Vimmel och vardag Mingle and monday

Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Inlägg när andan faller på

Kalkavlagringar

Var var vi nu igen....jo det här med kalkavlagringar. Platåbergen i Skaraborg är något speciellt. Att de har bidragit till den bördiga jorden runt omkring bergen är det inget tvivel om och inlandsisen har släpat med sig rester av kalkberget långt söder ut i Ätradalen. Rullstensåsar med orkidéer och andra botaniska rariteter i kölvattnet av isen. 

Många byggnader av det här slaget finns runt om bergen. Kalkstenar bundna med kalkbruk. Byggda på 1100-talet någon gång och framåt. Några är byggda i sandsten. Från lagret närmast urberget. Nu består de här bergen inte bara av kalksten. Från botten räknat är det över urberget: Sandsten, alunskiffer, (innehåller uran), kalksten, lerskiffer och på toppen diabas, (som man gör stenull av). 

Vattendragen rinner ner i trappsteg.

Nu skulle ju här vara en bild på de jack i berget som utvinningen av sten orsakar, men av någon anledning så fastnar inte sådana motiv på min sensor. Kanske är det amatörens förbannelse att bara avbilda det som ser vackert ut. 

Vid horisonten syns diabasplatån. Körsbärsblomningen runt bergen är något speciellt.

/MA  

Postat 2018-05-16 21:45 | Läst 2792 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Ostronspaning

Spanade efter japanska jätteostron i helgen på några ställen i Orusts skärgård. Bättre spaningsresultat än förväntat.

Mycket skal här och där och någon levande individ också.

Blir lite beklämd över att nedsmutsningen i form av plastpåsar finns här också, men varför skulle det vara befriat här? Å andra sidan jätteostronet sätter sig gärna på blåmusslor och tar kalken från blåmusslans skal, sas det av någon ur den lokala "semesterbefolkningen". Så man kanske inte vara så beklämd över några plastpåsar om man är blåmussla! Såg inte till någon invasiv krabbart i alla fall. Får vara nöjd med det!

Försökte mig inte på att förtära något ostron dock. Ostron skall bara ätas i månader med bokstaven r i månadsnamnet har jag fått lära mig. Antar att både algblomning och bakteriehalter är höga under de månaderna, alltså maj, juni, juli och augusti, de varma månaderna. Jodå algblomning finns på västkusten också. Har flugit några gånger sommartid mellan Göteborg och Oslo. Vid bra väder syntes det tydligt från luften hur ett gulbrunt färgat vatten låg i band utefter stränderna i vikar och runt näs. Mera påtagligt var det när det fanns tätorter intill vattnet. Hoppas det blivit bättre på senare år. Nya kraven på rätt typ av avloppssystem tränger ut det gamla synsättet; att det inte spelar någon roll. För ett tiotal år sedan, här nere i Halland, gjordes en koncentrerad insats för att lokalisera orenade avlopp. Första veckan hittades 40 stycken! Många bötesföreläggande blev det!

De här blåmusslorna har blivit rånade på sitt innehåll. Sannolikt av den invasiva arten Homo Sapiens som också odlar blötdjur.

De här fiskarna såg ut att vara mera kontemplativa än invasiva och hummer var de nog inte ute efter.

På tal om kalk och skal. Skall upp till platåbergen i Skaraborg och se vad kalkavlagringar för sådär 400 miljoner år sedan kan ha för betydelse idag och nu tänker jag inte på farsans förkalkade artärer i benen. Har slutat dricka mjölk...... Försöker städa stranden då och då. Att det finns så många förpackningar. Är det något invasivt som växer i havet?

/MA

Postat 2018-05-09 14:40 | Läst 2535 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Utsikt från ett B&B

Ett snabbesök i Sveriges vagga, det vill säga centrala Skaraborgs län. Vi bor granne med Kinnekulle och bakom oss finns stora sandstensblock med inristade liljemönster; influenser från Grekland och Miklagård. På grusvägar österut mot Billingen finns vägskyltar med gårdsnamn som Upsala och Lilla Bjurum. Tranflockarna tar höjd i termiken för fortsatt färd norrut. Värdparet har bemödat sig med att ställa fram en omelett med ramslöksblad. 

Morgonnyheterna basunerar ut att vedergällningen för gasanfallet i Syrien genomfördes på 17 minuter den gångna natten. Bara någon enstaka civilist skadad!

Knutblushajpen känns avlägsen och jag börjar fundera på när jag använde slips senast. En vana man kanske skulle ta upp igen. 

Torra lerjordar och vårbruk på den gamla sjöbottnen är lördagsnöjet, men just nu är det paus i kvällssolen.

/MA

Postat 2018-04-25 17:59 | Läst 2105 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Sent, men bättre sent än aldrig...

skulle nog kung Bores belackare kommenterat det lokala vädret på den fläck där jag för det mesta vistas. Bara lite lätt vitt puder någon frostig dag men plusgrader under hela vintern fram till för några veckor sedan. Efter två veckors minusgrader så började isen lägga sig mellan stenarna i havsstranden och vips ändras landskapet och blir nästintill svartvitt. Det är uppemot +6-7 Co på dagen så den kommer inte att vara så länge, senvintern alltså.

Ingen har lagt sin badrock över bänken ännu i år.

 Svinbonden har byggt upp lagret i tankarna och nu skall det ut på åkrarna. Sånglärkorna flyttar sig till grannåkern och fortsätter att kivas om revir.

Nej det här är ingen "fejkad" nyhet. Våren tycks vara på väg!

/MA

Postat 2018-03-07 14:08 | Läst 2312 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Jag tror att de samarbetar....

Det är grön vinter fast den går ju mera i brunt och beige, åtminstone intill kusten i Halland. Matar in vinterfåglar inför årets vinterfågelräkning. Det är mest gråsparv och pilfink vid matningen, och de äter utav bara den. I alla fall verkar det så när man tittar till fröautomaten. Det mesta hamnar dock på marken nedanför. Jag tog mig tid till att spionera på dem för att titta efter hur de bar sig åt för att tömma foderautomaten så fort. (Det blir ju dyrt, och jag har ingen pensionärsrabatt på fågelfrön. Jag fick visserligen 50 spänn i rabatt och en skopa att ösa med, men det var nog en engångsföreteelse, i alla fall skopan.) 

Då kom jag på dem med det som jag tror är ett medvetet samarbete. Flocken på runt 50 fåglar har nog insett att de inte kan sitta på fröautomaten samtidigt. Så några få sitter på foderautomatens brätte och vispar med näbben så att fröna skvätter ut och ner på marken. De plockar inte ett frö i taget.

På marken sitter de resterande, upp till 50 individer ibland, och tar det som kommer ner ovanifrån. En och annan vänder upp ett öga för att se om det sitter någon däruppe och jobbar för de där nere på marken. På så vis kan flera äta snabbt och samtidigt. Smart!

/MA

Postat 2018-01-18 17:29 | Läst 2139 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
Föregående 1 ... 4 5 6 ... 12 Nästa