Vimmel och vardag Mingle and monday

Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Inlägg när andan faller på

Fixat första fixen!

På väg till normalisering? Regionen kom igång så småningom med vaccineringen och det flöt på smärtfritt. Skulle nog ha dokumenterat kön med 65-plussare utrustade med munskydd men stormbyarna och regnet fick vinna denna gången. Kanske kan det bli läge vid nummer 2.

Efter sticket så stack vi vidare mot Båstad. Gjorde sticket att man piggnade till och fick lite behov av att se mer av den annalkande våren söderut? Och se: Solen kom fram! Väl i Båstad blev det att styra kosan vidare ut på Bjärehalvön. Nog är det grönare här än hemma! Undrar om det är grönare på andra sidan åsen, mot södersidan alltså? Men först en fika på rastplatsen vid italienska vägen. Utsikten norrut över Laholmsbukten är väl värd en blåsig och kall stund med ändalykten på en fuktig sittplanka. Kaffet värmer ju och skulle man ha inkontinensbesvär så märks det inte. Det är lika blött överallt på sittplankorna. 
Eftersom man inte börjat ta betalt på parkeringen vid Hovs hallar och inte heller har någon pensionärsrabatt på P-avgiften kan man ju lika gärna ta en sväng förbi där också. Får följa upp grönheten på södersidan vid ett senare tillfälle. (Någon typ av grönhetsindex borde tas fram). 

Kunde konstatera att det såg likadant ut som vid förra besöket. Möjligtvis något mindre sten, men med största sannolikhet är det bara en villfarelse.



Ja, inget tvivel om saken: Lika stenigt som vanligt!

Förberedelserna för midsommarfirandet har börjat. Potatisen har redan kommit i jorden. Hoppas att man inte glömmer sillen, jag menar dillen. Sillen är redan planterat i kyldiskarna såg jag i början på förra året. I år har jag inte kontrollerat hur det ser ut. Har inte tordats!  

/MA i väntan på andra fixen

Postat 2021-04-11 16:32 | Läst 2749 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

G-punkten?

Nej något sådant handlar det inte om, anatomi alltså, men nästan, och inte är det G som i gatufoto heller. Istället är det Nikon G-objektiv med adapter på Fuji X-E3. (GF-foto?).
De Nikonobjektiv typ G som jag har är alla, utom ett, FX-objektiv. Alltså relativt stora doningar jämfört med Fuji X-E3:s lilla kropp. Även DX-objektivet är faktiskt relativt stort. Det är lätt att överbelasta husets infästning känns det som. Så här gäller det att ta det vackert. Nästan idé att ha båda händerna på objektivet för att zooma in och ställa skärpan och definitivt inte använda ett stativ utan separat stativfäste på objektivet.


Nej! Det är inte faster Hildas nya frisyr. Det är julhyacinten.

Provade med ett makro 105/2,8 bara för den skull att det är fast brännvidd och därmed enklare.

Klämde iväg någon bild på julhyacinten på köksbordet och insåg problemet med rörelseoskärpa. Svårt att hålla grejorna på plats.

Vitbalansen är ju något att tänka på med omgivande starka färger!

Hade faktiskt på ett zoom 70-300 först, men det blev för otympligt. Omöjligt att hålla still. Zooma, fokusera (adaptern medger bara manuell fokus), bedöma en lämplig bländaröppning (manuell steglös bländarinställning) och kolla skärpedjupet med ”focus peaking” (finns det någon bra svensk term? Skärpemarkering?) kräver övning. Mycket övning och en tredje hand på avtryckaren. (Det är här som anatomin kommer in, nästan). Det kan verka fånigt med en assistent med den tredje handen och väcka onödig uppmärksamhet, särskilt vid gatufoto eller snarare dokumentärfotografi i gatumiljö.

Eftersom motion är av godo tog jag mig en fotopromenad när vi var i sta’n. Två flugor i en smäll alltså. (Flugfisket börjar första april). Gick utefter Ätrans brink ner till varvet och vände. Letade motiv som ju finns i massor.

Det gäller bara att se dem.

Föreställningarna på Vallarna har inte börjat än så det finns inte en själ i publiken. Nyårsrevyn eller Falkenbergsrevyn däremot är färdigrepeterad och första föreställningen drar igång idag, söndag.

Inser att man inte skall ha stora objektiv. Fasta med brännvidder mellan 20 och 55 mm utan VR fungerar nog bäst med adaptern för att det skall bli vettigt att hantera, men roligt är det att prova och utmana vanetänkandet.

/MA

Postat 2020-01-05 20:08 | Läst 4032 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

E som i series E och God Jul!

Tomten är väl kanske det mest efterlängtade så här dags, eller kanske tomtan? För tomten är väl inte nödvändigtvis en gammal orakad man? 
 
En del sitter nog och väntar på hårda cylindriska paket! Det kan ju vara något begagnat objektiv, alternativt ett doftljus. Det senare gör ingen fotointresserad upphetsad, men kan döva lukten av gamla fotoprylar. Dristar mig att trots det spända läget inför tomtebesöket (tomtabesöket?) att lägga in några bilder med Nikkor E-Series 35/2,5 med adapter på Fuji X-E3. Gråvädret lämnar ju färgerna åt fantasin.

