Syra i ansiktet!

Var på tjänsteresa i morgonmörkret i onsdagsmorse. Radion var på som vanligt och så hörde jag någon rapportera att syraattacker på iranska kvinnor ökat dramatiskt den senaste tiden. En översatt intervju med en iransk kvinna talade om att en motorcykel kom upp jämsides med hennes bil och någon slags vätska kastades in genom det öppna fönstret vid ett stopp. Hon kände vätskan i ansiktet och på händerna och så började det svida förfärligt. Vanställt ansikte av den frätande syran och blindhet var någon sekunds verk.

Mörkret sluter sig ännu tätare och det är långt till gryningen.

På hemvägen från jobbet dagen efter passerade jag ett konstmuseum och via ett besök på biblioteket intill slank jag in på utställningen. Syster hette konstutställningen. Det handlade om feminism och kvinnliga konstnärer.

En iranska uppträdde med en tyst dans. Hon försökte symbolisera kvinnors utsatthet i Iran. Blir påmind om radiointervjun med den syraattackerade iranska kvinnan.

Brukar inte ta in dans annat än när man svingar de lurviga på någon glad tillställning men denna gång kunde jag läsa in smärta och frustration.

Lite kornigt i det svaga ljuset men den här gången var det oviktigt.  

Dans av Varesh Darvish.

 Ha det!/

MA