Cartagena, en verklig förlaga till datorspelet Civilization?

Jag hade under fjolårets sista vecka möjligheten att besöka Cartagena på Costa Calida, Spanien.  Kan bara inte låta bli att försöka återge några fragment av stadens historia.

Staden har en lång historia med många spännande inslag.Från århundrandena före Kristi födelse till våra dagar. Jakten på råvarutillgångar som metaller ledde till expeditionsresor som Medelhavets östliga samhällen företog. Strandhugg på Medelhavets kuster upptäckte den halvö som sedermera blev Cartagena. Från allra första början runt 230 f. Kr. kallades platsen Qart Hadash som betyder den nya staden på feniciska. I maktkampen mellan Rom och Karthago om herraväldet i östra och mellersta medelhavet förlorade så småningom fenicierna. Fenicierna trängdes successivt västerut och började kolonisera Iberiska halvön. I sista Puniska kriget förstördes Karthago ca 150 f. Kr. Fenicierna eller punerna som romarna kallade dem drevs ännu mera västerut och romarna gav fenicernas västliga utpost namnet Carthago Nova. 

Nu skulle man kunna tro att detta är den romerska arenan eller delar därav, men icke! Det är resterna av en tjurfäktningsarena, på östra sidan om Castillo Concepción.  

Det här är resterna av den romerska amfiteatern, också den delvis raserad. Den ligger på västra sidan om Castillo Concepción.

Kolonner med utsirade kapitäl förstås. Castillo Concepción är en medeltida morisk befästning belägen på en av de fem kullar som omgav och skyddade den ursprungliga staden. Arenor på båda sidor men från olika tidsepoker!

Den forna grunda saltsjön norr om halvön är dränerad och bebyggd sedan länge.

En dubbelväggig stadsmur, Puniska muren, omgärdade den ursprungliga bebyggelsen och ett museum var byggd över en välbevarad del av muren. Muren innehöll stall och andra utrymmen i fredstid.  

Vissa utrymmen användes i fredstid och i krigstid och all tid därefter!

Det var besöket på museet som gav mig associationen till datorspelet Civilization. Ett spel där man kan bygga en civilisation efter ett ganska förutsett mönster.

I modern tid har dock staden delvis förfallit och i vissa delar övergivits. Gamla förfallna byggnader och fasader står kvar i den centrala delen av staden. Tanken är väl att behålla 1700-tals- och 1800-tals-fasaderna när en viss ekonomisk uppgång kommer.

      En blandning av skönt förfall och nuet.

 De två nedersta våningarna är reparerade, ombyggda medan de övriga bara är rester av den gamla fasaden som nu blivit kuliss.

/MA

Fotofika i Bremen

Vistelse i bilkupén en hel dag gjorde det rimligt att dagen efter ta en kort paus i Ansgar från Bremens hemstad: Bremen. Ansgar som föddes i Frankrike blev den som startade en kristen församling i Birka. Han betraktas som Nordens apostel. Bremen är kvar trots intensiva bombningar under andra världskriget. Birka är inte kvar, mer än som övertorvade byggnadsgrunder.

Det soliga vädret hade helt plötsligt blivit som vanligt, regnigt till största delen. Så en tröstfika var på sin plats.

Fiket, Kaffehaus und Restaurant Classico, med röda sammetssoffor och röda skinnstolar förde tankarna till Kaiser Wilhelms epok. 

Att makten på den tiden utgick från ett centrum 100 mil söderut snarare än ett centrum på 100 mils höjd kan enkelt inses.

Trådbunden och rälsbunden kommunikation dominerade torget. Färgglada spårvagnar gick i skytteltrafik.

Även om den trådlösa kommunikationen konkurrerar.

Morsning!/MA

Fotoexcursion (del 1)

Vad är mera inspirerande än att nyttja fotoprylarna i en miljö som är annorlunda än vardagsmiljön? För att bättre utnyttja fototillfällena krävs lite förberedelser. Floran behöver läsas på. Fågelboken är välanvänd och välkänd men kikaren behöver putsas! Sälar på Ölands södra udde kräver teleobjektiv.

300 mm med en APS-sensor ger lite möjligheter att urskilja vad som är stenar i vattenbrynet och vad som är sälar. De endemiska växtarterna, alltså växter som bara finns där på Alvaret är flera. När man väl blir medveten ökar respekten och det blir att gå på tå. Ölandssolvända är en sådan endemisk art. Vid första påseendet liknar den mest blodrot men vid närmare betraktelse upptäcker den vakne observatören att de risartade stjälkarna är tecken på något annat.

Nere till vänster i bild syns masklav. Den finns på flera platser på klotet så den är inte endemisk. Det märkliga är att den inte producerar några sexuella eller asexuella enheter. Den har inga spridningsenheter alls. Den är helt steril. Ändå finns den på både södra och norra halvklotet, i alpina miljöer, med en bred lucka emellan. Sker förökningen vegetativt genom att fåglar spritt delar av laven till andra platser eller har den funnits på ett sammanhängande område på superkontingenten Pangea, alltså i "jordens barndom"? Än finns det gåtor som inte är lösta! Ja, sedan finns det ju orkidéer förstås......Orkidéer är inte alltid lätta att artbestämma, särskilt släktet nycklar.

Johannesnycklar är vanliga där det finns lite jordmån.

Krutbrännare är i alla fall lätta att känna igen.

Morsning/MA