Hur fördjupar man sig som gatufotograf?

Trots en retfull förkylning i kroppen gick jag en vända på stan idag. Med på promenaden hade jag min Yashica T3. Det är en kul kamera att plåta med men en sak som jag har märkt är att 35mm inte är min bästa brännvidd. Jag hamnar allt för ofta på ett för stort avstånd när jag gatufotar.

En annan sak som jag funderade på är hur man fördjupar sig som gatufotograf. Går det? Gatufoto handlar ju främst om ytliga observationer och så kallade snapshots. Det är väldigt svårt att komma ner bland människors lager på något sätt, om ni förstår vad jag menar.

Samtidigt är det nog innerst inne vad jag skulle vilja göra. Kanske borde jag sluta betrakta mitt fotograferande här i Karlskrona som ett gatufotoprojekt och istället försöka ta kontakt med människor på ett djupare plan. Ja, liksom gräva mig ner bland människorna och stadens miljöer.

Nackdelen är att jag i så fall går ifrån ursprungsidén efter ett helt års fotograferande och förmodligen blir tvungen att starta från noll igen. Om jag inte gör det parallellt och alltså ägnar mig åt två projekt samtidigt. Fast jag vet inte om det är hållbart egentligen. Det blir nog för mycket.

Det här är ganska typiskt mig – att alltid vilja mer. Ibland är det en nackdel eftersom jag ofta känner en stor lust att gå vidare innan jag är klar med det jag håller på med. Och då blir det ju knappast några böcker och utställningar i slutändan…

Tack ni som efter mitt förra inlägg tipsade om hur man undviker torkfläckar på negativen. Jag körde några droppar diskmedel i det sista sköljvattnet och lät sedan filmen hänga rakt uppochner. Det funkade. Begriper inte varför jag hållit på med skrapor och annat för om åren. Det är ju helt onödigt. 

2012-02-26 00:49   Makten

Alltså, fotar du för att tillfredsställa dina utställningsbesökare eller för att du fotar det du VILL fota? För mig låter det som ett självklart val att du ska gå ner i det där djupet som du nämner. Förr eller senare kommer du göra det ändå, och ju tidigare du provar, desto bättre eftersom du då har mer tid på dig att undersöka det. Man kan alltid slänga ut en krok och prova. Känna efter lite bara.

Första bilden är mycket bra. Trots att den är alldaglig och enkel är kompositionen på topp, och jag skiter i om du beskurit den eller inte;-)
Den andra är också bra, men känns lite obalanserad på något sätt. Kanske lite mycket "tyngd" till höger? Tror den blir bättre om du klipper av den, väldigt nära stupröret.

Svar från Joakim K E Johansson 2012-02-26 01:05

Bra fråga! :-) Men om man ständigt börjar om från noll blir det liksom aldrig något slutresultat.

Fast jag förstår hur du tänker. Det är som en oundviklig process, en kraft som drar åt ett visst håll. Det är kanske lika bra att kasta sig in i skiten med hull och hår ;-)

Kul att du gillar bilderna. Angående den sista så hade jag varit tvungen att beskära den med 50 procent om jag skulle tagit bort stupröret. Ja, du förstår mitt dilemma :-)

2012-02-26 01:02   Gun-Inger Arvidsson

Jag har en fotokompis som kan mycket om gatufotografering. Han är med liksom jag i Fotografiska föreningen i Malmö. Har varit lärare på den nu nedlagda skolan i Lund.´

Vad han gör just nu vet jag inte för han är en mångsysslare. Har hållt på mycket med ädelförfarandet samt gravyr mm. En mycket sympatisk person väl värd för dig att få känna.

Ha det gott nu är det söndag .................
Gun Inger

Svar från Joakim K E Johansson 2012-02-26 01:06

Tack Gun-Inger! :-)

Ja, nu är det söndag och det är nog dags att kliva i sängen faktiskt. :-)

2012-02-26 08:17   stalsater

Hej!
Jag tycker inte du ska se det som att du får börja om från noll. Att man glider in på sidospår är ganska naturligt och jag tycker man ska låta det ske. Ge det en chans och se var det tar vägen.

För övrigt tycker jag det låter intressant med fördjupning och jag tycker det behövs i en del gatufoto som annars riskerar att bli ganska ytligt. Man kan ju även fundera på om det går att skriva om den ursprungliga idén så att även sidospåret får plats?

Lycka till!
/M. Stålsäter

Svar från Joakim K E Johansson 2012-02-27 15:09

Ja, visst är det lätt att gatufoto blir ganska ytligt Mikael. Just därför hade det varit roligt att fördjupa sig på något sätt.

Tack för kommentaren!

2012-02-26 10:00   Benganbus

Jag tycker det låter som om du har "leveransproblem!?"
Du har krav på dig själv att leverera något? ;)

Det kan vara viktigt då man jobbar som fotograf, och kunden vill ha en samling bilder att titta på om några dagar.

