Jag skulle signera en bild - och blev jättenervös!
Hur ofta brukar man som fotograf bli ombedd att signera ett av sina fotografier? Förmodligen är det få fotografer som regelbundet får den frågan. Personligen har det aldrig hänt mig - förrän ikväll.
Bilden det handlar om tillhör en serie stadsmotiv från Karlskrona som jag tog fram i affischformat för några år sedan. Och just den här bilden var det en kvinna som uppskattade så mycket att hon ville ha den signerad.
Javisst, sa jag självsäkert i telefon. Lika självsäker var jag dock inte några minuter senare när jag stod där med tuschpennan i handen och skulle kladda ner min signatur på bilden.
För när man väl står där och ska underteckna något som en annan person tänker hänga upp på sin vägg som ett konstverk så känns det plötslig jävligt nervöst. Man vill liksom inte fucka upp hela grejen.
Jag var därför helt enkelt tvungen att spela in ett par små filmklipp för att hantera mina överväldigande känslor. Du kan se dom här under.
Efter signeringen kändes det sådär...
Och så några av mina stadsmotiv...
Slutligen. Det här blogginlägget innehåller en hel del ironi! ;-)
Trevlig helg!
Och inte visste jag att du hette Petter Niklasson...
:-P
Du kan lika gärna signera dina bilder med en gång så slipper du dessa våndor.
Gillar din humor i denn B-logg. De bilder du tar av samtiden blir viktiga för framtiden.
Ha fin helg
gun-Inger