En grav - en tragisk familjeberättelse
Gravstenar kan vittna om tragiska familjeöden. Särskilt i länder som drabbats av två världskrig. Oftast visar gravarr bara namn, födelsedatum och dödsdatum. Kanske med någon kort minnestext eller bibelvers.
I förra blogginlägget skrev jag om en kyrkogård i Berlin och förfallna gravgärdar. En av dessa gravstenarna fångade mitt intresse, Man fick en glimt av en gripande familjeberättelse.
Överst på gravstenen står "Ruhestätte rentier Gustav Hanneman". Men den texten har dolts av den nedfallna stenplattan vid gravens fot. Stenen verkar återanvänd av familjen Fabienke.
Här vilar i frid min trofaste man och vår gode fader slaktarmästaren...........Ludwig Fabienke 1864 - 1924. Lyder texten på den nedfallna stenplattan.
Ludwig var en erkänd och uppskattad slaktmästare. Annars skulle han inte vara vice övermästare i slaktargillen i Berlin.
Hans hustru avled under första världskriget sista år i september 1918. Att hon dog alltför tidigt ville maken uppmärksamma med raderna "utan rast och utan vila, ilar du till graven".
Så kommer texten "Hon följde efter 46 dagar min söta och högt begåvade dotter".
Dottern blev bara 23 år gammal. Var det någon sjukdom som drabbade familjen eller var det någon annan tragiskt händelse?
Fadern låter rista in i stenen "Ros. Varför vissnar du så tidigt? Du solsken, vi kan aldrig glömma dig. Du är förenad med din Mor. Du all vår lycka i denna världen". Det är ingen tvekan vem i familjen fadern sörjer mest.
Det fanns en son i familjen också. Georg Fabienke. Till yrket slaktarmästare som sin fader. Han blev bara 27 år gammal. Sårad i kriget, förärad järnkorset (Ritter des eisernen Kruetuzes) men avled av sina sår 1920.
Ludwig är förtvivlad över sin döda familj. Han lät rista in "Älskade maka, dotter och son. För tidigt har jag fått skiljas från Eder............ Han dog själv år 1924 två år efter sin sons död.
Den finns en minnestext på gravstenen över en släkting till familjen - Heinz Fabienke. Han föddes under första världskriget och försvann i andra världskriget 1945. Han blev 32 år gammal. Förmodligen blev han inkallad redan 1939 vid andra världskrigets utbrott och fick delta i kriget ända till slutet. Då han stupade någonstans.
Den här gravstenen står i en tät samling av träd och är övervuxen av ogräs. Ingen bryr sig längre om den. Bara en tillfällig besökare som lite förstrött läser på den och försöker pussla ihop texterna.
Sökte de här namnen på Internet utan resultat. Förteckningar över personer som fick riddarkorset under första världskriget försvann då ett arkiv med uppgifterna bombades under andra världskriget. Efternamnet "Fabienke" är i alla fall inte ovanligt.
Om ni är i Berlin nån gång. Besök Ev. Fridhöfte Friedrichschain och försök hitta den här gravstenen i en tät skogsdunge på kyrkogården.