Vimmel och vardag Mingle and monday
Ett äpple om dagen gör gott i magen!
Ett budskap eller mantra som fastnat i huvudet. Vet inte vem som myntade det men det var säkert någon gång under skoltiden som någon inpräntade detta i våra barnhjärnor för att få oss att äta frukt.
Det verkar som om det finns något i det! I uttrycket alltså, och i äpplena! Året har verkligen varit ett äppleår. Vårt enda men livskraftiga äppleträd ha bistått med råvara till äpplemos. Relativt tidigt på sommaren eller snarare mitt i sommaren blev det till att ta hand om skörden. Frysen får härbärgera moset genom vintermörkret.
Och så körde vi förbi en skylt där det stod ”Självplock av äpplen”. Bromsade in efter 100 m och backade till infarten till odlingarna. Jodå äpplen ”en masse” och plockare ”en masse”.
Och inte bara det! Päron också!
Jag har dessutom en faiblesse för saltgurka. Salt är blodtryckshöjande och föremål för tankar om lagstiftning i EU. Kalkyler har gjorts för att skatta antalet dödsoffer per år på grund av saltkonsumtion. Har för mig att det blev ca 200 personer som dör på grund av saltet. Men en saltgurka, eller några, gör ju ingen sommar eller hur det nu var. Så det blev några kilo gurkor också.
/MA
Fixat femte fixen!
Så var det dags att ta nummer fem. Än är det inte över, sägs det. Och för en fakir är det ett rent nöje. Den åttonde november är det dessutom dags för influensafixen. Kan knappt bärga mig tills dess. Rena julafton för en antiantivaxare.
/MA
Måndagmorgon i Alby
Från en ö-nation till ett ö-landskap. Likheterna mellan England och Öland är inte många även om de finns. Lugnet är påtagligt i Ö-landskapet efter säsongen och det infinner sig någon slags mental återhämtning. Även om man egentligen inte behöver det, eller gör man det?
Måndag morgon som sagt och ljuset från öster kan väcka vilken morgontrött som helst. En liten strimma letar sig in mellan de fördragna gardinerna.
Under en liten morgonpromenad till Triberga uppenbarar sig tre trilobiter och två ortoceratiter i samma kalkstensskärva. Mycket mer fantastiskt än den väderkvarn som stod intill.
Valet gör sig påmint även ute på landsbygden. Förvånade mig att bara ett partis affischer fanns uppsatta på garageväggen. Kanske ägaren till garaget gjort ett förbehåll...
Stureplansparti med en garageplan.
Ingen större samling vid pumpen. Kom aldrig underfund med om det fanns något vatten i gårdsbrunnen.
Desto mer i de våtmarker vid Triberga som finns kvar. Klövbad för ett nöt är en lisa när alvaret är torrt.
Och det är fler som badar, inte bara fötterna!
/MA
Mitten av England i juli 2022
Passkontrollmaskinerna på Stansted vid inresan fallerade i så hög grad så de fick kompletteras med visuell kontroll som sköttes med humana ögon. Det fungerade.
Funderade ett tag om stavfelet på passets baksida spelade roll. Ni vet att på passbaksidan finns en klisterlapp med passinnehavarens namn, tillverkningsnummer och något nummer till samt texten Utförandedatum: åååå-mm-dd. På mitt pass står det "Utfärandedatum:". Kanske ska det vara "Utfärdandedatum"? Nåväl, svenskan i England är nog inte så utbredd att passkontrollmaskinerna kan se skillnad.
Varmt, periodvis, helvetesvarmt ställvis, fyrtio grader, men på det hela uthärdligt då saharahettan inte höll i sig mer än några dagar. Många akutfall med uttorkning som orsak, men även det hanterbart. Något man får träna med att hålla uppsikt på i fortsättningen?
Tropiska nätter och mathaken finns där sent in på natten.
En avgående premiärminister som tackar för sig med orden: Hasta la vista, baby! I övrigt lite pandemisordin och uppmaningar att ha munskydd på bussarna. En del följer uppmaningen andra inte.
Annars rullar det på som vanligt bortsett från igenslagna butiker här och där. The River Festival i Bedford gick av stapeln som planerat. Mycket folk och de som bar munskydd var få. Vi tröttnade så smått i värmen, så det blev buss hem. En sådan här dag går inte bussarna som vanligt i centrala stan, men det är fortfarande lika billigt: £1. Alltså i storleksordningen 13-14 spänn för en biljett inom stan. Något för svensk kollektivtrafik att ta efter. Man skall ju åka mera kollektivt... Då blir det inte så varmt.
De gamla järnvägsbroarna över Great River Ouse är ”uppiffade” med graffiti. Vid en av dem har det varit ett gasläckage i ett par år. Lukten av stadsgas var påtaglig. Explosionsrisk? Någon har nog räknat ut att spädningen av gasen inte innebär någon risk, men miljöpåverkan. Har någon tänkt? Metan, som stadsgas till stor del består av ( runt 40- 45% siffrorna varierar. Över 50% i en del uppgifter) bidrar mycket till växthuseffekten. Koldioxidekvivalenten är 28! Det vill säga en kubikmeter metan motsvarar i stort 28 m3 CO2. Tror inte man tänkt här eller låter man andra tänka och sköta den problematiken? Inser att varje tändning av en gasspis innebär spill som blandas i atmosfären. Gas som alternativ för privatpersoner borde man nog ”tända av”. Tänk alla gasgrillar och alla ruttnande avfallstippar.
Flygskam? Nej det verkar komma på skam. Flygplatserna är överfulla. Det måste nog till andra medel för att hålla nere CO2 utsläppen.
/MA
I väntan på att något skall dra igång
Knallar förbi Vallarna på förmiddagarna och slinker in genom öppna portar till utomhusteatern.
Så här års finns en förväntan i luften.
Och förberedelserna är i full gång eller är det återhämtning från gårdagens evenemang.
Har inte själv bevistat vare sig allsång eller buskis. Bor för nära, uppenbarligen.
/MA