Kan god fotografi vara kommersiell?

Det påstås att Michelangelo på sin dödsbädd klagade över att han aldrig fick chansen att göra det han egentligen ville. Det var alltid påvar och potentater som gav honom order om vad han skulle prestera. Ändå lyckades Michelangelo skapa oöverträffade mästerverk. 

Tittar man i historien så är Michelangelo knappast något undantag. Nästan alla stora konstnärer har tvingats leva under liknande omständigheter och detta faktum gäller ännu idag. En stor del av den konst som vi njuter av är i grunden kommersiell, betald - gjord för pengar. 

I fotokretsar däremot sägs det inte sällan att enda sättet att skapa något av fotografiskt värde är att inte låta sig bli köpt. Det kommersiella betraktas mer eller mindre som paria. Men stämmer detta verkligen? Går det alltså inte att få till intressanta bilder och seriös fotografi bara för att man får betalt och måste hålla sig inom vissa ramar? 

Frågan är rätt så intressant. För alla dessa fotografer som inte vill hamna under mammons inflytande skulle ju faktiskt kunna höja konstnärligheten och den kreativa nivån inom den kommersiella sfären. Och att prestera något konstnärligt och bestående under den sortens förutsättningar – det borde verkligen vara en utmaning värd namnet.  

2012-08-05 12:39   Per-Erik Nilsson

Pengar är hemskt!

Svar från Joakim K E Johansson 2012-08-05 21:06

När man inte har några :-)

2012-08-05 12:51   Nils Bergqvist

Det finns en stor skillnad mellan traditionella konstarter och fotografi. Fotografi har aldrig varit helt accepterat som en konstart, inte ens i dessa upplysta dagar. I alla fall inte om vi talar om den rena fotokonsten (menar då den fotografi där man inte arbetar med photoshoppande, traditionella ädelförfaranden, montage och liknande). Marknaden för den traditionella konsten (även det jag kallar konstfotografi, där man använder montage, fotshoppande och ädeltekniker) är därför betydligt större, och det finns också (tvärtemot vad du skriver) många konstnärer som kan leva på den konst de själva vill göra och gör, alltså inte bara beställningsjobb. Ren fotografi har ytterligt få kunnat leva av, det är väl nästan endast de som tar beställningsjobb som klarar sig? Och efterfrågan på deras egen fotokonst är minimal i jämförelse med efterfrågan på det övriga konstarters konstnärer tar fram för sin egen skull, vilket också hänger samman med den lägre status ren fotografi/fotokonst har haft, och fortfarande har, i alla fall i Sverige. I USA, Frankrike m.fl länder t.ex är förhållandet lite annorlunda, där har fotografi en högre status och flera svenska fotografer är där mera kända än här hemma.

http://gelatin-silver.blogspot.com

Nils Bergqvist 2012-08-05 14:30

Tillägg: Förstår givetvis att din frågeställning egentligen gäller om den kommersiella fotografin kan göras på ett "konstnärligt sätt", men jag tvivlar eftersom reklam och annat riktar sig till en medelkonsument som inte har samma ramar/erfarenhet/kunskap som en person som är konstnärligt intresserad utgår från. Jag tror därför aldrig vi kan få ett samhälle där medelkonsumenten kommer vara intresserad av konstnärligt utformad kommersiell fotografi som görs poå konstnärernas egna vilkor. Men det finns ju en del filmare som t.ex Roy Andersson, som höjt nivån betydligt inom reklamfilmen (även om det mesta inom den branschen fortfarande är totalt ointressant för den konstnärligt bildintresserade).

Svar från Joakim K E Johansson 2012-08-05 21:07

Precis, det var vad jag var ute efter. Skulle den konstnärliga och kreativa nivån kunna höjas? Roy Andersson var ett bra exempel.

2012-08-05 13:08   thughab

Personligen blir jag ofta väldigt inspirerad när jag får förhållningsregler. Inte alltid, självklart. Men att få lite press och vissa ramar gör att jag måste jobba utifrån det som dyker upp i huvudet och spinna på det. Med egna projekt tenderar jag att sväva bort och göra saker för komplicerat.

