskenet. På bänken bredvid satt en kvinna och läste. Hon var med i bokklubb och hade just bytt sin förra bok mot en ny. Visst bodde hon i närheten men var så ivrig att börja läsa den nya boken att hon satt sig här i solen för att hinna ett par kapitel.

Visst är människor intressanta!

2011-04-15 06:47   gatosi

Jättefina porträtt allihopa!

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 10:01

Tackar Katja - gillandet gör mig glad. - Nilserik

2011-04-15 07:04   Saeco12

Fint! Trevligt med en liten berättelse till varje bild.

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 10:03

På nåt sätt känns berättelsen kring bilden viktig för egen del. Jag kanske glömmer bort den. Tack Johan. - Nilserik

2011-04-15 07:11   N Thomas Meldert

Visst är människor intressanta!

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 10:05

Var Warhol som sa att man absolut inte kan misslyckas med ett porträtt för att en människa är så fantastiskt - eller nåt i den vägen. - Nilserik

2011-04-15 07:11   mattimer

Kanon, Nilserik! Ett utmärkt tillvägagångssätt som gav lika utmärkta porträtt. /Matti

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 10:08

Tackar Matti - börjat alltmer ta upp det här tillvägagångssättet. Gatufoto måste ju göras på nån meters avstånd. - Nilserik

2011-04-15 08:05   tomazon

Visst är människor MYCKET intressanta. Varenda en av dom.
Jag gillar "jag ville prata pipa o han ville prata foto, så fick det bli..."

Tommy

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 10:10

Anonymt gatufoto har sin plats men vill gärna ge den här typen av fotande också en plats. Roligt du uppskattar det. - Nilserik

2011-04-15 09:12   spirellan

De här bilderna är jättefina. Mig frågar de vad jag ska ha bilderna till, om jag är från nån tidning eller så. Vad svarar man?
/Eva-Lena

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 10:12

Tack för uppskattningen. Ingen har faktiskt frågat mig. Så jag vet inte om det finns nåt standardsvar. Men man svarar ärligt givetvis. - Nilserik

2011-04-15 09:17   Rei Trulsson

Det här gillar jag! Bra inställning och tillvägasätt. Visst ger det ett visst mervärde om man har pratat med personen/erna på den tagna bilden. Fortsätt i samma stil. Bra jobbat!

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 10:14

Så mycket av gatufoto fångar man i farten. Intressant givetvis men väldigt anonymt. Så här får man en motbalans. Det behöver man för sin egen utveckling tror jag. - Nilserik

2011-04-15 09:33   Björn Wångblad[BF]

Mycket mycket fina bilder. En del fotografer menar att man förlorar spontanitet och kvalitet genom att fråga, men det tycker inte jag är nåt problem. Jag brukar oftast fråga som du och får nästan alltid ett jakande svar.

Folk verkar gilla att bli sedda. Och att man respekterar deras integritet genom att fråga.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/2280608.htm

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 10:19

Tack för uppskattningen. Håller med. Folk gillar att bli uppmärksammade och få prata. Nån gång vill dom inte bli fotade men gillar ändå på nåt sätt att blivit tillfrågade. Jag brukar ta två slags bilder - när dom tittar in i kameran och när dom är sysselsatta med nåt eller ser ut ur kameran. Väljer nästan alltid bilden när dom möter mig med blicken. - Nilserik

2011-04-15 11:56   alf109

Jag tycker mer och mer om den här typen av "gatufoto", har nog något att göra med kontakten. Det anonyma gatufotandet har för mig blivit mindre intressant med åren. Det jäkligt svårt att hitta och fånga bilder som verkligen säger något, så för det mesta tenderar det att bli någon "snitsig" komposition med en "rätt" placerad gubbe/gumma. Och som sagt när man sett och tagit tillräckligt många blir det snarare varianter än nya bilder.

Möten däremot är alltid unika och berättar något om både fotograf och den fotograferade :)
-affe

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 12:40

Känner sammaledes. Lite leda vid bilder som har snitsig komp med skymtande mänsklig krumelur. Känns som gatuporträtten har större utvecklingspotential. Åtminstone för mig.Ett mer dokumentärt skildrande. - NIlserik

2011-04-15 14:18   pixsson

Ingen tvekan om att du måste ha en utstrålning, en talang, som får folk att svara jakande på dina närmanden - och dessutom slappna av så bilderna känns förbaskat naturliga. Jag lade märke till det första gången i dina turkiska gatufotoporträtt.
Själv har jag inte nått dithän än, kanske händer det aldrig. Jag har inte rätt inställning till porträtt - eller kanske snarare mina medmänniskor - och det måste till för att resultaten ska bli så här lysande. För jag vet att det är ett bra porträtt när jag ser det. Så än kanske det finns hopp.
Tack, Nilserik!
/tim

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 16:19

Känns gott att läsa det du skriver så positivt. Än så länge närmar jag mig bara sådana som jag tror är tillmötesgående. Måste spänna charmmusklerna - om jag nu har sådana - och närma mig annorlunda typer. Det finns väldigt avoga sådana därute. Tror jag.

