Varning - detta kan framstå som fotokonst och poesi

Persiennen är nerdragen men ändå öppen. Jag känner mig isolerad trots att jag bor mitt i centrum. Här lever jag bland tegelhusen med utsikt över parkeringsplatsen och innegården.

Men så har det inte alltid varit. Jag växte upp på en ö i skärgården omgiven av naturen. Utanför vår dörr fanns ängarna och vikarna. Det var där vi lekte tillsammans med kaninerna, rådjuren och fåglarna.

Men allra mest minns jag havet. Horisonten långt där ute. Ljuset som ständigt skiftade och vinden som fuktade mina ögon. Där kände jag mig fri.

Samtliga bilder är tagna med min Canon Canonet QL17 G-III

2011-02-12 13:10   froderberg

Gillar verkligen den sista bilden. Den känns mest utvecklad, minst uppenbar.

Jag gillar bilder med en personlig poetisk ton. Är det konst? Kanske räcker det med att prata om god fotografi. En del konstexperter menar att konst är ett resultat av ett konsekvent och medvetet konstnärskap, och i så fall är inte detta konst. Jag tycker i vart fall att det konstnärliga kvaliteter, och då är det bra fotografi. Men framförallt är det väl ett resultat av ditt eget sökande.

Svar från Joakim K E Johansson 2011-02-12 18:08

Tack för en givande kommentar Magnus. Och visst har du rätt. Bilderna är resultatet av ett personligt sökande. Jag har länge tagit den här sortens bilder men inte riktigt velat acceptera dom som en del av mitt fotograferande. Har mest sett dessa bilder som något vid sidan av, inte på riktigt, liksom.

Kul att du gillar den sista bilden förresten. Den är nämligen min personliga favorit i sammanhanget.

2011-02-12 13:14   Hembygdsfotografen

För mig är bild två höjdarbilden. Grå betong, våt asfalt och vit snö med en prick som fyller hela bilden.
Konst? En bra bild är det och det räcker gott för mig.

/krister

Svar från Joakim K E Johansson 2011-02-12 18:10

Kul med olika åsikter Krister. Den bilden gillar jag också. Tack för din kommentar.

2011-02-12 19:07   Makten

Jag kan inte säga att någon av bilderna tilltalar mig direkt, som enskild bild. Men tillsammans med den korta men mycket innehållsrika texten, blir det en annan femma. Plötsligt tror jag mig kunna uppleva en viss frustration över din nuvarande omgivning. Det kanske inte är så, men det är min tolkning. Och då blir bilderna väldigt talande.

Rent tekniskt tycker jag att den femte och den sista bilden är överskärpta. De blir som "frasiga" på skärmen. Bilden med sandlådan hade jag valt bort, för den gör att de övrigas svärta och kontrast inte får samma flyt tillsammans längre.

Svar från Joakim K E Johansson 2011-02-12 19:58

Intressanta synpunkter Martin. Jag gjorde som du föreslog och tog bort bilden på sandlådan. Det blev klart bättre.

Och visst är det så att bilderna kanske inte funkar så bra på egen hand. Men det är egentligen inte så konstigt. Jag har främst tagit dom för att de ska visas i ett sammanhang. För att skapa en känsla av något.

Angående överskärpning så berodde det nog på att bilden var lite misshandlad och omsparad ett par gånger för mycket. Jag la upp en ny bild.

Tack för din kommentar, förresten.