Den smala vägen.........

När man färdas i den södra delen av Sverige kan man inte undgå att se spår av banvallar här och där. Oftast kan man i landskapet se en linje eller en buskallé som letar sig genom landskapet och som rätt som det är upplöses i ingenting. Före detta järnvägsknutar med lokstall och en stationsbyggnad eller en träbyggnad med lastkaj där godset lossades och lastades kan kännas igen om man tittar noga. Rester av en kortlivad småskalig infrastruktur som band ihop landsändar och människor och som satte fart på ekonomi och höjde välståndet.  Smalspår, alltså spår med en spårvidd mindre än 1435 mm finns det inte så mycket kvar utom Roslagsbanan som är igång och så några museibanor förstås. Dagens biltrafikforskning försöker bygga automatiska system med bilkonvojer, biltåg, för att optimera och säkra transporter och säkerhet. Att återvinna det gamla småskaliga nätet av banvallar och bygga nya smalspår är kanske en utopi....

 men det finns moderna rälsbussar på smalspår.

Mellan Cartagena och ut till badorten Los Nietos vid Mar Menor går rälsbussar på smalspår. Inte så många resande dock sent dagen före nyårsafton.

Badorten är inte så befolkad så här års.

/MA

En duo på Ocean

Kattegatt är en liten ocean. Intill denna ocean ligger en restaurang vid namn Ocean! Årets premiäröppning med musikuppträdande hölls igår. Min yngste var med. För några år sedan ja sådär 5-6 år sedan fick min yngste en "lär dig självkurs" i gitarrspelning i julklapp. Undan för undan så har det här växt. I lördagskväll hade han och hans spelkamrat en första spelning, nja kanske inte den allra första men den första som annonserats ut och fått lite lokal uppmärksamhet både i lokalpressen och lokalradion. Fyra egna låtar skulle de prestera utöver fyra andra låtar. Veckorna innan har bestått av mycket träning och låtskrivande.

 I de övre tonåren är sängbäddning inte något som står högt på "att göra listan".

Överraskningen var stor när de på hemväg från skolan upptäckte att de var affischnamn. Ja, en viss stolthet fanns nog med också och lite nervositet. När vi, de närmaste, skulle boka bord visade det sig att det var fullbokat. Nervositeten steg ytterligare någon grad och inte bara hos de som skulle uppträda.

Sittplatser fick vi till slut och det blev ett bra framträdande!

/MA

Förort i småort

Gjorde ett besök i en mindre tätorts utkanter och blev något häpen över att storstadens förortskänsla infann sig. 

Inte så mycket sönderslaget och inte så skräpigt.

Stramt och utan krusiduller, kanske lite hårt och lite okänsligt med funktionen i högsta prioritet.

Bakom de höga kulisserna bryter en sprudlande familjeglädje fram. Det lackar mot jul.

En ljuspunkt och tillika en samlingspunkt där förevändningen är lite sugenhet på något att äta.....En fullt beboelig förort!

/MA

Något som lyser upp i natten!

Lika fascinerande som alltid. Vad är det som gör pojkar så intresserade av knallar och blixtar och män barnsligt förtjusta i att överföra den fascinationen till pojkarna?

Det kanske inte är skillnad på män och pojkar? Min fascination har inte släppt! Tillverkningen av svartkrut i pojkåren var något som gav en känsla av upptäckt och insteg i ett kunskapsrum. Kemi blev ett favoritämne hela skoltiden.

Intresset svängde dock av lite när processindustrins trista anläggningar uppenbarade sig men jag missar inte ett fyrverkeri när tillfälle bjuds.

/MA

Lunchpaus

Det lågfrekventa bullret i bilkupén tar till slut ut sin rätt. Klockmagen säger också ifrån att nu borde något vara på gång. En mindre avtagsväg blir signalen att göra ett avbrott längs vägen. Ringlande genom furuskogen letar sig avtagsvägen ner till vattnet.

Det är stilla. 

Lugnt!

Lunchmackan är kall och det blir rått! In i bilkupén och på´t igen!

/MA