Kontrasten är ju inte något att höja till skyarna men det beror nog mest på vädret.

Den här är inte tagen med 35/2,5 utan med standardzoomen 18-55. 

På tal om serier. Har ett julproblem i att avgöra om en talföljd är konvergent eller ej. Yngste grabben är hemma över jul. Ett bra julpyssel. 

God Jul!

/MA

Postat 2019-12-24 10:04 | Läst 2294 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Och nu adapter med Nikon E-objektiv

Överraskning så här i jultider! Tomten som kommer före dopparedagen? Jag skrev ju i sista bloggen att ”undrar vad Nikon G- objektiv kan se”, men E kommer före G. (Njae det blir några fler -D-bilder). Efter en mer noggrann titt så är Nikon 35/2,5 med manuellt fokus som jag kom över för några år sedan ett E-objektiv. (Snart har väl hela alfabetet avverkats. De senaste är S-objektiv). E-serien är tydligen en budgetvariant av objektiv som Nikon tillverkade i slutet av 70-talet och i början av 80-talet, men det betyder inte att de är dåliga. Tvärtom. Kolla Objektiventusiasten "The Angry Photographer".

Detta är dock en 35/2,5 -E-bild

Och kanske syns det i bilden också? I nästa inlägg blir det fler. Nu blir det -D-bilder igen. Slängde iväg några "skott" när jag ändå skulle tanka bilen.

Bensinmackar på landet blir färre och färre. Det verkar som om bränslebehovet är mindre på landsbygden än i tätorten, men utsikten är i alla fall hyfsad. Sannolikt är det nog så att ekonomin är mindre på landsbygden än i tätorten om man bortser från ”utanförskapsområdena”. Åtminstone om man räknar konsumtion i kronor per m2.

Vedeldning förekommer i husen på landsbygden inte bara av mysskäl och gengasen har inte fått någon renässans. Ännu.  CO2 utsläppen lär inte minska av det. Det finns fler hästar än nötkreatur numera i Sverige. Så här finns ju en dold resurs för transportmöjligheter. Nu tror jag att metangasutsläppen är lika stora från en häst som från en ko och den gasen är värre än CO2. 

Måste bilmekanikerna skola om sig till hovslagare? Nja, kanske inte mekanikern men däckmontören. Mekanikern blir kanske stalldräng.

/MA

PS Nikkor-objektiv på Fuji X-E3 DS

Postat 2019-12-13 11:50 | Läst 3238 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Hur var'e nu med adaptern?

Jo'rå den funkar! Fick tips om att använda anpassningsdon istället för adapter. Kanske kan det vara ett alternativ när frågan om ett annat ord kommer upp igen.

Och här är den. Fotograferad med mobilen utan adapter!

 Går ofta en runda längs stranden och vad passar inte bättre än att ta med den monterade adaptern på den rundan, med kamera. Manuell fokusering är det som gäller med anpassningsdonet. Använder funktionen "focus peaking" för att hyfsat se var fokus kommer att ligga. Annars hade det varit omöjligt att fokusera rätt. Mikroprismor finns inte i digitala kameror. På nära avstånd fungerar focus peaking bra, men det är sämre på långt håll. Tycker jag, är bäst att tillägga.

Här är grinden ut på den skyddade strandängen. Den betas för att hålla nere sly och allmän igenväxning. För en amatörodlare är det en gruva; gödselgruva.

Grundvattennivån på kustslätten är stundtals hög. Det kustnära jordbruket har nödgats att dränera sina marker. Särskilt de som ligger innanför den senaste gamla strandvallen. Bakom den ligger markerna ställvis lågt. Så det finns några dikesföretag från mitten av 1900-talet som har dränerat sina marker med fördröjningsmagasin närmast kustlinjen. Andra har lett vattnet direkt ut i havet. Mycket fosfor och kväveföreningar har hamnat i Kattegatt den vägen.

  

Det kustnära fisket var länge en del av försörjningen. Så småningom blev det mest till husbehov och därefter mest ett fritidsnöje för att sedan med fiskaren dö ut.

   

Badgästerna är få så här års.

Och Danmark syns inte härifrån, men oskärpan syns. Det blev en bild ändå. 

Havsstranden har alltid något nytt att visa upp när man tittar efter detaljer. Variationen är stor. Musslorna är dock inte lika vanliga som för 10-15 år sedan. Både blåmusslan och hjärtmusslan förekommer men i mycket mindre omfattning än förut. Knivmusslor dyker upp på stranden då och då men inte heller det är så vanligt.

Ett fossilt fynd av en lungfisk? Nej bara ett blad av någon tångart, nervtång kanske.  

Bilderna med Nikkor-objektivet 35-70 ger lite känsla av gamla bilder eller hur? Det är faktiskt likadant utan adapter på ett Nikonhus.

/MA

Postat 2019-11-21 11:31 | Läst 3324 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 3 Nästa