Http://www.emilmedia.se

Svar från Joakim K E Johansson 2012-08-05 21:08

Så är det nog för mig också Emil. Vissa ramar och krav kan vara bra för att bibehålla fokus.

Tack för kommentaren.

2012-08-05 14:16   froderberg

Jag tror det handlar om balans. Att få tid och ha kraft att jobba med större projekt.

Alla större konstnärer måste ägna en stor del tid åt icke-kreativt arbete. Det kan vara möten, vernissage, sociala tillställningar, seminarier osv. En mindre etablerad konstnär slipper sånt, men kanske måste jobba och tjäna pengar.

Det är en dröm att bara vara fotograf/konstnär och inte behöva göra något annat. Jag är rädd för att det är en utopi. Det tillkommer måsten. ar man inga krav på sig alls, inga måsten, är risken stor att man blir slö. Då blir det fria konstnärsskapet mindre produktivt än ett balanserat konstnärsskap.

Den svenska fotomarknaden är alltför liten, som många konstaterat. Det är få som ens kan leva ett balanserat konstnärsliv. Jag är inte främmande för fler rejäla arbetsstipendier. Jag tror (efter bland annat ha pratat med Martin Bogren som fått ett stort stipendium) att det är ett gott råd att se ett stipendium som ett stöd för ett balanserat konstnärsskap, inte att man ska släppa allt kommersiellt fotograferande helt.

Svar från Joakim K E Johansson 2012-08-05 21:10

"har man inga krav på sig alls, inga måsten, är risken stor att man blir slö".

Så tror jag också att det kan bli. Kravlösheten blir tillslut kreativitetens fiende.

2012-08-05 19:42   Benganbus

En ständigt intressant fråga...
Jag misstänker och tror att endast en ekonomisk oberoende fotograf kan syssla helt med det den vill!
(Inom lagens råmärken alltså)
Men så fungerar det ofta inte, de flesta konstnärer måste jobba för brödfödan mellan konstnärsskapet!
Även om någon sänds ut på ett spännande fotouppdrag, så finns det alltid en okonomisk faktor i bakgrunden.
Vad man skall fota och hur länge och vilket som kan publiceras, för att det skall löna sig...

Men jag tror ändå att det här inte är det viktiga,
utan det finns konstärer som ändå klarar sitt konstnärsskap på nåt sätt...
Det är väl det som skiljer dom från oss andra...?
/B

Svar från Joakim K E Johansson 2012-08-05 21:13

Frågan handlade nog mera om ifall det på riktigt går att vara kreativ och konstnärlig inom det kommersiellas ramar :-)

2012-08-05 20:48   mats lindfors

Men den gamla konsten vi njuter av idag visar alldeles för mycket vad dåtidens rika makthavare ville ha. Jag hade mycket gärna velat se vad Michelangelo hade velat skapa i stället.

http://matslindfors.blogspot.se/

Svar från Joakim K E Johansson 2012-08-05 21:12

Intressant Mats - kan inte annat än hålla med dig :-)

2012-08-06 07:02   EGW

En vän till mig gick på konsthögskolan. I början på första terminen sa en av lärarna till de nyinrykta: "Här utbildar vi postkassörer". Det var på den tiden då det fanns postkassörer. Det var i alla fall en liten vink till eleverna, att de inte skulle vänta sig alltför goda försörjningsmöjligheter på konstnärsbanan.

Svar från Joakim K E Johansson 2012-08-06 10:59

Sanningen kan vara brutal. De var i alla fal ärliga :-)

2012-08-06 10:35   Johan Pihl

Gillar den översta bilden. Känns så svensk. En ung alternativ (lite halvflummig?) kille som måste ta itu med det vardagliga vuxengörat, nämligen tanka bilen :)

Svar från Joakim K E Johansson 2012-08-06 11:00

Roligt att du gillar bilden Johan.

Kul observation för övrigt. Den sätter igång fantasin. Vem vill han vara egentligen? :-)