I huvudet
Retrokamera: Ica Maximar
Ica Maximar var bara en av alla dessa kameramodeller som tillverkades av Ica i Dresden, under 1900-talets första decennier. Ica, som 1926 skulle bli en av hörnstenarna i Zeiss Ikon 1), var i sin tur en sammanslagning av fyra tidigare tillverkare 2).
Maximar var väl ingen toppmodell direkt, utan kanske lite mer mittemellan. Såvitt jag kan se tillverkades den mellan 1912 - 36 i olika storlekar
Givetvis har den förutom brilliantsökaren även LiveView!
Den blev min 2011. Det kompletta kitet, med väskan som även rymde "plånboken" med tre kassetter.
Den pneumatiska dämpkolven var trög i början, så jag fick plocka isär slutaren först.
Jag har haft kassetter laddade till den här liggande ganska länge nu. Förutom de tre som följde med, ytterligare en som jag hade sedan förut. Totalt alltså bara fyra stycken, men det har tagit mig några år.
Den här har legat exponerad ett bra tag, men väntat på framkallning. Det måste ha varit 2012 den togs, för jag minns att pappa satt i bilen och väntade. Jag hälsade på helgen innan jul, och vi åkte in till Sunne och åt lunch. Året efter bröt jag foten, och kom inte iväg till julhelgen som planerat. Året därpå, då fanns han inte kvar.
Den har shift-möjligheter, både vertikalt och horisontellt. Dessutom dubbelt utdrag. Minst.
En annan kul detalj är kassetterna. De har en finurlig flagga som visar om plåten är exponerad.
Tack vare utforningen av låshaken till plåthållaren/mattskivan, så lyfts änden av flaggan ut när man skjuter ned "darksliden" igen. Fiffigt.
Kassetterna är givetvis avsedda för glasplåtar. I brist på sådana gick jag till glasmästaren och fick tillskuret plastskivor i lagom tjocklek. Med dubbelhäftande tejp fäste jag sedan bladfilm på dem.
Som synes är de också lite rostiga här och där, och "sliden" har inte varit så skonsam mot filmen.
I höstas tog jag mig i kragen och bestämde mig för att exponera kassetterna som var kvar. En dag i början av December packade jag t ex ned den i ryggsäcken, och åkte in till Slussen på lunchen.
På båda bilderna har jag bara lappat de värsta dammfläckarna, i Photoshop. För övrigt "as is".
Det syns inte, men det blåste riktigt kallt den här dagen, och fingrarna blev stela, ömma och utan någon vidare känsel i fingertopparna. Det gjorde att jag skyndade (slarvade) lite mer än jag borde. Annars hade jag nog varit mer noggrann med uppställningen. Nu blev det onödigt mycket himmel. Jag kan delvis skylla på mitt tidsenliga gamla trästativ, som inte har någon kulled monterad. Istället skiftade jag ned objektivet så mycket det gick. De stela och domnade fingrarna gjorde också att jag hamnade lite snett när jag sköt in "sliden" igen. Det är därför det är en lite ljusskada i vänsterkanten.
En vänlig och intresserad herre erbjöd sig att dra isär vajrarna när jag exponerade, så att de inte kom i vägen. :-)
När jag tog Slussen-bilden kunde jag tydligt höra att den 1/25-del jag ställt in blev betydligt längre. Den var nog närmare 1/4 s, så jag får öppna slutaren igen, och se om jag kan få dämpkolven i Compound-slutaren att gå lite lättare.
Sedan skall jag också putsa upp kassetterna lite så inte emulsionen tar skada, för den här kameran måste användas igen. :-)
Gott Nytt År, förresten!
1). ↑ Zeiss-Ikon bildades 1926, efter en sammanslagning av Ica, Contessa-Nettel, Ernemann och C. P. Goerz.
2). ↑ Ica (Internationale Camera Ag) i Dresden bildades 1909, efter en sammanslagning av Carl Zeiss Palmos AG, Hüttig AG, Kamerawerk Dr Krügener och Wünsche AG.
Sista rundan i år
Jag har dragits med en seg förkylning några veckor, men i lördags blev det i alla fall en sista runda.
Jag har haft åretruntdäcken på ett tag, för säkerhets skull.
Nu har jag bytt bakdäcket, så nu får det bli virtuella rundor ute i garaget några månader,
så att jag är i form till nästa Uppsala Bike Weekend i Maj. :-)