Bildbedömning med självaste redaktör’n på fotosidan

Den senaste tiden har jag fått mina gatufotobilder bedömda av olika personer och igår var det dags igen. Då träffade jag fotosidans redaktör Magnus Fröderberg för lite bildsnack. Efter en stadig måltid på E-Types nya vikingarestaurang i Gamla Stan slog vi oss stinna och belåtna ned på fotosidans redaktion som ligger precis i närheten.

Det är alltid spännande att höra vad andra tycker om ens bilder och samtidigt lite nervöst.  Man blottar ju sig själv på något sätt. För precis som så många fotografer säger är dina bilder i grunden speglingar av dig själv. Ta till exempel Anders Petersen. Han menar till och med att alla hans fotografier egentligen är självporträtt.

Det är också intressant att se hur olika utfallet kan bli. En bild som en person höjer till skyarna blir brutalt refuserad av någon annan, vilket kan vara en ganska omtumlande och förvirrande känsla. För vem ska man tro på? Vem har rätt? Är bilden bra eller dålig? Håller den för en bok och en utställning som jag planerar att göra?

Det jag ganska tydligt insåg efter att ha snackat med Magnus var därför att i slutändan är det jag själv som måste bestämma mig för vad jag vill visa och sedan tro på min egen förmåga att kunna göra urvalet. Att låta andra ge synpunkter är bra och nyttigt, men när allt ställs på sin spets är jobbet upp till mig.  

Magnus lyckades också röra om en del i grytan för mig genom att tydliggöra ett vägval som har legat och gnagt i bakhuvudet en tid. Det handlar i grunden om vilken målgrupp jag riktar mig till. Antingen gör jag en bok där jag siktar mot väldigt bildintresserade människor, eller också gör jag en bok som kan falla även ”vanliga människor” i smaken och framförallt funka för en allmän Karlskronapublik.

Detta kommer i allra högsta grad att påverka vilka bilder som blir aktuella. Jag måste helt enkelt fundera seriöst på den saken…

Den godkända högen blev förvånansvärt stor. Jag tror Magnus var lite snäll faktiskt.

Den refuserade högen. Här hamnade några av mina egna favoriter. Det kändes jobbigt.

2012-01-18 08:43   Mikael Sundberg

Världen vore tråkig om alla har samma smak :-) Det är alltid bra att diskutera bilder med andra men precis som Magnus säger så är det du i slutänden som bestämmer över ditt urval. Inte alltid lätt vet jag men samtidigt bör du tänka såhär: Du fotograferar för dig själv? eller fotograferar du för andra? kanske finner du svaret. Lycka till!

Svar från Joakim K E Johansson 2012-01-18 21:19

Visst är det så Mikael. I grunden fotograferar man ju främst för sig själv. Fast det är nog ganska viktigt att tänka målgrupp. Vem riktar jag boken till? Ännu så länge har jag nog allra mest tänkt mig personer med ett stort bildintresse och som gillar just det dokumentära och gatufoto. Men det kanske blir en för smal målgrupp. Och inte bara det, jag kanske inte ens är tillräkligt intressant för den kategorin. Som sagt, jag ska fundera några vändor på saken! :-)

2012-01-18 10:27   Frilansare

Citat: "En bild som en person höjer till skyarna blir brutalt refuserad av någon annan, vilket kan vara en ganska omtumlande och förvirrande känsla. För vem ska man tro på? Vem har rätt? Är bilden bra eller dålig? Håller den för en bok och en utställning som jag planerar att göra?"

På den här frågan eller frågorna skulle jag svara så här, enligt mig är det alltid fotografen som har rätt. Det är fotografen som står bakom kameran (proffs eller inte) och som tar bilden, fotografen komponerar enligt "sina" möjligheter, önskemål och i just den situationen. När en bild sedan bedöms av andra sätts det en variabel, vad är rätt, fel mm. Detta är konstruktioner som arbetas fram i efterhand, antingen socialt (accepterat av institutioner eller andra som vet "bäst"), det har väl alltid varit så. Som fotograf kan du välja att anpassa du dig till rådande "kultur" ( om man nu kan kalla detta kultur) eller gå en egen väg, ibland lyckas en fotograf följa de "regler" som sätts upp i fotografkretsar och i allmänhet och kan då få lite "kredit" för detta.