Men om man e konstnär, så tycker jag i alla fall att det måste jobba litet annorlunda.
Där ingår ett sökande efter något hela tiden, som såklart kan upplevas jobbigt och störande då man kanske tycker att man inte kommer någonstans, men sannolikt så passerar du ovanliga och spännande och utvecklande "hållplatser", men du ser dom inte, för du e så fokuserad, eller har ett tunnelseende på själva slutmålet! :)

Och en del bilder som du tar under färden, som du kanske återkommer till senare och då säger,
"Nämen titta, den här bilden har jag inte sett förut!" :)

Sammanfattning! :)
Simma lugnt och njut av resan, för det är under själva resan som det händer saker, och stirra dig inte blind på själva slutmålet!
/B

Svar från Joakim K E Johansson 2012-02-27 15:12

Ja, kanske är det så Bengt. Att det ganska mycket handlar om att ”åka med” och inte vara för fixerad vid slutmålet.

Men samtidigt har jag märkt att en otroligt viktig del i ett framgångsrikt projekt är att ha just en tydlig målbild. Så jag är lite kluven :-)

2012-02-26 10:31   froderberg

Det går att fördjupa sig på många olika sätt. Ett sätt är att göra projekt som berättar mer, att inte vara så allmän. Martin Parr har plåtat lyx, engelska turister med mera. Det går att fotografera samhällskritiskt.

Vill man lära känna människorna i ett område mer finns det inget hinder för det. Gör man det som Jens-Olof Lasthein och flera National Geographic och Magnum-fotografer gör är det fortfarande gatufoto. Gör du som Anders Petersen och lär känna människorna kanske en del inte skulle kalla det gatufoto, men det spelar ju ingen roll. Att möta en människa på gatan genom fotografin och sedan lära känna den blir också en slags gatufotografi.

Samtidigt ska du inte undervärdera det du gör idag. Bilderna är bra och intresssanta. De har ett stort värde men du kanske är lite trött på dem just nu. Kanske dags att låta dem ligga och plåta annat/annorlunda ett tag?

Svar från Joakim K E Johansson 2012-02-27 15:16

I så fall borde jag spetsa till mig och vända kameran mot vissa företeelser eller typiska kategorier av människor. Den tanken hart jag i och för sig tänkt.

Nåväl, jag får väl låta bilderna vila ett tag som du säger och sedan se vad jag tycker.

2012-02-26 19:38   EGW

Om du är psykologiskt rustad att ta direkt kontakt med de människor du vill fotografera så gissar jag att det blir mycket roligare för dig. Men resultatet blir kanske inte precis klassiskt gatufoto. Så frågan är om din främsta lidelse är dokumentärt foto i stadsmiljön, eller att porträttera människor. Är det viktigt att driva och fullfölja ett bestämt projekt? I så fall är det nog dumt att starta om, ifall du är på god väg mot målet. Det är alltid bra att göra färdigt det man påbörjat, om det inte är alltför mödosamt.

Svar från Joakim K E Johansson 2012-02-27 15:18

Visst är det så Ernst Göran – att byta fokus mitt i ett arbete brukar vara receptet för misslyckande. Att hålla fats vid målbilden är en grundförutsättning för att lyckas, skulle jag vilja påstå. Om man nu inte är beredd att helt starta om, vill säga…

2012-02-26 23:06   Norpan

Tja

Fördjupa sig ja. Det kan man nog göra på olika sätt.

Själv tror jag på att "detaljförfina" sina kompositioner eller hitta en ny bildstil som man gillar. Den kan man sedan utforska en del. Sedan behåller man den eller så går man vidare så att säga.

Din stuprörsbild är skitbra tycker jag och jag ser nog kompositionen på ett annorlunda sätt. Jag letar ju små detaljer. Inte för att jag är pedantisk.

De två väggarna till höger utgör i sig ett ganska perfekt 1.618-förhållande. Den vänstra delen av väggen (som delas av med stupröret) utgör samma förhållande med väggen med fönstren.
Skuggan från väggen sträcker sig ned nästan i hörnet på bilden. Jäkligt snyggt.

Den vänstra mannens skugga böjer sig upp på kanten vid vattnet.

Sjukligt perfekt tycker jag :)

Svar från Joakim K E Johansson 2012-02-27 15:19

Ha ha ha - tack Dawid! :-) Så långt har jag nog inte tänkt. Eller också har jag det, utan att ha tänkt på det! ;-)

2012-03-02 07:21   Mikael Sundberg

Har också svårt med 35mm, kör ofta mer vidvinkel när jag gatufotograferar och kör då inte fullformat utan 1.6x crop :) Man utvecklas som gatufotograf genom att vara mycket ute på stan och fotograferar. Då kommer man att tänka annorlunda efter ett bra tag tror jag.