Visst tror jag du har porträttalang. Men så är det där med självkritik och ambitioner kanske. - Nilserik

2011-04-15 17:23   pixeljolle

Härligt du nilserik! har funderat på samma sak flera gånger! kanske ska ta mig en tur i snar framtid! kul! /joel

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 18:33

Tackar Joel. Mina analoga drömkamera för sånt här foto är ju en Hasselbladare. Använd den mycket. - NIlserik

2011-04-15 18:28   Jan Jältorp

Det här är du skicklig på Nils-Erik. Visst är människor intressanta och du väcker intresse och nyfikenhet på personerna du visar upp och jag vill genast veta mer om dem.

Du om någon skulle vara lämplig som poolvärd för en grupp som saknas på FS, nämligen Gatuporträtt. Inget jag vågat mig på ännu men du inspirerar med dina bilder.

Svårt att välja någon favorit den här gången, mycket bra alla bilderna. Men ditt mod att lyfta på presenningen och fråga vad fasadrenoveraren gör imponerar, det i kombination med en bra bild gör det till favoriten den här gången.
/Janne

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 18:38

Roligt du tagit dig tid att betrakta bilderna och reflekterat lite kring dem. Det här var människor jag själv skulle velat ge mig tid att prata länge med. Gillar precis som du mannen som jobbade med fasaden bäst. Det var en svartvit bild från början liksom. Sen tycker jag om tanten i delikatessen. Bokläserskan skulle varit intressant att prata länge med. Trevlig helg Janne. - Nilserik

2011-04-15 19:27   Lena Eriksson

Hej!
Inte ofta jag loggar in här nu för tiden men ditt fina blogginlägg måste ju bara kommenteras! (Även av ett fotoblåbär...)
Men jag gillar också den här sortens fotografering, och jag frågar faktiskt då och då...har man bara blivit lite varm i kläderna och fotat en stund, ja då har min lust tagit över ev. blyghet...och jag tror att man liksom lyser lite av fotoinspiration-livsglädje då man håller på...så jag tycker att det ofta är väldigt lätt att få fota okända människor på gatan. Jag upplever som du; folk tycker att det är roligt, vill bli sedda...
Och dessutom tycker jag att det är så fantastiskt om det dessutom blir liksom ett riktigt mänskligt möte...med värme och prat.

Jättefina porträtt!!!!
MVH Lena Eriksson.

Svar från Nisse Larsson 2011-04-15 21:10

Uppskattar verkligen dina rader. Egentligen är jag också rätt introvert men gillar att fota. Kanske det märks. På nått sätt framför buskapet - Du är unik. Jag gillar det. - NIlserik

2011-04-16 00:26   froderberg

Underbara bilder!

Svar från Nisse Larsson 2011-04-17 07:09

Roligt du uppskattar dom. - Nilserik

2011-04-16 10:39   pic-tor

Jag tror du är inne på rätt väg. Ett ömsesidigt givande och tagande där både fotografen och den avporträtterade får något tillbaka är naturligtvis den ultimata situationen. Bilderna talar sitt tydliga språk. De utstrålar sådan värme, speciellt den andra bilden. Den har också en skön färgskala. Det lilla samtalet får människorna att slappna av och öppna sig.

Svar från Nisse Larsson 2011-04-17 07:11

Tack Torbjörn. Det känns bra att inte smyga på folk med kameran för att få en bild utan att man använder kameran som ett medel att få kontakt. - Nilserik

2011-04-16 13:16   JanKw

Ja, jävlar! Så kan man också göra! Inget nytt grepp, snarare det äldsta. Men so what? Möte med människor är ju vad livet handlar om. Och kan en kamera underlätta så kör på! I deras blickar ser man att de just möter en trevlig medmänniska. Gott, klassiskt hantverk.

Svar från Nisse Larsson 2011-04-17 07:13

Jovisst - förr i tiden hade man stora klumpiga kamerar. Då gällde det att snacka med folk och få dem att stanna kvar för att bli fotade. Sen kom den där sabla Cartier-Bresson å börja smyga med små Leicor..............Nilserik

2011-05-09 16:46   Caroline Görtz

Du har sånt mod Nilserik! Jag kan bara hålla med om att människor är intressanta! Jag hade velat göra det du gör men vågar nog inte riktigt (ännu). Fina porträttfotografier. Jag blev hemskt charmad av bilden på kvinnan med butik i Hötorgshallen! Superfin känsla, den satte du rätt! =) Kul bloggartikel, spännande att se porträtt såhär med en kort beskrivning till.

Svar från Nisse Larsson 2011-05-09 21:00

Modig är jag nog inte. Fotar bara trevliga människor så här även om dom är okända. Dom känner nog i sin tur att jag gillar dom. Då blir det bra. Som regel är folk väldigt tillmötesgående och positiva har jag märkt i sina här situationer. Damen i Hötorgshallen var strängt upptagen med sitt men sken upp så här fint för en sekund. Sen skildes vi. - Nilserik