Original Baby Rolleiflex 4x4 K1

Det här är första typen av Baby Rolleiflex, 4x4 cm. Den tillverkades mellan mars 1931 - maj 1938, och är mycket lik, för att inte säga identisk med, den normalstora (6x6) Rolleiflex Standard, som började tillverkas knappt ett år senare. Att den kom 1931 gjorde att den faktiskt var den första modellen, med den för Rolleiflex senare så typiska frammatningsveven.

Man laddar som vanligt,

och vevar i vanlig ordning fram filmen tills "1" syns i fönstret.

Sedan sätter man tillbaka locket för fönstret (otroligt att det fanns kvar), och "ett-ställer" räkneverket med knappen intill.

Den har ingen spärr mellan frammatning och slutare, så det går finfint att råka dubbelexponera, alternativt mata fram två tomma rutor...

Den stora skillnaden mot Standard är, som sagt, storleken.

Den har m a o även samma typ av sportsökare som storasyster/-bror,

med den konkava spegeln mitt i korset, där man skall se sin pupill precis omsluta den lilla öppningen i mitten.

Den kunde fås med antingen Tessar 3,5/60 eller 2,8/60, monterad i en Compur 1 - 1/300, T & B, eller (från dec 1934) Compur Rapid 1 - 1/500, T & B.

Första rullen fick bli en köpt omrullad HP5+. Jag hade kameran med, och laddade direkt i butiken (Brunos, på Västerlånggatan). Sedan knallade jag norrut, mot Sergels torg, tunnelbanan och eftermiddagen på jobbet.

Det blev några bilder längs vägen.

Jag tror förresten objektivet kan må bra av lite ordentlig rengöring innan sommaren.

Mer läsning:

1. Rolleiflex Standard
   
2. Rolleiclub

Hög Standard, med ögat i centrum

Förra veckan tog jag en promenad i Västerås, med en Rolleiflex Standard från 1936.

Först gick jag över Svartån, och svängde vänster upp mot Kyrkbacken.

Sedan vände jag söderut, passerade torget och gick över ån igen.

Hoppsan. Sökaren är väldigt mörk ut mot hörnen...

VLT-huset speglar sig mot husen intill, eller om det var tvärtom...

Vidare söderut, förbi det turbinhus som en gång för över hundra år sedan fick ASEA att flytta tillverkningen ifrån Arboga.

Inte så talträngda.

Så småningom hamnade jag i Östra hamnen. Den har genomgått en ordentlig förvandling på senare år, men är fortfarande delvis märkt som hamn enl sjökortet.

Jag tycker den orkade med promenaden bra trots åldern, och trots att objektivet, en Zeiss Tessar 3.5/75, saknar all form av antireflex-behandling.

Rolleiflex Standard (även kallad "Old Standard") tillverkades mellan 1932 - 38, och var den modell som tog över efter "Original". Det var nu den typiska frammatningsveven kom, som redan året innan hade prytt Baby-versionen (4x4). Slutaren, på den här en Compur Rapid (1 - 1/500 s), fick man dock fortfarande spänna själv.

När den först kom var den försedd med två filmfönster, för att kunna ställa räkneverket antingen med 117-film (B I 6), för 6 rutor 6x6, eller 6x9-film 120 (B II 8), som här gav 12. Den här har dock bara fönster för den senare.

Den har en kul sportsökare. Den har bara en främre ram, men för att man skall titta rakt, och även få rätt bildvinkel, sitter det en liten konkav spegel mitt i korset. Spegeln har en genomskinlig öppning mitt i, och när man placerar ögat så man precis ser sin pupill omsluta öppningen visar ramen korrekt utsnitt.

Bortsett från parallax, förstås...

Kuriosa: Robert Capa använde just Rolleiflex Standard, som komplement till Contax II. Inga andra jämförelser dock...

Världens snabbaste lastbilar,

lär de ha kallats lite ärevördigt av Bugatti-förare på den tiden. De var rejält byggda, och hade driftsäkra motorer. Överliggande kammar och fyrventilstoppar. De vann Le Mans flera år.

I början av Juli gästades Sverige av 16 stycken Bentleys, bl a ett par "Blower Bentleys", från storhetstiden 1923-31. De flesta från Engand. Rallyt startade i Malmö, och letade sig genom Glasriket och Östergötland upp till Mälardalen.

7 Juli skulle de ha ett etappmål i Skokloster, och kosan styrdes dit.

Efter en liten stund dök de upp.

Färgbilder Nikon D300, Nikkor 16-85

En hel del folk hade sökt sig dit.

Gammal som ung.

Verktyg måste man ha. Här fanns allt från 3/16 till 5/8 nära till hands.

Nikon S, W-Nikkor f:2.5 f=3.5 cm, Tri-X

Kvadratiska med Rolleiflex 3.5B, Adox CHS 50

Var det verktyg här också, månne?

Jag gillar när gamla saker används. :-)

Trots att de är värda miljonbelopp var de härligt skitiga!

Observera loggan på avgasröret. :-)

Den här körde Peking-Paris förra året.

När man går runt bland gamla bilar, med gamla kameror hängande, då är det också lätt att få kontakt med bilägarna. Vid ett tillfälle kom en dam fram, som var en av deltagarna, och kommenterade glatt mina gamla kameror. Vi pratade en stund, men mer om det i ett kommande inlägg.

Efter ett besök på slottet åkte de vidare, och världen var som vanligt igen. :-(

127-dagen i mina bilder.

127-dagen är ju det årliga tillfället för oss självplågare att i någon mån förlänga tillgången på de få 127-filmer som fortfarande görs. :-)
Dessutom en bra anledning att motionera ögonstenarna.

För min del högtidlighölls 127-dagen i Uppsala.

Dagens inledning tillkännagavs vederbörligen med salut,

följd av klockringning.

Vidare genom Stadsparken,

till Fyrisån.

Uppsala stad är cyklarnas stad.

Den undervattensbåt som ev skulle kunna förirra sig ända hit, skulle nog vara till salu sedan...

Den obehandlade Tessaren på Ikontan (från 1931) älskar väl inte direkt motljus, men vi kallar det charmigt, så låter det bättre. :-)

På väg hemåt.

Nu måste jag ta några fler rullar, så det inte dröjer ett år till nästa gång.

Färgbilder tagna på Macocolor 200 i en Rolleiflex Baby (4x4).
Svartvita på efke R100 i en Baby Ikonta 520/18 (3x4).

Sommartid = Festivaltid

Varje stad med lite självaktning brukar ha någon festival på sommaren. Härförleden, i en stad nära dig, slog man på stort, och anordnade tvenne festivaler.
Samtidigt.

Eder självpåtagne avreste för att rapportera. På film har man sett att riktiga Reportrar använder Rolleiflex. Den som fanns ledig var redaktionens nyinköpta Rolleiflex Original av årets modell. 1930 års.
Hatten fick dock ligga kvar på hyllan.

Besökare hade kommit från när och fjärran. Några kom per båt.

Andra kom i vagn.

Där fanns mat för den hungrige.

Där fanns tivolin, med åkattraktioner för såväl yngre,

som för något äldre.

Där fanns även andra nöjen.

Där fanns artister. Någon med oklar ålder.

Manboy...

Där fanns fotografer.

Ja, kort sagt allt som gör en festival. Eller två.

Förutom Rolleiflexen användes också en modernare sk småbildskamera, av nyare, japansk modell.

/Eder utsände.