Strandfynd

Egentligen skulle titeln vara "Vad jag finner på havsstranden". Det är titeln på en populärvetenskaplig bok som inhandlades för att stilla nyfikenheten över alla föremål som dök i synfältet när man strosade längs vattenbrynet. Mycket är det som spolas upp och många tecken på liv eller kanske rättare sagt spår av liv ligger i vågskvalpet. 

Förutom tång så flyter det upp äggsamlingar av neptunussnäcka. Det är det vita som syns framför skoavtrycket.

Plasthylsor från hagelskott! Tjuvskytte eller gåsjakt från i höstas? Mycket gäss samlas numera utefter kusten. Tusentals gäss övervintrar och det finns de boskapsbönder som hävdar att gåsskit i betet inte faller nötboskapen i smaken. Kanadagås har minskat betydligt i antal sedan jakt infördes. Kommer plasthylsorna från Jyllands östkust? Hur som, man kan ju tycka att hylsorna skulle kunna plockas upp.

Sälskelett.  

Rester från ett "sjöslag". Smuggelsprit?

Ibland, men ganska sällan en trädstam eller trädgren.

Hjulspåren som syns är spår från fordon som samlat tång till de badandes glädje. För vem kan bada i tång? Det gör man bara på kurorten där man betalar för det.

Blåmusslor har blivit sällsynta på den här kuststräckan likaså snäckor och havstulpaner.

Golfbollar är också sällsynta. Havet har troligen inte transporterat den. Golfbollar sjunker, så det här exemplaret är nog en tappad boll. Eftersom golfbanan är långt härifrån så är det heller ingen boll som hamnat i ruffen.

De här juvelerna har dock strandat, delvis av egen simförmåga, men mest vattnets. Det har inte varit påfallande många den här sommaren.

Inte så många rullatorer i år, men betydligt fler än för trettio år sedan. Baddräkterna är, eller man kanske skall säga badkläderna är, inte så ovanliga att hitta här och där i anslutningen till stranden. Modet ändrar sig fort och plaggen blir omoderna. Funderar på om det kan vara så att rullatorägaren helt sonika parkerat sitt hjälpfordon, tagit av sig den obekväma baddräkten och vandrat ut i havet. Kanske ända till Danmark? Det är ju långgrunt och nu är det fler som emigrerar än immigrerar enligt migrationsministern.

/MA

Invasiva arter och strandhäng?!

När det gäller invasioner så avsåg jag inte människan. Den här gången! Även om det nog är mest giltigt i de flesta situationer. Jag tänkte faktiskt på växter och sandstränder.

Kanske inte så konstigt att stränderna blir platser där många växter samlas. Havet transporterar frön och växtdelar. Båttrafiken gör det också. Går det ens att förhindra?

 
Det vind och strömmar inte för in, det för de ut! 

Strandråg binder sanden. Minns ett besök på Danmarks låglänta västkust där ebb och flod transporterade sand fram och tillbaka. Ett särskilt gräs planterades på kustvallarna för att binda sanden. Inte en inhemsk art!

Snö?
Nej skum!

Vintern är på tillbakagång och små flockar med sånglärkor drar norröver.

Tången som invaderat stranden hämtas. I alla fall det mesta.

Upptäckte hösten 22 att en ny blomma slagit rot på stranden. Inte bara slagit rot, utan stora ytor hade blivit gröna med små gula korgblommor. Tog en stund att "arta". Roligt med en ny art! Lade upp fyndet på SLU:s artportal. En sydafrikansk invandrare.
Inte så roligt trots allt. 

/MA

Liljor i vassen eller liljor så in i vassen?

Den präktigaste liljekvasten vi har är den som står i vassen.  Hur den nu kom dit?

Den stora samlingen liljor, är liljor så in i vassen. De ger ett mäktigt intryck. Övermäktigt många.

Knippfryle, antar jag, riggad på terrassen inte i vassen.

En bra början på plommon. 

Och musselsquashplantorna tar sig bra. Snart dags för omskolning till friland. 

/MA

Sommaruppehåll, kompletterat med bilder!

Att börja skriva text till ett inlägg som oavsiktligt blir publicerat när John Blund gör entré kan vara vådligt, men här kommer texten igen med bilder: ( Den oavsiktliga publiceringen är borttagen)

Blir det ett sommaruppehåll i bloggandet denna sommar? I så fall hur länge? Hela juli och delar av augusti eller bara ett något förlängt intervall mellan inläggen? Det vill säga utdragna 14-dagar till kanske 20-dagar? 

Trots att nu coronapassen skall börja införas är det lite svajigt med reserekommendationerna. Frisläppta restriktioner, men förmaningar att ta det försiktigt i väntan på mutationer, vaccinering till trots. 

Så trädgårdens flor får vara föremål för fotograferandet ett tag. Så här mitt i sommaren är det knappast brist på motiv. 

Obligatoriskt med rosor!

Men potatis är än mer viktigt!

Liksom squash

och ärtor

Buskkrasse!

Nej, det är inte fotograferat med makroobjektiv och det syns naturligtvis på skärpedjupet. Tycker nog att ett kort tele ger väl så bra miljöbilder, men allt beror förstås på vad man är ute efter och det objektivet som sitter på är det som blir använt för det här var spontanfoto. 

Samlade frön förra hösten till krassen, ärtorna, persiljan, palsternackan och det gick bättre än jag trodde. Grobarhet runt 90 %, bara genom att låta fröna torka lite, förvara i kuvert i torr miljö!

I den litterära skogen

Söndag och lätt regn med någon solglimt mellan skyarna. Tomaterna envisas med att blomma och paprikaplantorna kämpar på med frukterna. Då kan man knappast vara sämre än att ge sig ut för att inhösta årets sista flukt av färgspelet.

I senaste laget kanske. Det mesta av lövverket har släppt taget och ligger på marken.

Lönnar envisas med att försöka inta delar av bokskogsdomänen men förmodligen blir de bortgallrade även om de envist har kvar lite klorofyll i bladen. Om ni tittar noga på stammarna i första bilden så finns det nummer på varje stam. Precis som på biblioteket, där varje bok har sin märkning. Bokskogsområdet som heter Frodeparken ligger på Hallandsleden. Om namnet kommer efter Ari þorgilsson, "hinn fróði" (den lärde på isländska) har jag inte kunnat luska ut, men jag antar att han var boklärd. Något bibliotek finns det inte i den här skogen i alla fall även om bokarna är märkta. Danmark ligger inte så långt bort så Frode kan syfta på danska sagokungar. Det finns en Frodepark i Uppsala. I Uppsala finns det bibliotek det vet jag men ingen bokskog (antar jag). 

Bestånden av lärkträd har än så länge kvar sina barr i samma nyans som en del av boklöven. Märk att jag inte skriver bokbladen och boksidorna hade varit helt fel. 

Det lokala mathaket hade stängt. Verkade ha varit stängt sedan några år tillbaka. Kan inte låta bli att imponeras av den energi, glädje och förväntan som lett till att ett sådant här projekt sjösatts. Tur att vi hade en förstärkt fika med oss.

/M