Sven-Eric Liedman har en intressant artikel i DN 21-05-10.
"Det är så märkligt att bara SD förmår kanalisera missnöjet"
"Vi har fått en isolerad brottslig underklass men också en överklass som brutit sig loss från samhället i sin jakt på rikedom, makt och lyx. Det är inte märkligt att det väcker ett pyrande missnöje. Det egendomliga är att det framför allt är Sverigedemokraterna som kanaliserar detta missnöje. De har sina syndabockar, främst invandrarna men också vad de kallar eliterna – journalister och intellektuella av olika slag. De tiger däremot om den ekonomiska överklassen. Med den kan de ingå en omaka pakt".

"En attack mot rättssamhället och i förlängningen ett hot mot demokratin".

Det kan man minst säga. Enligt samhällskontraktet (som är ett imaginärt icke skrivet kontrakt) avstår medborgarna från egen våldsanvändning mot att man har samhällets och polisens skydd. Polisen har alltså sitt våldsmonopol mot att man kan sköta sin uppgift. Om polisen inte kan ge skydd, då är medborgarna moraliskt berättigade att sätta upp egna klaner, skyddsgarden, och så vidare - till sitt eget skydd.
Om det blir vad vi har framför oss, så är vi illa ute.

Om rättsstaten börjar luckras upp så har samhällskontraktet andra innebörder. Här förutsätts att myndigheterna har sin beskattningsrätt på villkoret att att skattemedlen går tillbaka till medborgarna i form av nyttigheter – välfärd, infrastruktur, vård och omsorg, skola, med mera, med mera.
Om betydande del av skatterna går till annat än tillbaka till medborgarna - då är man moraliskt berättigad att skattefuska så mycket man kan, statsmakterna har brutit samhällskontraktet,

Det blir alltså mycket allvarligt om man inte upprätthåller samhällskontraktet.

Synnerligen trist och mycket oroande. Sanningen är väl att vi har flera och ganska omfattande och välorganiserade kriminella verksamheter i Sverige som polisen - trots encrochat - ännu inte har så bra grepp på. Vapen, sprängmedel och annat finns god, närmast obegränsad tillgång på. Sven-Eric Liedmans förklaringar är väl inte direkt förvånande men jag tror att samhället skulle nå större framgång om man enades om att kriminell verksamhet måste bekämpas med polisiära insatser och på en nivå som motsvarar problemens storlek. Har jag förstått rätt så saknas det inte precis ekonomiska medel i de mest aktiva ligorna/gängen/familjerna. Jag förstår att du är både ledsen och orolig, hälsningar/ Björn