Gatufoto med Speed
Mätsökarkameror skall ju vara så bra till gatufoto sägs det, så jag åkte in till Stora Staden idag för att prova. Jag tänkte bränna ett par rullar.
Hmm.. Det står "Kalart Synchronised Range Finder" på den, så det måste ju vara rätt typ. ;-)
Ärligt talat tjuvstartade jag redan igår, på lunchen, när jag tog tunnelbanan in för att fylla på film-förrådet.
Odenplan. Jo, jag gick till den där butiken på Upplandsgatan.
Odenplans T-banestation. Bilden från perrongen hade säkert blivit bättre om jag hade öppnat centralslutaren innan jag utlöste ridåslutaren.
Idag blev det ett nytt försök.
Fortsatte sedan söderut, genom Gamla stan.
På Centralbron höll man visst på med Dragrälsing.
Fortsatte så norrut igen.
På Stampen var det årlig Blues Brothers-frukost.
Här tog jag igen den förlorade rutan från igår. Det går ju bara 8 på rullen, så man får hushålla lite. Just som jag hade tagit en bild ringde Thomas M i fickan. Jag glömde såklart att dra fram filmen när samtalet var slut.
Turisterna har inte åkt hem riktigt än.
Tillbaka på plattan.
Dags att åka hem igen.
Jag kan konstatera att den är nog lite omständlig, och att alla pressfotografer på 30-, 40- och 50-talet nog borde ha vetat bättre...
Jag kan också konstatera att man möts av betydligt fler leenden än när man har digitalkameran med den klumpiga zoomen på. :-)
Alla bilder utom en tagna med Miniature Speed Graphic, sannolikt från 1946. Miniature innebär så litet som 6 x 9. Centimeter alltså.
--------------
Edit 10-11-10:
Se även beskrivning.
:-)
Mycket! :-)
Optiken är riktigt skarp, men gillar inte för mycket kontraster bara.
Mycke handgrepp ä´re. :-)
Men ridåslutare och centralslutare? Det förstod jag inte. Inte finns det väl ridåslutare på en 6x9-kamera?
Jag vill nog påstå att optiken är tämligen skarp, men det blir ju ett kortare skärpedjup med ett sådant format.
Det har funnits ridå på betydligt större kameror än så. Bara inom Speed Graphic-familjen fanns storasyskon på bl a 4x5" och 5x7". På den här sidan Atlanten fanns t ex Goerz-Anschütz och Nettel Deckrullo med 13x18 cm. Ridån i det här fallet användes för tider mellan 1/10 - 1/1000, medan centralslutaren hade tider upp till 1 s och blixtsynk.
Missförstå mig inte om skärpan. De gamla objektiven var ju lite mer mjukteknande ändå. Har hört sägas att det beror på att de inte är antireflexbehandlade. Vad jag ville säga är att deras mjukare fokus kan vara en stor estetisk tillgång, som i alla fall jag inte riktigt vet hur jag ska åstadkomma i min kamera. Gaussisk oskärpa i efterbehandlingen? Blir på nåt vis ändå inte samma sak.
Precis som du säger är även det här lite mjuktecknande. Det är tämligen skarptecknande, men har istället begränsningar i kontrasten. Det beror mycket riktigt till största delen på att det saknar antireflexbehandling. Jag kommer att visa något exempel i nästa inlägg. Skärpa och kontrast är ju två olika begrepp, och följs ofta inte åt. Olika tillverkare har "fokuserat" på det ena, på bekostnad av det andra. Här kan du se exempel på skillnaden mellan två i grunden likadana objektiv, Canon och Nikon, där det ena har högre kontrast medan det andra har högre detaljskärpa.
Mycket av nöjet med de här gamla maskinerna är just att man får lära sig hur det verkligen fungerar. Sånt tilltalar en gravt yrkesskadad ingenjör. :-)
Precis som du säger. Kommer man med en gammal Rolleiflex, eller nåt med bälg skiner folk upp. Jag har lite svårt för gatufoto i vanliga fall, än så länge. Jag försöker vara så diskret. Med den här kommer man över tröskeln, för det är omöjligt att inte synas. :-)