Syra i ansiktet!

Var på tjänsteresa i morgonmörkret i onsdagsmorse. Radion var på som vanligt och så hörde jag någon rapportera att syraattacker på iranska kvinnor ökat dramatiskt den senaste tiden. En översatt intervju med en iransk kvinna talade om att en motorcykel kom upp jämsides med hennes bil och någon slags vätska kastades in genom det öppna fönstret vid ett stopp. Hon kände vätskan i ansiktet och på händerna och så började det svida förfärligt. Vanställt ansikte av den frätande syran och blindhet var någon sekunds verk.

Mörkret sluter sig ännu tätare och det är långt till gryningen.

På hemvägen från jobbet dagen efter passerade jag ett konstmuseum och via ett besök på biblioteket intill slank jag in på utställningen. Syster hette konstutställningen. Det handlade om feminism och kvinnliga konstnärer.

En iranska uppträdde med en tyst dans. Hon försökte symbolisera kvinnors utsatthet i Iran. Blir påmind om radiointervjun med den syraattackerade iranska kvinnan.

Brukar inte ta in dans annat än när man svingar de lurviga på någon glad tillställning men denna gång kunde jag läsa in smärta och frustration.

Lite kornigt i det svaga ljuset men den här gången var det oviktigt.  

Dans av Varesh Darvish.

 Ha det!/

MA

Serieproduktion kontra en-stycks-produktion

Fler-stycks-produktion....

till skillnad mot en-stycks-produktion.....

Var det egentliga värdet ligger beror på användaren!

Morsning!/MA

Med mobilfånen på fisketur!

Sjögång och sköra prylar hör inte ihop, så det blev att använda mobilfånen istället. Alla fotoapppar skapar många varianter till utseende men när de väl skall användas så blir det mest att hålla sig i, åtminstone på sjön.

Ett retrofilter använt på bilden av två pratande bröder, lite uppspelta och förväntansfulla, strax innan vi lämnar hamnen.

Ännu ett försök med retrofilter. Spöna riggade och kurhotellets byggnader imponerar på de som inte sett dem från sjösidan.

Många försök i den häftiga sjögången gick det åt för att få en någotsånär tydlig bild på den giftiga men faktiskt goda fjärsingen. Vacker i alla sina färger och teckningar men giftig som tusan. Ryggfenornas taggar är lika effektiva som huggtänder med gift från en huggorm.

Kattegatt kan visa sin soliga sida. Lite redigerad i mobilen med mera ljus och horisontvridning.

Sej, torsk, makrill och rödspätta lyckades vi fånga ur havets djup. Stortorsken lyste med sin frånvaro. Minimigränsen för torsken på 300 mm följdes upp noga. Direkt ur mobilen.

Silltrut, havstrut och någon gråtrut väntar på fiskrens förstås. Lite kontrastförstärkning i mobilen.

Makrillunch till moster och kusin, grillkväll till brorsan och hans sambo samt fisksoppa med rökt fisk till oss fiskare med följeslagare. Även denna bild är lite kontrastförstärkt.

Börjar känna lite sjögång, nu i skrivandes stund.....

Morsning/MA