Advertisement
på en digital analognörd

Contax S, igen...

Det har skrivits en del om Contax S nyligen...
Nu är jag väl sist på bollen, men jag försöker ändå lämna ett bidrag.

Något som ofta nämns är den tämligen mörka sökaren, dessutom med rejäl vinjettering ut mot hörnen. Detta beror inte minst på att mattskivan saknar samlingslins.
För att spara bygghöjd, och kanske även pengar, så blästrade man mattskivan direkt på pentaprismats undersida. Det lite roliga är att man tydligen var väl medvetna själva om problemet. Såpass medvetna att man facettslipade kanten av mattskivan, för att få en inramning så man säkert såg var bildfältet slutade...

Contax S (C) Contax/Pentacon FM

Contax S utvecklades givetvis under åren, som alla kameror. Efter den allra första modellen, den med svart toppkåpa, kom version A, följd av B och C, med diverse ändringar av t ex slutare, blixtsynk och självutlösare.
Dessa beteckningar hamnade aldrig på kameran, men när man kom till D skrevs beteckningen ut. Det stod nu istället "Contax D" på namnskylten.
Så småningom kom även F, men redan innan dess hade namnkonflikten mellan VEB Zeiss Ikon Dresden och det nya Zeiss Ikon AG Stuttgart gjort att man fråntogs rätten att använda, inte bara modellnamnet "Contax", utan även "Zeiss Ikon", i alla fall på de som exporterades till väst.

Istället för Contax blev det nu på de i väst sålda kamerorna Pentacon (en lång förkortning för Pentaprisma Contax). Ett val som i alla fall inte hjälpte försäljningen i väst. Om man inte hade sålt namnet Pentax till Asahi Kogaku i Japan så, vem vet hur det hade gått...

F-modellen kom 1956. Produktionen hade nu flyttats, från tidigare Ica Werk på Schandauer Strasse (där Contax I och II tidigare tillverkats) till VEB Kamera-Werke Niedersedlitz lite längre söderut i Dresden, där f ö Praktica-kamerorna tillverkades, (tidigare Kamera-Werkstätten Guthe & Thorsch). F-modellen bjöd på lite fler förbättringar. Bl a gjordes sökaren om, och man lyckades klämma in en samlingslins. Den nu något ljusare sökaren gjorde att man nu också tog bort facettslipningen längs kanten. Med F-modellen följde också några alternativ. 1958 kom FM, där M står för Messkeil, dvs snittbild. Det fanns också en FB (och t o m FBM), där B stod för Belichtungsmesser, alltså ljusmätare. Den senare gjorde tyvärr toppkåpan betydligt större, och den förlorade det nätta utseende den haft.

Förutom sökaren, så moderniserades nu även bländaren. Tidigare hade man som bäst haft bländarförval, men nu fick den även springbländare! Nu räckte det att med bländarringen spänna upp bländaren på största, före exponering. När man tryckte av så bländades objektivet ned, helt automatiskt. :-)
Detta sköttes om av en liten rörlig brygga innanför objektivgängan, som tryckte på en pinne som stack ut, baktill på objektivet.

 

Min FM har tyvärr dåliga ridåer, så det har än så länge bara blivit en testrulle. S:en däremot, har jag kört några fler i.


Biotar 2/58


Flektogon 2.8/35 (?)


Sonnar 4/135

Källor, bl a:

  • Hummel (1995). Spiegelreflexkameras aus Dresden.
  • Schulz (2000). Spiegel-Contax.
  • Schulz (2008) Contax S

Inlagt 2019-10-20 22:11 | Läst 4798 ggr. | Permalink
Det va ett mycket intressant bidrag Olle! Allmänbildning om Contax S!
Tack för det! :)
/B
Svar från ojanson 2019-10-21 07:21
Tack själv!
Alla försöker vi dra vårt lilla strå till stacken. :-)
Även om jag inte är i branschen, dvs äldre och analoga SLR- och mätsökarkameror,så var det en intressant läsning. Historia är alltid roligt och nyttigt, bra att känna till våra rötter även när det gäller kameror och objektiv! Och lite kameraallmänbildning skadar aldrig.
//GöranR
Svar från ojanson 2019-10-21 08:58
Tack Göran. :-)
"Man måste blicka bakåt för att komma framåt."
Intressant läsning för en som använder den moderna versionen, Contax S2 från 1992 (Den första Contax-kamerans 60-årsjubileum). Helmekanisk som den första Pentaprismakameran och med 1/4000 sek samt spotmätning. Nu har jag skaffat en adapterplatta till den så att jag kan använda optik med M42-gänga också, alltså som den första Contax S.
Svar från ojanson 2019-10-21 09:00
Då är cirkeln sluten.
Tack skall du ha, Nils.
Kul och bra redogörelse för urmodern till alla ESR-kameror för 24x36 Olle!
För mig blev det lite återerinringens nostalgi. Jag hade en omfattande "ping-pong" korrespondens med Alexander Schultz när han skrev boken du visar ovan. Det står ett vackert dedicerat exemplar i min bokhylla.

Lite att tillägga i sammanhanget är att då det gäller östsidans användning av Zeissnamnet (och Contaxnamnet) så accepterade VEB Zeiss Ikon i Dresden den västtyska domstolens utslag, och döpte om både kamera och företag. VEB Carl Zeiss JENA accepterade aldrig detta - utan vann iställt en vacker seger över Carl Zeiss Obekochen i väst i samband med den engelska processen (som väst hade öppnat). Väst stod inför risken att förlora rättigheten att använda namnet Zeiss i England, och tvingades till en "otänkbar" förlikning (Londonöverrenskommelsen 1971).
Svar från ojanson 2019-10-21 18:19
Kan tänka mig det. Carl Zeiss JENA hade ju 80 år mer på nacken än Zeiss Ikon Dresden, och 100 år mer än Zeiss Ikon AG Stuttgart. Det snackar man ju inte bort så lättvindigt.
Londonöverenskommelsen kom ju till lite slumpartat, i och med att de hamnade på samma hotell. :-)
Tack för din fina artikel./Jerry S