SE BILDEN: Gatufotot begränsar mig

Jag har inställningen att begränsningar kan vara väldigt bra för oss fotografer. Att de kan gynna kreativiteten, liksom hjälpa oss att hitta en riktning och ett tydligt uttryck i vårt bildskapande. Men i det här blogginlägget kommer jag på sätt och vis att säga emot mig själv.

För när det gäller detta med gatufoto så känner jag mig ibland begränsad på ett dåligt sätt. Att jag helt enkelt utesluter delar av mitt personliga uttryckssätt när jag går in i gatufototänket. Men också att jag väljer bort hela motivområden som inte riktigt passar in i genren. 

Ibland går därför tankarna om att istället börja köra mer dokumentärfoto. Eller typ reportagefoto. Möjligen skulle det kunna leda till bilder på en annan nivå. Jag vet såklart inte helt säkert, men det borde rimligen bli så.

Enda oron är väl att det intressanta skulle försvinna då. För det dräller ju av dokumentärfoto där ute. Det utmanande vore därför förmodligen att kombinera gatufotografins ögonblickssökande med dokumentärfotografins berättarskap - då kanske det skulle kunna bli riktigt bra.  

2015-02-23 20:20   Chasid

Att fånga ögonblicken i ett aktivt relationsskapande blir allt som oftast fotografisk dynamit. Jag tror att du har alla förutsättningarna som behövs för att lyckas.
/Mikael Good

Svar från Joakim K E Johansson 2015-02-24 09:15

Tack Mikael!

"Att fånga ögonblicken i ett aktivt relationsskapande blir allt som oftast fotografisk dynamit". Väldigt bra beskrivet, tycker jag :-)

2015-02-23 20:28   Peter Söderberg

Det dräller ju även av gatufoto där ute.

Kanske inte så bra alla gånger, men det samma gäller väl även dokumentärfoto.

Tror man på det man gör, har lite talang och ett sjujäkla självdriv, plus en gnutta sund självdistans och -kritiskt öga, så kan det bli såpass bra att det bubblar upp och igenom bruset.

Gå på magkänslan och gör det du mår bäst av. Jag tror nog du hittar rätt. :)
/p

Svar från Joakim K E Johansson 2015-02-24 09:14

Det dräller av gatufoto också - helt rätt. Tror också på det där med magkänslan :-)

2015-02-23 22:56   Alf-Magnus

Sen är frågan bild och varför fotografisk bild

Svar från Joakim K E Johansson 2015-02-24 09:14

Ja, det kan man ju såklart också undra.

2015-02-23 23:08   froderberg

Om du tänker i projekt så är det inte så konstigt att hoppa mellan genrerna. Då kan man också experimentera mer med stilen.

Finns ingen anledning att vara orolig. Du har ju alltid kvar gatufotografin att gå tillbaka till.

Svar från Joakim K E Johansson 2015-02-24 09:19

Så är det. Jag tror att när det gäller just gatufoto så begränsar man ibland sitt tänkande ( i alla fall jag) för att man är så inriktad på vad som funkar för just den genren. Istället borde man bara tänka bra bilder och sväva ut mer.

2015-02-24 01:40   Dubbelolle

Visst är det besvärande att var så begränsad, och på ett dåligt sätt dessutom - hu, varför inte plåta det du känner för!
Ingen hindrar dig, LO

2015-02-24 09:28   Göran Olofsson

Gatufoto är ju en ”genre” som är mycket intressant men världen har så mycket mer att ge i bild.
Ta en tid och prova på något som arkitektur där människan kan ingå som en detalj i bilden.
Fotografera är ju en kul grej som inga begränsningar har!
Göran

Svar från Joakim K E Johansson 2015-02-24 09:45

Visst är det så Göran. Tack för kommentaren!

2015-02-24 14:23   Johan Pihl

Intressanta tankar, och en fin bild, Joakim. Om man tittar på t ex Josef Koudelkas Exiles, så finns där ju många bilder där som kanske inte passade in på dåtidens norm för dokumentär- eller gatufotografi, vad gäller uttryckssätt och motivval, då boken kom. Men tiderna ändras, och normerna med den.