Att stå ut dv. s vara lite speciell är bäst men kämpigt, jag tror på de som kan motivera "varför", om sedan svaret inte blir det som förväntas betyder det inte att fotografen är "dålig" utan att fotografen och de som "kritiserar" inte "pratar samma språk"...Krångligt?, ja som tusan.. :-)

Men det är vad som gör mig till den fotograf jag vill vara, just dessa tankar och denna insikt.
Jag tycker dina bilden är bra och talande, vardagliga och fina. Att vända sig till en utvald målgrupp inom gatufoto kan vara lockande men också en svår nöt att knäcka. Jag håller själv på att ta reda på vilka jag egentligen vänder mig till när jag komponerar en bild, mig själv eller andra? Huvudsaken är att ändå att ta bilderna, våga ta steget ut och sedan fundera över vart man ska ta vägen i fortsättningen.

Önskar lycka till med boken och/eller utställningen. Kör hårt!
/Mvh

Svar från Joakim K E Johansson 2012-01-18 21:25

Mycket bra tankegångar Robert. Jag håller med dig i det du skriver.

Vems språk är det man talar? Klurig fråga! Har man självförtroende borde man bara köra på, välja ut de bilder man själv känner starkast för och förhoppningsvis når man sedan gruppen som talar samma språk som en själv – även om den kan vara liten.

Det är ju en slags integritet och kanske det som känns bäst.

2012-01-18 11:16   froderberg

Det var verkligen intressant och givande att få se dina fina bilder. Jag tror att en del av dina våndor löser sig av sig själv när du tagit ännu fler bilder. Med ett ännu större material kanske du också kan hitta ett urval som passar båda dina målgrupper. Det är ju ändå ingen glättad presentbok i färg du är inne på.

Och tack för att du kollade på mina bilder. Jag får väl blogga om det :)

2012-01-18 11:17   froderberg

Det var verkligen intressant och givande att få se dina fina bilder. Jag tror att en del av dina våndor löser sig av sig själv när du tagit ännu fler bilder. Med ett ännu större material kanske du också kan hitta ett urval som passar båda dina målgrupper. Det är ju ändå ingen glättad presentbok i färg du är inne på.

Och tack för att du kollade på mina bilder. Jag får väl blogga om det :)

Svar från Joakim K E Johansson 2012-01-18 21:28

Tack detsamma Magnus. Det var roligt att få se dina bilder också. Jag tycker som sagt att de som vaskades fram var super :-)

Ja, förhoppningsvis kan det utkristallisera sig efterhand som du skriver. Jag lär ju behöva plåta på i minst ett år till, vilket innebär ungefär lika många bilder till.

2012-01-18 13:04   Nordik

Roligt att få sina bilder bedömda. Och du är ju jätteduktig med kameran.
Jag hade med bilder till England och var dödsnervös inför bedömningen.
En av Englands mest kända naturfotografer skulle se på dem och han börjar med att fråga mig om jag vet vem han är "Nej, svarar jag och skäms på en gång =( Men anyway, han gillade mina bilder =) Man kan inte veta vem alla är =)

Svar från Joakim K E Johansson 2012-01-18 21:31

Tack Lena! :-)

Ibland kan det noga vara bättre att inte känna till hela bakgrunden, även om jag förstår att situationen kändes prekär! ;-)

2012-01-18 19:33   EGW

Du kanske ska göra två böcker, en per målgrupp?

Själv är jag långt ifrån säker på att jag skulle ha valt samma bilder som Magnus, eller refuserat samma bilder. Jag håller också i princip med Robert ovan, den enda som kan ha rätt när det gäller att bedöma en bild är fotografen. Många gånger har jag sett på de fotosajter jag är med hur en fotograf fått en bild ifrågasatt och då ändrat på den. Men den kritiken säger ju ingenting annat än att en annan person skulle ha kommit med en annan bild. Jag tror att det är ett grundfel man lätt gör när man tittar på andras bilder, och man börjar fundera över vad man själv skulle kommit med i stället. Jag har gjort det misstaget själv. Du och Magnus är ju verkligen väldigt olika som fotografer. Era bilder är olika. Sedan gör väl Magnus en bedömning som tidningsredaktör också, och det är ju en marknadsbedömning.

Om det är en bilds säljbarhet du är ute efter så bör du kanske låta en provpublik välja ut bilderna. Men det är som när en smakpanel ska bedöma den godaste maten. Var säker på att de mest spännande rätterna försvinner.

Svar från Joakim K E Johansson 2012-01-18 21:40

Det ligger helt klart väldigt mycket i det du skriver Ernst Göran. Och idén om två böcker har faktiskt redan slagit mig. Kanske gör jag en publikfriande bok som kan säljas och bli lite populär på det lokala planet - en Karlskronabok, helt enkelt.

Men det som personligen hade känts allra bäst hade ju varit om slutresultatet var sprunget utifrån mina fotografiska ambitioner snarare än ur en slags marknadsanalys. En bok där bilderna har ett tydligt personligt uttryck och kanske rent av en konstnärlig nivå.

Jag får som sagt fundera på saken.