SE BILDEN: Londons gator satte mig på banan igen – del 2
Under valborgshelgen var jag en sväng i London och gatufotograferade. Jag skrev om saken i mitt förra blogginlägg. Efter flera månaders uppehåll var det en välbehövlig boost och ett bra sätt att komma igång igen. London är ju som ett eldorado för oss gatufotografer med alla dessa människor och omväxlande miljöer.
På resan hade jag sällskap av Fotosidans Magnus Fröderberg. Och även om gatufoto på många sätt är en ensamsport så är det väldigt kul att ha sällskap. Inte minst blir det betydligt roligare när det är dags för matpaus, fika eller en öl på puben efter dagens gnetande på gatorna.
En intressant grej som både jag och Magnus noterade är att man lätt hugger på samma saker. Som exempel kan jag nämna översta bilden i det här inlägget. Jag tror Magnus har en mer eller mindre identisk bild på den där killen. En lite jobbig fråga som uppstår i sammanhanget är hur unikt ens bildseende är egentligen? Men vi tar den frågan en annan gång ;-)
För övrigt är London en stad som vi svenskar lätt kan känna oss bekväma i. Språket är inget större problem för de flesta av oss och kulturen är lågt ifrån främmande. Samtidigt finns mycket som skiljer. Både när det kommer till beteendemönster, klädsel och hur de urbana miljöerna ser ut. Det gör London till en ovanligt bra stad för gatufoto, tycker jag.
Oxford Street är på sätt och vis som Drottninggatan i Stockholm med ett myller av människor. Men det är inte så lättfotograferat som man först kan inbilla sig.
En bild som jag misstänker att Magnus också har en liknande variant av.
Sköna typer finns det gott om i London.
Den här mannen höjde sig över mängden.
Walking in the shadow of this wall.
Slutligen så kan jag väl också säga att jag blev laddad med en slags oräddhet som jag har tagit med mig hem. Jag har försökt behålla den även på gatorna i Karlskrona. Förhoppningsvis kan jag snart lägga upp ett inlägg med bilder där drivet från London lyser igenom. Håll utkik, om du är intresserad av hur det kan se ut.
Den här bilden tog jag på Hässleholms station på vägen hem. Tydligen är det därifrån tåget går till Dödsstjärnan.
Sista bilden är ju kul!
/Niklas
Jo, så är det . Minst lika ofta högg vi ju på olika saker. Ser förresten fram emot ditt blogginlägg. Du verkar ha fått till många riktigt bra bilder.
Hässlehom verkar också vara en intressant plats med spännande tågresenärer.
//j
Förresten: Hur kommer det sig att bilderna från London är så varma i färgerna, medan den från Sverige är kall? Är det nåt medvetet, eller är det ljuset som är så olika i England och Sverige?
Det kallare ljuset i bilden från Sverige är nog bara att jag inte ställt vitbalansen så noga :-)